Tidigt på torsdagsmorgonen kommer en jättesmäll för svensk vindkraft.

Satsningarna på ny vindkraft har stannat av.

Green Power Swedens senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden visar inga nya turbinbeställningar i Sverige under andra kvartalet 2025.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

“Minskar kraftigt”

Totalt finns cirka 2 gigawatt under byggnation fram till 2027, men efter det minskar utbyggnaden kraftigt.

– Vi ser en kraftigt reducerad vindkraftsutbyggnad efter 2027. Det oroar eftersom det är vindkraft och solkraft, i kombination med energilagring, som kan möta ett ökande elbehov i Sverige till 2035, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.

– Den mest akuta anledningen till avstanningen i investeringsbeslut är osäkerheten i elpriset. Andra faktorer är den höga politiska osäkerheten, avsaknad av investeringar i elintensiva verksamheter, högre kostnader och långa anslutningsförfaranden.

Negativ trend

Majoriteten av den vindkraftsutbyggnad som sker idag kommer från investeringsbeslut som fattades under 2021–2022. 

Sedan dess har investeringsbesluten minskat kraftigt enligt Green Power Sweden.

Samtidigt beviljades bara två nya tillstånd för vindkraft under 2024: ett på land och ett till havs. 

De främsta orsakerna till detta är enligt bolaget det kommunala vetot och att Försvarsmakten har sagt nej.

“Kraftfulla åtgärder

Anton Johansson menar att någonting behöver hända inom politiken för att få fart på vindkraften igen.

– De miljötillstånd som ges idag är för projekt som har potential att börja leverera el i början av 2030-talet, säger han.

– Man kan ju undra var den ökade tillgången på el som industrin efterfrågar ska komma ifrån när vi samtidigt ser att investeringsbesluten för redan tillståndsgivna projekt stannar av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att vända detta.

Återstår att se

Det återstår att se om det blir någon vändning i branschen snart.

Många riktar blickarna mot politiken – som de menar behöver ta nya beslut i frågan snarast.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen