Ryssland är ursinniga på Norge, och Kreml har på tisdagen kallat upp och skällt ut en norsk diplomat (chargé d’affaires).

Detta på grund av ett storbråk – om fiskefartyg.

Kreml protesterar

Kreml protesterar mot vad de anser vara ”olagliga restriktiva åtgärder” som Norge har infört mot ryska fiskefartyg som verkar i norska vatten, rapporterar Politico.

Fartyg som tillhör de ryska företagen Norebo och Murman Seafood har stoppats från att fiska i norska vatten, trots att det finns ett bilateralt avtal om fiskesamarbete mellan länderna som går tillbaka till 1976.

Norge har emellertid anslutit sig till EU:s sanktioner och satt upp båda de ryska fiskeföretagen på sin sanktionslista, vilket innebär att de hindras från att verka i norska vatten.

Beslutet har väckt starka reaktioner i Moskva, och på tisdagen beskriver Rysslands utrikesministerium Norges agerande som ett ”grovt brott” mot avtalet mellan länderna.

– Om Oslo inte är redo att återgå till att uppfylla de villkor som föreskrivs i 1976 års avtal kommer den ryska sidan att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda det inhemska fiskets intressen, meddelar ministeriet i ett uttalande, enligt tidningen.

Norge bekräftar storbråket

Kreml hävdar att Norge undergräver ett ”långsiktigt effektivt system” för att förvalta fiskebeståndet, och menar att fiskesamarbetet i Nordatlanten nu är hotat.

Den ryska protesten ska alltså ha framförts direkt till en norsk diplomat, vilket bekräftas av Norges utrikesministerium.

– Den ryska sidan uttryckte missnöje med Norges beslut att sanktionslista de ryska företagen Nordebo JSC och Murman Seafood, uppger en norsk talesperson, enligt tidningen.

Norge understryker att samarbete om fisket är viktigt.

– Från norsk sida vill vi fortsätta vårt samarbete kring fiskeriförvaltningen i Barents hav, säger talespersonen.

Men Norge prioriterar samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Samtidigt står vi tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, understryker talespersonen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Drahomir Posteby Mach

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen