Skatten sänks för många löntagare

2025 07 15

Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Höjningen innebär att brytpunkten för statlig skatt höjs till 647 600 kronor, enligt beräkningar från låneinstitutet Lendo.

Många svenskar kan därmed räkna med en skattesänkning.

För inkomståret 2025 är brytpunkten 615 300 kronor per år, vilket motsvarar en månadslön på cirka 51 300 kronor före skatt.

Den nya brytpunkten motsvarar en månadslön på cirka 54 000 kronor före skatt. Det innebär att den som tjänar 54 000 kronor i månaden eller mindre slipper betala statlig inkomstskatt.

Även den som ligger över gränsen kommer att spara pengar.

– Du som ligger under den nya gränsen slipper betala statlig skatt och du som ligger över denna gräns sparar cirka 900 kronor i inbetald skatt. Det innebär att det blir något mer kvar av lönen efter skatt, säger Lendos sparekonom Sharon Lavie.

– Pengar som kan användas till sparande eller amorteringar eller bara möjliggöra en lite lättare vardagsekonomi, tillägger ekonomen.

Flera bidrag påverkas

Även föräldrapenningen och sjukpenningen påverkas av det nya prisbasbeloppet.

Båda bidragen höjs med åtta kronor per dag.

– Om du lever på ersättning en tid kan det här bli skillnaden mellan att behöva välja bort något och att faktiskt ha råd med det du behöver. Ett par extra hundralappar i månaden kan ge plats för något du annars hade behövt prioritera bort, säger Sharon Lavie.

Sparekonomen betonar att höjningen av prisbasbeloppet är viktig att uppmärksamma.

– Det kan avgöra hur mycket du får i ersättning, hur mycket du betalar i skatt och vad du behöver deklarera.

– Även när höjningen bara är 400 kronor så påverkar den hundratusentals hushåll. För någon kan det vara en bok, för någon annan en bussbiljett, ett jobbskatteavdrag eller en extra buffert.

LÄS MER: Swedbank uppmanar alla svenskar – gör det här varje månad | Ekonomibladet

Foto: T. Franta

Text: Redaktionen

Ryska bombflyg attackeras

2026 07 16

Ukraina uppges ha slagit mot en viktig flygbas.

En ukrainsk drönarattack uppges ha träffat en rysk strategisk bombflygbas.

Basen är hem till flera av Moskvas långdistansbombplan, rapporterar Kyiv Independent.

Stora explosioner

Rysslands viktiga flygbas Engels-2 i Saratovregionen uppges ha attackerats av ukrainska drönare under natten.

Enligt ryska Telegram-kanaler ska explosioner ha hörts i området och bilder som spridits på sociala medier visar vad som verkar vara en större brand vid flygbasen.

– Drönare sågs flyga över staden Engels samtidigt som rapporter kom om explosioner och omfattande strömavbrott. Bränder syntes även vid bostäder och ett flerfamiljshus i staden, vilket enligt uppgifter ska ha orsakats av nedskjutna drönare, uppger tidningen.

Uppgifterna har ännu inte kunnat verifieras oberoende och Ukraina har inte officiellt kommenterat den påstådda attacken.

Hem till ryska bombplan

Engels-2 är en av Rysslands viktigaste flygbaser och ligger omkring 600 kilometer från den ukrainska frontlinjen.

På basen finns två regementen med strategiskt bombflyg, bland annat flygplanstyperna Tupolev Tu-95, Tu-22 och Tu-160.

Dessa bombplan har regelbundet använts av Ryssland för robotattacker mot ukrainska städer.

Har attackerats tidigare

Engels-flygbasen har varit ett mål för ukrainska attacker flera gånger sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Den första rapporterade attacken skedde i december 2022, då ukrainska drönare uppges ha skadat två Tu-95-bombplan.

Även i juni 2025 rapporterades en ny attack mot basen.

Ukrainas generalstab uppgav vid tillfället att attacken orsakade omfattande bränder vid anläggningen och att minst tre bränsletankar träffades.

Videoklipp och lokala rapporter ska ha bekräftat en kraftig brand samt flera explosioner i området.

– Attacker mot militär infrastruktur kommer att fortsätta tills Ryska federationens väpnade aggression mot Ukraina har stoppats helt, uppgav Ukrainas generalstab, efter attacken i fjol.

Foto: C-Cruttenden

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin helt desperat – kan attackera sitt eget land

2026 07 15

Putin uppges förbereda desperata åtgärder.

Putins Ryssland är hårt pressat, bland annat av Ukrainas allt mer intensiva långdistansattacker djupt inne i Ryssland.

Nu kommer uppgifter om att Kreml överväger extrema åtgärder.

Ryssland kan attackera Ryssland

Polens utrikesminister Radosław Sikorski varnar för att Ryssland planerar en så kallad ”false flag”-operation för att motivera en eskalering av kriget och en ny mobilisering.

Ett alternativ som Ryssland överväger är att använda sig av ukrainska drönare och genomföra en falsk flagg-attack mot antingen Polen – eller mot Ryssland självt.

Enligt Sikorski kan Putin alltså attackera sitt eget land, rapporterar Kyiv Post.

– Vi misstänker att han planerar att förbereda ukrainska drönare och använda dem för att attackera ett NATO-land eller Ryssland, och sedan svara på en sådan attack, säger Polens utrikesminister, enligt tidningen.

Skälet till att Putin överväger extrema åtgärder av det här slaget är att han är desperat, menar Sikorski.

– Det här är den typen av handling han kanske planerar för att han är desperat och förlorar, säger han.

Överväger flera alternativ

Att attackera sitt eget land och skylla på Ukraina är alltså ett av de alternativ som Kreml överväger.

Men Putin tros också överväga en rad andra alternativ för att trappa upp situationen kring Baltikum och Östersjön och konfrontationen med Nato.

Genom att eskalera situationen kan Putin motivera en ny våg av mobilisering, vilket diktatorn kan se som nödvändigt eftersom Ryssland har gjort enorma förluster på slagfältet.

– Putin sade till och med något liknande för ungefär en månad sedan. Han sade: "Om vi blir attackerade av ett NATO-land, kommer vi att svara," säger Sikorski, enligt tidningen.

Det är dock föga troligt att Putin och Ryssland klarar av en direkt konfrontation med Nato, understryker Sikorski.

Däremot vill han sannolikt eskalera situationen. Och det handlar inte bara om att han vill kunna motivera en ny mobilisering.

Putin vill sannolikt också sätta Nato på prov och se hur försvarsalliansen reagerar om situationen eskalerar exempelvis i Baltikum eller i Polen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen