När Donald Trump firade 100 dagar som president i april gjorde han ett märkbart uttalande.

Han hävdade att 200 handelsavtal redan var klara, rapporterar CNN.

Mer än tre månader senare har dock bara tre färdiga handelsavtal kunnat presenteras, enligt kanalen.

Lovade mycket

President Trump har slutit handelsavtal med Kina, Storbritannien och Vietnam.

Det är tre viktiga handelsavtal för USA, men långt ifrån de 200 som Donald Trump utlovade.

Idag den 9 juli löpte Trumps ursprungliga deadline ut. Då skulle alla länder ha nått ett avtal med USA eller ställas inför hårda tullar.

Sedan dess har Trump dock tvingats inse att tiden inte räcker till. Presidenten gick därför med på att flytta fram deadline till den 1 augusti.

Ett avtal mellan USA och EU uppges vara nära, men med andra länder har Trump större problem.

Besviken och frustrerad

Trump är besviken och har uttryckt stor frustration över svårigheten att uppnå handelsavtal.

På tisdagen sade Trump att hotet om tullar har tvingat länder till förhandlingsbordet på ett framgångsrikt sätt.

Men samtidigt tycker han att de avtal som andra länder har erbjudit USA är oacceptabla.

– De säger: ”Vi kommer att ge er fullständig tillgång, och ni behöver inte betala några tullar, men snälla, ta inte ut tullar från oss”, och vi gillar inte det avtalet, sade Trump.

– Vi är inte hårdföra, men det är dags att USA börjar samla in pengar från länder som lurade oss – lurade oss – och skrattar bakom ryggen på oss åt hur dumma vi var, tillade presidenten, enligt kanalen.

Ett avtal med EU sägs alltså vara nära förestående.

Men Trump vill få till fler avtal och har den här veckan skickat ut tullbrev till en rad olika länder. I breven hotar han med att införa höga tullar från och med den 1 augusti om ingen överenskommelse nås.

De senaste dagarna har förhandlingarna hårdnat med bland annat Indien, där det tidigare har funnits stora förhoppningar om ett bra avtal. Trump har även stött på patrull när det gäller viktiga länder som Japan och Sydkorea.

Trumps löfte om 200 avtal är alltså fortfarande långt ifrån att förverkligas.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enligt Driscoll ”producerar Ryssland fler robotar än de hinner göra av med”.

Den amerikanske toppolitikern, som varit en central del i fredsförhandlingarna, varnar för att Ryssland kan utdela ett ”knockoutslag” mot Ukraina.

– De bygger upp ett växande lager av långdistansvapen som skulle kunna ge ett knockoutslag, ska Driscoll ha sagt vid ett möte med västerländska diplomater i Kyiv förra veckan, rapporterar New York Times.

Enligt tidningens källor var Driscolls budskap tydligt: Rysslands snabba utbyggnad av sin robotarsenal gör behovet av en fredlig lösning ännu mer akut.

Ukraina bekräftar

Den ryska tillverkningen av långdistansvapen har accelererat kraftigt, enligt den ukrainska underrättelsetjänsten.

– Ryssland tillverkar årligen omkring 2 900 kryssnings- och ballistiska robotar, vilket är mer än vad de avfyrar. Det innebär att de kan lägga undan hundratals robotar, skriver Kyiv Post med hänvisning till ukrainska underrättelseuppgifter.

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, gör samma bedömning.

– Uppskjutningarna håller inte jämna steg med produktionen, säger han enligt Kyiv Post.

Enligt Hoffmann håller Ryssland på att fylla upp lagren inför framtida konflikter utanför Ukraina.

Dessutim syftar utbyggnaden till att sätta press på Ukraina, menar experten.

– Den expanderande arsenalen utgör flera hot: djupare attacker mot Ukrainas bräckliga energinät, ökat tryck på utslitna luftförsvarssystem och potentiella attacker mot andra europeiska stater.

LÄS MER:

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel 

USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Attack mot Ryssland – flygplats stängs 

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen