EU rasar mot Ukraina – skickar skarp varning till Zelenskyj

2025 07 22

EU riktar hård kritik mot Ukraina.

Ukrainas parlament har på tisdagen röstat igenom en lagändring som möter hård kritik.

Den nya lagen innebär att två viktiga antikorruptionsmyndigheter, NABU och SAPO, fråntas sin självständighet, enligt kritiker.

Även EU riktar hård kritik mot Ukraina.

Måste undertecknas av Zelenskyj

Den nya lagen innebär att riksåklagaren får stor makt över de två antikorruptionsmyndigheterna, som därmed förlorar sitt oberoende, rapporterar Kyiv Independent.

Riksåklagaren anses stå president Volodymyr Zelenskyj nära.

Lagen röstades igenom i parlamentet med stöd av 263 ledamöter, medan bara 13 röstade emot och 13 avstod.

I Zelenskyjs parti, Folkets tjänare, var det enligt uppgifter bara en person som röstade emot: Anastasiia Radina, som är chef för parlamentets antikorruptionskommitté.

Lagen måste undertecknas av Zelenskyj för att träda i kraft, och den ukrainska presidenten har även möjlighet att lägga in sitt veto.

Igår genomfördes även en räd mot de två myndigheterna, som motiverades med misstankar om rysk infiltration.

Svårt att utreda personer nära presidenten

Den nya lagen ger riksåklagaren stor makt att utfärda direktiv till de två myndigheterna och även att avsluta utredningar, enligt tidningen.

Organisationer som motarbetar korruption har varnat för att den nya lagen kan göra det svårt för de berörda myndigheterna att utreda personer som står president Zelenskyj nära.

De två myndigheterna har tydligt kritiserat den nya lagen.

– Ukrainas antikorruptionsinfrastruktur, som byggts sedan 2015, kommer att förstöras, hävdar myndigheten NABU i ett uttalande.

Och även EU riktar hård kritik mot beslutet i Ukrainas parlament.

Hård kritik från EU

EU-kommissionens talesperson Guillaume Mercier uttrycker oro och skickar en skarp varning till Ukraina och Zelenskyj om att EU:s stora ekonomiska stöd till Ukraina kommer med vissa villkor.

– Europeiska unionen är oroad över Ukrainas senaste agerande gentemot sina antikorruptionsinstitutioner, NABU och SAPO. Dessa institutioner är avgörande för Ukrainas reformagenda och måste verka självständigt för att bekämpa korruption och upprätthålla allmänhetens förtroende, säger Guillaume Mercier, enligt tidningen.

– EU ger betydande ekonomiskt stöd till Ukraina, villkorat av framsteg inom transparens, rättsliga reformer och demokratisk samhällsstyrning. Ukrainas EU-anslutning kommer att kräva en stark kapacitet att bekämpa korruption och säkerställa institutionell motståndskraft, understryker EU-kommissionens talesperson.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen