I samband med pandemin växte företaget Dynamic Code fram.

Bolaget gjorde succé med sina hemtester – och säkrade bland annat avtal med Folkhälsomyndigheten gällande PCR-tester för Covid-19.

Nu kommer besked om att företaget går i konkurs, rapporterar Breakit.

Går i konkurs

Under de framgångsrika pandemiåren fanns planer på att börsnotera Dynamic Code.

Intäkterna har dock minskat under de senaste åren – och nu står det klart att bolaget tvingas tacka för sig.

Vinsterna från 2020 och 2021 på 200 miljoner kronor har ätits upp.

– Det känns oerhört tungt och tråkigt, säger vd Johan Thiel till Di.

“Politiska landskapet”

En konkursansökan har lämnats in vid Linköpings tingsrätt.

Företaget skriver att “bakgrunden till konkursansökan är framförallt att förändringar i det politiska och regulatoriska landskapet har försämrat bolagets affärsförutsättningar”.

– Det har försvårat möjligheterna för den externa finansiering som varit nödvändig för att fortsätta utveckla nya affärsområden, framhåller Dynamic Code i ett pressmeddelande.

Nya tider

Dynamic Code grundades 2000 och har utvecklat digitala testlösningar inom molekylär diagnostik.

Under pandemin hade bolaget en central roll i Sveriges testkapacitet för covid-19, med omfattande volymer inom PCR-testning.

– Nu har tiderna förändrats och den politiska och regulatoriska viljan med den, vilket inneburit att en stor del av omsättningen försvunnit för bolaget, förklarar bolaget.

Inte ersatt bortfallet

Dynamic Code menar vidare att de regulatoriska kraven inneburit höga fasta kostnader, “vilket kombinerat med de fallande intäkterna kraftigt påverkat förutsättningarna för bolagets fortsatta drift”.

– Efter pandemin har bolaget fokuserat på att utveckla och bredda sitt erbjudande mot nya områden, inklusive individanpassade hälsotester inom så kallad wellness, med inriktning på biomarkörer och livsstilsrekommendationer, men dessa intäkter har inte kompenserat övriga intäktsfall.

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter att utföra attacker inne i Ryssland för att sätta käppar i hjulen för den ryska krigsmaskinen.

Nu stiger lågor och rök från en viktig måltavla – för nionde gången.

Förnedrande attack

Ukrainas militär har slagit till mot det ryska oljeraffinaderiet i Rjazan, rapporterar Kyiv Independent, som hänvisar till uppgifter från den ryska Telegram-kanalen ASTRA.

Det är den nionde drönarattacken mot raffinaderiet i år – ett förnedrande facit för Ryssland, vars oljeindustri är av avgörande betydelse för finansieringen av kriget.

Det är lokala invånare i Rjazan som har rapporterat om attacken.

En video som har publicerats i sociala medier visar hur lågor och rök stiger ur raffinaderiet, enligt tidningen.

Attacken uppges ha varit del av en större ukrainsk drönarattack mot regionen.

Vill inte bekräfta

Från ryskt håll har man inte bekräftat attacken mot raffinaderiet.

Guvernören i Rjazan Oblast, Pavel Malkov, bekräftar att det skett drönarattacker i regionen, men nämner ingenting om det viktiga oljeraffinaderiet.

Enligt guvernören har ingen dött i attacken.

Ryssland uppger också att man har skjutit ner 29 drönare över regionen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat attacken.

17,1 miljoner ton olja

Raffinaderiet, som Ukraina alltså ska ha attackerat nio gånger i år, bearbetar stora mängder olja och är därför en viktig måltavla.

– Rjazans oljeraffinaderi, som producerar över 17,1 miljoner ton olja per år, har varit ett regelbundet mål för attacker med tanke på dess roll i att driva Rysslands krigsmaskin, rapporterar tidningen.

Attacker långt inne i Ryssland är en viktig del av Ukrainas försvarsstrategi, och man utför regelbundna angrepp mot både militära och industriella anläggningar.

– Rysslands olje- och gasproduktion har fortsatt att utsättas för attacker när Kiev försöker förlama Moskvas huvudsakliga finansieringskälla för kriget i Ukraina, enligt tidningen.

Rjazan ligger 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns, och 180 kilometer sydost om Moskva.

Foto: President of Russia Office resp j. Kingma

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen