Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

2025 07 16

De ekonomiska utmaningarna hopar sig för Ryssland.

Rysslands ekonomi står inför betydande problem.

Inflationstakten och ränteläget ligger alltjämt på höga nivåer – samtidigt som fallande oljeintäkter ställer till med problem för krigskassan.

Samtidigt har landet mycket stora demografiska problem – och Vladimir Putin har fått ett tungt besked om det från en rysk toppminister, rapporterar Business Insider.

Putin har fått besked

Arbetsminister Anton Kotyakov har förklarat problemets omfattning under ett möte med Vladimir Putin.

Då tydliggjorde han de enorma demografiska problemen som Ryssland har.

– Enligt våra beräkningar behöver vi idag och fram till 2030 involvera 10,9 miljoner människor i ekonomin, har han sagt till den ryske ledaren.

De låga födelsetalen i Ryssland och det pågående kriget i Ukraina har lett till en demografisk kris.

Demografisk kris

Kotyakov sade att antalet krävs för att ersätta 10,1 miljoner människor som kommer att nå pensionsåldern och 800 000 nya jobb.

Arbetsministern varnade för att om produktivitetstillväxten understiger de antaganden som ingår i den nuvarande prognosen, kan det bli ”en ytterligare brist på personal”.

År 2024 sjönk antalet födda i Ryssland till 1,22 miljoner – den lägsta nivån sedan 1999 – medan antalet döda ökade med 3,3 procent till 1,82 miljoner, enligt officiella uppgifter.

Landets befolkning uppgick till cirka 146 miljoner förra året.

“En perfekt storm”

Rysslands centralbank har undersökt 14 000 arbetsgivare från icke-finansiella sektorer och fann att antalet tillgängliga anställda ligger på den lägsta nivån sedan 1998, rapporterar Newsweek.

– En demografisk kris, förluster i kriget i Ukraina och en utvandring av ryssar som försöker undvika värnplikten har bildat en perfekt storm för Rysslands ekonomi.

Har det svårast

De branscher som hade svårast att hitta arbetskraft är tillverkning, industriföretag, vattenförsörjning, gruvdrift samt transport och magasinering.

– Man skulle kunna säga att denna brist på arbetskraft och kompetens kommer att vara lika skadlig för Rysslands framtida ekonomiska tillväxtutsikter som sanktionerna mot teknik, säger Chris Weafer, verkställande direktör för strategikonsultföretaget Macro Advisory.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen