Tungt bakslag för svensk butikskedja – tvingas stänga butiker

2025 07 24

En svensk butikskedja har allvarliga problem och tvingas stänga butiker.

Butikskedjan Lagerhaus är en klassisk svensk kedja som grundades i Göteborg 1996.

Nu har inredningskedjan dock allvarliga problem.

Därför kommer ytterligare två av kedjans butiker att stänga.

Tvingas stänga

Efter årsskiftet kommer Lagerhaus att stänga ytterligare två av sina butiker, rapporterar Market.

Kedjan har allvarliga problem och befinner sig i rekonstruktion.

Rekonstruktionen har pågått sedan januari i år, och tidsfristen har förlängts till den 16 oktober, enligt tidningen.

Redan tidigare har det beslutats om stängning av flera av inredningskedjans butiker. Under rekonstruktionen har sex butiker redan stängts, och redan innan rekonstruktionen avvecklades tre butiker, uppger tidningen.

Nu ska alltså ytterligare två stängas. Totalt är det tänkt att antalet butiker ska minska från 53 till 42.

Det är oklart vilka två Lagerhausbutiker det är som ska stängas efter årsskiftet.

Flera butiker har redan stängts

Bland de butiker som redan har stängts finns bland annat en butik i Sergelgången i Stockholm, som stängde redan innan rekonstruktionen, rapporterar Ehandel.

Andra Lagerhausbutiker som har stängt har bland annat funnits på Halmstad City, Vallgatan i Göteborg, Asecs i Jönköping samt Sickla köpkvarter i Nacka, enligt tidningen.

Lagerhaus vd Thérèse Elmquist har pekat på att det är en utmaning att driva fysisk butikshandel i ett förändrat köpbeteende samt att bolaget vill hitta en balans mellan butikshandel och onlinehandel.

– Under de senaste åren har vi anpassat vår affärsmodell efter kundernas förändrade köpbeteende. Vi har utvecklat vårt sortiment, optimerat vårt butiksnät och skapat goda förutsättningar för tillväxt på den norska marknaden och inom e-handeln. Tyvärr har lågkonjunkturen försenat effekterna av dessa satsningar, sade Thérèse Elmquist i ett uttalande januari efter att Lagerhaus ansökan om rekonstruktionsförfarande beviljats av Göteborgs Tingsrätt.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

2026 06 22

Ukrainas president avslöjar nya uppgifter.

Rysslands attacker fortsätter att skaka det ukrainska samhället.

Under söndagen sammanfattar Volodymyr Zelenskyj veckan som ligger bakom.

De ryska attackerna har varit omfattande, rapporterar Kyiv Post.

– Presidenten rapporterar att ryska styrkor under den senaste veckan har avfyrat nästan 2 200 attackdrönare, över 1 800 styrda flygbomber och 87 missiler mot ukrainskt territorium, uppger tidningen.

– I uttalandet redogjorde han också för de senaste civila förlusterna som följde av dessa attacker, inklusive dödsfall i regionerna Zaporizjzja, Sumy och Poltava.

Stor attack i helgen

Ukrainska samhällen nära fronten är särskilt drabbade av de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

Bland annat har regioner som Dnipropetrovsk, Charkiv, Odessa, Sumy och Donetsk mött stora utmaningar den senaste tiden.

Attackerna under helgen gav särskilt svåra konsekvenser i två regioner.

– Presidenten tog upp de offer som följde av bombningarna lördagen den 20 juni, uppger tidningen.

– De styrda flygbombsattackerna i Zaporizjzja resulterade i fem dödsfall och 26 skadade. I regionen Poltava orsakade attackerna två dödsfall och skadade 12 personer, inklusive sex barn.

Vädjar om hjälp

Ukrainas president vänder sig också till landets understödjare.

Nu krävs ett snabbt agerande för att kunna stoppa de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

– Det är viktigt att snabbt genomföra allt, först och främst leveransen av luftvärnsrobotar, så att de nya bidragen ger verkligt skydd från ständiga ryska attacker, säger han, enligt tidningen.

Kan ta kontroll

De ukrainska styrkorna har på vissa platser tryckt tillbaka de ryska trupperna under våren.

Men från den strategiskt viktiga staden Kostjantynivka i östra Ukraina kommer nu rapporter om ett svårt läge, rapporterar BBC.

Ryska soldater har infiltrerat området och det är i dagsläget svårt att fastslå vem som har kontrollen över staden.

– De tar sig in i områden bakom våra ryggar och i urbana förhållanden är det extremt svårt att driva ut dem, säger en ukrainsk drönarpilot som opererar i området, enligt kanalen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen