Den ryske diktatorn fortsätter sitt krig i Ukraina och visar inga tecken på att vilja uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt har Putinregimen enorma ekonomiska problem.

Nu kommer nya rapporter om en snabbt växande kris i en för Ryssland viktig bransch.

”Extremt svåra förhållanden”

Den ryska kolindustrin går på knäna, rapporterar Newsweek.

Ett av Rysslands största gruvföretag, Mechel, tvingas nu be om statligt stöd till följd av en allt djupare kris.

Det handlar om den värsta krisen sedan 90-talet, enligt tidningen.

Mechel behöver nu hjälp från regeringen, dels i form av uppskov med skatte- och socialförsäkringsbetalningar motsvarande 166 miljoner dollar, dels genom branschövergripande stödåtgärder, enligt tidningen.

– Nästan alla kolproducenter står inför extremt svåra förhållanden... med den nuvarande växelkursen är det olönsamt att sälja kol, säger Mechels vd Oleg Korzhov.

Enligt forskningscentret CREA står hela den ryska kolindustrin inför en mycket svår situation.

– Den ryska kolsektorn kämpar inom hela branschen, och statligt stöd verkar vara en av få anledningar till att många företag kan överleva och undvika konkurs, säger Isaac Levi från CREA.

Hårt slag för regimen

Ryssland är världens sjätte största kolproducecnt.

Kolindustrin bidrar inte lika mycket till landets BNP som olja och gas, men är ändå en viktig sektor. Det finns ett dussintal städer i Ryssland som i princip lever på kolindustrin, enligt tidningen.

Europeiska sanktioner har dock slagit hårt mot industrin, bland annat med ett förbud mot att importera rysk kol. Handeln med till exempel Kina och Indien har inte kunnat kompensera för det. Låga kolpriser och en stark rubel har också bidragit till problemen.

Krisen i kolindustrin är ännu ett stort bakslag för Putin.

Den senaste tiden har det kommit ett flertal rapporter om allvarliga problem i den ryska ekonomin. Det riskerar att utvecklas till en mardröm för Putinregimen, som lägger stora pengar på att fortsätta bedriva sitt krig mot Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen