Ukrainas parlament har på tisdagen röstat igenom en lagändring som möter hård kritik.

Den nya lagen innebär att två viktiga antikorruptionsmyndigheter, NABU och SAPO, fråntas sin självständighet, enligt kritiker.

Även EU riktar hård kritik mot Ukraina.

Måste undertecknas av Zelenskyj

Den nya lagen innebär att riksåklagaren får stor makt över de två antikorruptionsmyndigheterna, som därmed förlorar sitt oberoende, rapporterar Kyiv Independent.

Riksåklagaren anses stå president Volodymyr Zelenskyj nära.

Lagen röstades igenom i parlamentet med stöd av 263 ledamöter, medan bara 13 röstade emot och 13 avstod.

I Zelenskyjs parti, Folkets tjänare, var det enligt uppgifter bara en person som röstade emot: Anastasiia Radina, som är chef för parlamentets antikorruptionskommitté.

Lagen måste undertecknas av Zelenskyj för att träda i kraft, och den ukrainska presidenten har även möjlighet att lägga in sitt veto.

Igår genomfördes även en räd mot de två myndigheterna, som motiverades med misstankar om rysk infiltration.

Svårt att utreda personer nära presidenten

Den nya lagen ger riksåklagaren stor makt att utfärda direktiv till de två myndigheterna och även att avsluta utredningar, enligt tidningen.

Organisationer som motarbetar korruption har varnat för att den nya lagen kan göra det svårt för de berörda myndigheterna att utreda personer som står president Zelenskyj nära.

De två myndigheterna har tydligt kritiserat den nya lagen.

– Ukrainas antikorruptionsinfrastruktur, som byggts sedan 2015, kommer att förstöras, hävdar myndigheten NABU i ett uttalande.

Och även EU riktar hård kritik mot beslutet i Ukrainas parlament.

Hård kritik från EU

EU-kommissionens talesperson Guillaume Mercier uttrycker oro och skickar en skarp varning till Ukraina och Zelenskyj om att EU:s stora ekonomiska stöd till Ukraina kommer med vissa villkor.

– Europeiska unionen är oroad över Ukrainas senaste agerande gentemot sina antikorruptionsinstitutioner, NABU och SAPO. Dessa institutioner är avgörande för Ukrainas reformagenda och måste verka självständigt för att bekämpa korruption och upprätthålla allmänhetens förtroende, säger Guillaume Mercier, enligt tidningen.

– EU ger betydande ekonomiskt stöd till Ukraina, villkorat av framsteg inom transparens, rättsliga reformer och demokratisk samhällsstyrning. Ukrainas EU-anslutning kommer att kräva en stark kapacitet att bekämpa korruption och säkerställa institutionell motståndskraft, understryker EU-kommissionens talesperson.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Under året har Pokrovsk varit den kanske mest omskrivna staden i Ukraina.

Den östligt belägna staden har varit under enormt tryck från Ryssland och varningar har flera gånger kommit om att Pokrovsk är på väg att falla till de ryska styrkorna.

Men nu menar plötsligt Ukraina att det återtar mark från Ryssland i den viktiga staden, rapporterar Kyiv Independent.

Tar tillbaka mark

Ukraina har återtagit en del av Pokrovsk efter att ha saknat trupper i staden tidigare i höst.

Det säger överbefälhavare Oleksandr Syrskyj.

– Försvaret av Pokrovsk fortsätter, säger han.

Enligt Syrskyj har Ukraina återtagit 13 kvadratkilometer mark i Pokrovsk sedan mitten av november.

Väntas öka

Syrskyj framhåller även att antalet ukrainska soldater väntas öka i Pokrovsk.

Enligt Syrskyj ökar dock även Ryssland sin truppkoncentration i Pokrovsk-sektorn, med över 155 000 personer utplacerade nu. 

Han menar att området står för 40 till 50 procent av alla ryska glidbomber som används längs fronten.

0,77 procent

Ryska styrkor har vunnit 0,77 procent av Ukrainas territorium sedan början av 2025 samtidigt som de ådragit sig “oproportionerligt höga personalkostnader”.

– ISW har observerat bevis som tyder på att ryska styrkor har intagit ungefär 4 669 kvadratkilometer sedan den 1 januari 2025, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Data från den ukrainska generalstaben indikerar att ryska styrkor har lidit totalt 391 270 förluster under den tiden – eller cirka 83 förluster per kvadratkilometer.

Går långsamt

ISW fortsätter.

– Den ryska framryckningstakten har inte överskridit gånghastighet, inte ens i områden där ryska styrkor nyligen har gjort relativt snabbare framsteg, såsom i riktningarna Huljaipole och Pokrovsk, menas det.

 – Ryska framsteg kommer sannolikt inte att gå snabbare än gånghastighet på kort till medellång sikt.

 Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

När Donald Trump klev in i Vita huset var det många som ställde sig frågande till USA:s fortsatta engagemang i Nato, efter att republikanen vid flera tillfällen öppnat för att han vill lämna försvarsalliansen.

Oron lugnade sig efter att Trumpadministrationen lovat att stanna i Nato.

– USA:s president Trump har gjort det klart att stöder Nato, vi kommer att stanna kvar i Nato, sade utrikesminister Marco Rubio i våras, enligt Euronews.

Nytt förslag på bordet

Nu har dock republikanen Thomas Massie, kongressledamot i Kentucky, lagt fram ett konkret lagförslag på bordet om att dra USA ur Nato, uppger den amerikanska kongressen på sin egen hemsida.

Därmed kommer diskussionen att behöva tas på nytt, även om det kan antas vara osannolikt att Massie får något större gehör för förslaget.

– Nato är en kvarleva från kalla kriget. Vi bör dra oss ur Nato och använda de pengarna till att försvara vårt eget land, inte socialistiska länder, säger Thomas Massie i ett uttalande och fortsätter:

– Nato skapades för att motverka Sovjetunionen, som kollapsade för över trettio år sedan. Sedan dess har USA:s deltagande kostat skattebetalarna biljoner dollar och fortsätter att riskera USA:s inblandning i utländska krig. 

"Inte världens snuttefilt"

Thomas Massie framhåller vidare att USA:s konstitution “inte godkände permanenta utländska förvecklingar, något som våra grundare uttryckligen varnade oss för".

– USA bör inte vara världens snuttefilt, särskilt inte när rika länder vägrar att betala för sitt eget försvar, säger republikanen.

Kristersson: "USA kommer följa oss"

I somras enades Nato om att medlemsländerna ska utöka sina försvarsutgifter från 2 procent av respektive lands BNP till 5 procent.

Länder som exempelvis Spanien och Italien har emellertid framhållit att de kommer ha svårt att nå målet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att Sverige bedöms nå 5 procent till år 2030.

– USA kommer definitivt att följa hur väl de europeiska länderna kommer följa de beslut som nu är fattade, sade Kristersson till SvD i juni.

Foto: Nato

Text: Redaktionen