Skräckfilmen M3gan släpptes på biografer för tre år sedan och blev mycket omtalad.

Filmen hyllades av recensenter och trendade på sociala medier.

Nu har uppföljaren M3gan 2.0 släppts på biografer – och floppar fullständigt.

Floppar

Den första filmen blev en stor framgång och drog in 181 miljoner dollar på den globala biotoppen – motsvarande drygt 1,7 miljarder svenska kronor.

Uppföljaren har inte lyckats med samma bedrift – och har bara dragit in 31 miljoner dollar, eller strax under 300 miljoner svenska kronor.

På Rotten Tomatoes – en hemsida för recension av filmer – har den första filmen hela 93 procent positiva reaktioner, medan uppföljaren har fått 58 procent.

“Enorm besvikelse”

City AM:s Victoria Luxford kallar filmen ”en av årets större besvikelser”, medan Cinesnob Podcast rasar över att cheferna ”begick ett kolossalt misstag” med hur de hanterade uppföljaren.

Filmens producent Jason Blum förklarar att man tänkte fel gällande huvudkaraktären.

– Vi tyckte alla att Megan var som Stålmannen. Vi kunde göra vad som helst med henne. Vi kunde byta genren, vi kunde få henne att se annorlunda ut, säger han enligt People.

Det är M3gan

M3gan är ett under av artificiell intelligens, en verklighetstrogen docka programmerad att vara ett barns bästa följeslagare och en förälders främsta allierade. 

Designad av leksaksföretagets briljanta robottekniker Gemma, kan M3gan lyssna, se och lära sig medan hon blir vän, lärare, lekkamrat och beskyddare till barnet hon är knuten till.

– När Gemma plötsligt blir vårdnadshavare för sin föräldralösa 8-åriga systerdotter, Cady, är Gemma osäker och oförberedd på att bli förälder, förklarar Filmstaden.

– Under intensiv press på jobbet, bestämmer sig Gemma för att para ihop sin M3GAN-prototyp med Cady i ett försök att lösa båda problemen – ett beslut som kommer att få ofattbara konsekvenser.

Långt nere

M3gan 2.0 ligger alltså långt ner på listan över de mest inkomstbringande filmerna.

På andraplats på den listan finns Avengers: Endgame som har dragit in 2,8 miljarder dollar, uppger Deadline.

Toppar listan gör dundersuccén Avatar från 2009, som sedan debuten har dragit in 2,9 miljarder dollar – alltså ungefär 27,9 miljarder svenska kronor.

Foto: F. Mooneeram

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen