Ryssland är ursinniga på Norge, och Kreml har på tisdagen kallat upp och skällt ut en norsk diplomat (chargé d’affaires).

Detta på grund av ett storbråk – om fiskefartyg.

Kreml protesterar

Kreml protesterar mot vad de anser vara ”olagliga restriktiva åtgärder” som Norge har infört mot ryska fiskefartyg som verkar i norska vatten, rapporterar Politico.

Fartyg som tillhör de ryska företagen Norebo och Murman Seafood har stoppats från att fiska i norska vatten, trots att det finns ett bilateralt avtal om fiskesamarbete mellan länderna som går tillbaka till 1976.

Norge har emellertid anslutit sig till EU:s sanktioner och satt upp båda de ryska fiskeföretagen på sin sanktionslista, vilket innebär att de hindras från att verka i norska vatten.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, och på tisdagen beskriver Rysslands utrikesministerium Norges agerande som ett ”grovt brott” mot avtalet mellan länderna.

– Om Oslo inte är redo att återgå till att uppfylla de villkor som föreskrivs i 1976 års avtal kommer den ryska sidan att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det inhemska fiskets intressen, meddelar ministeriet i ett uttalande, enligt tidningen.

Norge bekräftar storbråket

Kreml hävdar att Norge undergräver ett ”långsiktigt effektivt system” för att förvalta fiskebeståndet, och menar att fiskesamarbetet i Nordatlanten nu är hotat.

Den ryska protesten ska alltså ha framförts direkt till en norsk diplomat, vilket bekräftas av Norges utrikesministerium.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med Norges beslut att sanktionslista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, uppger en norsk talesperson, enligt tidningen.

Norge understryker att samarbete om fisket är viktigt.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete kring fiskeriförvaltningen i Barents hav, säger talespersonen.

Men Norge prioriterar samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, understryker talespersonen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Drahomir Posteby Mach

Text: Redaktionen

Om Ryssland skickar en svärm av drönare mot Natoterritorium kommer artikel 5 omedelbart att aktiveras.

– En drönarsvärm som närmar sig oss skulle inte tolkas som en olycka, utan en attack mot hela alliansen, säger Grynkewichius till den litauiska public service-kanalen LRT.

Natogeneralen säger att försvarsalliansen kommer ”aktivera ytterligare förmågor” vid ett sådant scenario.

– Jag kan inte gå in på detaljer, men i händelse av en väpnad attack och aktivering av artikel 5 skulle det bli mycket action. Det skulle förändra spelplanen helt.

Det här är Natos artikel 5

Natos artikel 5 fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats.

”Testa och provocera”

Alexus Grynkewichius uttalande kommer en dag efter Rysslands kränkning av polskt luftrum. Polens luftförsvar sköt ner flera ryska drönare som flög över landets territorium. Den polska regeringen anser att det rör sig om ett avsiktligt angrepp, men Ryssland tillbakavisar uppgifterna.

– Det fanns ingen avsikt att attackera några mål på polskt territorium, uppger det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande.

Flera europeiska politiker slår tillbaka mot påståendet.

– Det finns inget som tyder på att dessa mängder av drönare flög över polskt territorium av misstag, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius enligt BBC.

Han får stöd av sin italienske motsvarighet Guido Crosetto.

Crosetto kallar den ryska kränkningen för en ”avsiktlig attack” som syftar till att ”testa och provocera” Nato.

Under Rysslands invasion av Ukraina har ryska drönare och robotar upprepade gånger korsat Lettlands, Litauens, Polens och Rumäniens luftrum.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen