Ryssland är ursinniga på Norge, och Kreml har på tisdagen kallat upp och skällt ut en norsk diplomat (chargé d’affaires).

Detta på grund av ett storbråk – om fiskefartyg.

Kreml protesterar

Kreml protesterar mot vad de anser vara ”olagliga restriktiva åtgärder” som Norge har infört mot ryska fiskefartyg som verkar i norska vatten, rapporterar Politico.

Fartyg som tillhör de ryska företagen Norebo och Murman Seafood har stoppats från att fiska i norska vatten, trots att det finns ett bilateralt avtal om fiskesamarbete mellan länderna som går tillbaka till 1976.

Norge har emellertid anslutit sig till EU:s sanktioner och satt upp båda de ryska fiskeföretagen på sin sanktionslista, vilket innebär att de hindras från att verka i norska vatten.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, och på tisdagen beskriver Rysslands utrikesministerium Norges agerande som ett ”grovt brott” mot avtalet mellan länderna.

– Om Oslo inte är redo att återgå till att uppfylla de villkor som föreskrivs i 1976 års avtal kommer den ryska sidan att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det inhemska fiskets intressen, meddelar ministeriet i ett uttalande, enligt tidningen.

Norge bekräftar storbråket

Kreml hävdar att Norge undergräver ett ”långsiktigt effektivt system” för att förvalta fiskebeståndet, och menar att fiskesamarbetet i Nordatlanten nu är hotat.

Den ryska protesten ska alltså ha framförts direkt till en norsk diplomat, vilket bekräftas av Norges utrikesministerium.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med Norges beslut att sanktionslista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, uppger en norsk talesperson, enligt tidningen.

Norge understryker att samarbete om fisket är viktigt.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete kring fiskeriförvaltningen i Barents hav, säger talespersonen.

Men Norge prioriterar samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, understryker talespersonen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Drahomir Posteby Mach

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer på tisdagseftermiddagen.

Explosionen har inträffat i delrepubliken Tatarstan.

Närmare bestämt skedde det i en fabrik i staden Nizhnekamsk, rapporterar Kyiv Independent.

Över 70 skadade

Explosionen inträffade vid en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Tatarstan på tisdagen.

Minst två personer har dött och 72 har skadats enligt Sibur, företaget som äger anläggningen.

Explosionen inträffade vid Nizhnekamskneftekhims fabrik för syntetiskt gummi i staden Nizhnekamsk, en nyckelanläggning inom Rysslands petrokemiska sektor.

Företaget uppger att händelsen orsakades av ett "utrustningsfel".

Kraftig brand

Telegram-kanaler rapporterar att en brand utbrutit vid en pumpanläggning utomhus och har spridit sig över cirka 1 500 kvadratmeter.

Initiala rapporter från sociala medier gjorde gällande att det kan ha rört sig om en drönarattack – men det är ingenting som är bekräftat.

Räddningstjänsten har skickats till platsen och ska ha inlett släckningsarbete.

Nya attacker

Bekräftade ukrainska drönarattacker har dock inträffat på flera håll.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot rysk försvarsindustriell infrastruktur i Rostov- och Samara-oblasterna under natten mellan den 29 och 30 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW fortsätter.

– Den ryska oppositionskanalen Astra rapporterade den 30 mars, med hänvisning till källor inom räddningstjänsten i Rostov oblast, att ukrainska angrepp skadade två produktionsverkstäder vid Atlant Aero-drönarutvecklings- och produktionsanläggningen i Taganrog, som tillverkar attackdrönare av typen Molniya, spaningsdrönare samt komponenter till Orion-spaningsdrönare, uppger tankesmedjan.

– Astras källor uppgav också att de ukrainska angreppen skadade ett lager och en administrationsbyggnad vid Beriev-flygplansfabriken i Taganrog.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen