Entreprenören Elon Musk har gjort sig känd för sina storslagna projekt.

Nu lanserar han en nyhet som han beskriver som ”skrämmande”.

Det handlar om plattformen X nya, fjärde version av sin AI-chatbot Grok, som enligt Musk är häpnadsväckande smart.

”Betydligt snabbare än någon människa”

Dagen efter att X tvingats radera inlägg från den gamla versionen av Grok, efter att den hyllat Hitler och uttryckt sig antisemitiskt, presenterar Musk alltså Grok 4.

Elon Musk har presenterat Grok 4 vid en livestreaming och beskrivit den som ”den smartaste AI:n i världen”, rapporterar CBS News.

– Det är verkligen anmärkningsvärt att se utvecklingen av artificiell intelligens och hur snabbt den utvecklas, säger Elon Musk, enligt kanalen.

– AI utvecklas betydligt snabbare än någon människa, tillägger han.

Musk beskriver Grok 4 som smartare än människor, och säger att utvecklingen på sätt och vis är ”skrämmande”.

”Smartare än alla doktorander – skrämmande”

Elon Musk menar att om Grok 4 skulle göra det amerikanska högskoleprovet SAT, skulle den uppnå perfekta resultat varje gång.

Men inte bara det.

– Grok 4 är smartare än nästan alla doktorander inom alla discipliner samtidigt, hävdar Elon Musk, enligt kanalen.

Musk medger samtidigt att den snabba utvecklingen av AI är ”skrämmande”.

Hyllade Hitler – EU reagerar starkt

Grok 4 påstås alltså vara väldigt smart, samtidigt som den föregående versionen, Grok 3, nyligen orsakade stor skandal då den fällde antisemitiska kommentarer på X och hyllade Adolf Hitler.

Enligt Musk berodde det på brister i AI:s förmåga att filtrera mänsklig input.

– Grok var för följsam mot användarnas uppmaningar. För ivrig att behaga och bli manipulerad, i huvudsak. Det åtgärdas, kommenterar Musk.

Händelsen har väckt starka reaktioner, bland annat inom EU, där det redan pågår en större utredning om X, rapporterar AFP.

EU-kommissionen uppges ha kontaktat Elon Musks bolag.

– Vi tar detta på extremt stort allvar, säger EU-kommissionens talesperson inom digitala frågor, Thomas Regnier, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Ted Conference Flickr

Text: Redaktionen

Pete Hegseth har hållit pressträff om USA:s och Israels attacker mot Iran.

Den amerikanska krigsministern riktar nu nya hot mot den iranska regimen, men säger samtidigt att man inte försökt få till ett regimskifte.

”Vi startade inte kriget”

Irans ”galna regim” strävar efter expansion och har mördat amerikaner, säger Pete Hegseth.

Det var inte USA som startade det krig vi nu ser, menar han, och betonar att Iran har utfört attacker i årtionden i ett ”ensidigt krig mot Amerika”.

– Vi startade inte kriget, men under president Donald Trump kommer vi att avsluta det, säger Hegseth, rapporterar Iltalehti.

Han lyfter fram den iranske diktatorn ayatollah Ali Khameneis död som ett bevis för att USA alltid slår tillbaka och kommer att avsluta kriget på sina egna villkor.

– Om ni dödar amerikaner var som helst i världen, så kommer vi att döda er, säger Hegseth.

Han framhåller att USA är i krig för att försvara sina egna intressen.

– USA:s presidents uppgift är att främja USA:s sak, säger den amerikanska krigsministern.

Inget ”politiskt korrekt” krig

Hegseth säger också att syftet med attackerna mot Iran inte är att uppnå ett regimskifte, även om landets ledning har förändrats till följd av angreppen.

– Detta är inte ett så kallat regimskifteskrig, men regimen förändrades verkligen och världen har det bättre av det, säger Pete Hegseth, rapporterar CNN.

Det är inget ”politiskt korrekt” krig eller ett långvarigt demokratibyggande projekt, understryker han, och avfärdar farhågor om ett nytt ”ändlöst krig” i Mellanöstern.

USA:s mål är i första hand att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Man vill också slå ut landets robotkapacitet.

Men även om regimskifte inte är det primära målet, har president Trump tidigare uppmanat det iranska folket att ta tillfället i akt att försöka störta regimen.

– Amerika stöder er med överväldigande styrka och förödande kraft. Nu är det dags att ta kontroll över ert öde och släppa lös den blomstrande och härliga framtid som är inom er räckvidd, sade Donald Trump efter att attackerna mot Iran hade inletts, enligt kanalen.

Foto: DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen