Kalldusch för Dollarstore – rejält fall

2025 07 08

Dollarstores rörelseresultat faller kraftigt.

Under de senaste åren har köpbeteendet förändrats bland konsumenter mot bakgrund av högre priser och urholkade plånböcker.

Många företag har känt av lågkonjunkturen.

Nu kommer besked om en kalldusch för kedjan Dollarstore – vars rörelseresultat faller kraftigt.

Faller kraftigt

Kedjans omsättning växer och närmar sig fem miljarder kronor.

Däremot faller rörelseresultatet ordentligt.

År 2023 kom rörelseresultatet in på 253 miljoner kronor – och motsvarande siffra för 2024 blev 99 miljoner kronor, rapporterar Market.

Det rör sig därmed om ett fall på omkring 154 miljoner kronor.

Nere på två procent

Rörelsemarginalen faller därmed till rekordlåga två procent.

Så sent som 2023 var den siffran sex procent.

Kedjan riktar nu blickarna mot Riksbanken – och hoppas på ytterligare sänkningar.

– Förhoppningen är att Riksbanken sänker räntorna mer och på så sätt ska våra kunder kunna handla mer än bara nödvändiga varor, framhåller Dollarstore i rapporten.

Inflationstakten ökar

Riksbanken har sänkt styrräntan till dagens nivå på två procent.

Nya inflationssiffror kan dock ställa till det för ytterligare sänkningar.

Den preliminära inflationstakten enligt KPI för juni 2025 var 0,8 procent, vilket var en uppgång från 0,2 procent i maj. 

Månadsförändringen för KPI från maj till juni var 0,5 procent.

“Förväntas stiga”

Den ordinarie publiceringen för juni sker den 14:e juli.

– Preliminära beräkningar visar att inflationstakten förväntas stiga i juni, säger Martin Ottosson, prisstatistiker på SCB.

Inflationsökningen kommer som en besvikelse efter flera månader av förhållandevis låg inflation.

Det råder nu stora osäkerheter gällande Riksbankens nästa drag.

Många förespråkar fortsatta sänkningar med anledning av den svaga konjunkturen i Sverige – medan andra ser den nya inflationssiffran som en tydlig anledning att pausa sänkningarna.

Nästa penningpolitiska besked kommer den 20 augusti 2025.

Foto: Dollarstore

Text: Redaktionen

Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

2025 12 25

Ryssland vill att Sverige ska be om ursäkt.

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Arméchef i Europa bekräftar – ”Vi kan inte försvara oss”

2025 12 27

Ett europeiskt land kan inte försvara sig.

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen