Jättesmäll för svensk vindkraft

2025 07 03

Det finns mycket stora utmaningar inom vindkraften.

Tidigt på torsdagsmorgonen kommer en jättesmäll för svensk vindkraft.

Satsningarna på ny vindkraft har stannat av.

Green Power Swedens senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden visar inga nya turbinbeställningar i Sverige under andra kvartalet 2025.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

“Minskar kraftigt”

Totalt finns cirka 2 gigawatt under byggnation fram till 2027, men efter det minskar utbyggnaden kraftigt.

– Vi ser en kraftigt reducerad vindkraftsutbyggnad efter 2027. Det oroar eftersom det är vindkraft och solkraft, i kombination med energilagring, som kan möta ett ökande elbehov i Sverige till 2035, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.

– Den mest akuta anledningen till avstanningen i investeringsbeslut är osäkerheten i elpriset. Andra faktorer är den höga politiska osäkerheten, avsaknad av investeringar i elintensiva verksamheter, högre kostnader och långa anslutningsförfaranden.

Negativ trend

Majoriteten av den vindkraftsutbyggnad som sker idag kommer från investeringsbeslut som fattades under 2021–2022.

Sedan dess har investeringsbesluten minskat kraftigt enligt Green Power Sweden.

Samtidigt beviljades bara två nya tillstånd för vindkraft under 2024: ett på land och ett till havs.

De främsta orsakerna till detta är enligt bolaget det kommunala vetot och att Försvarsmakten har sagt nej.

“Kraftfulla åtgärder

Anton Johansson menar att någonting behöver hända inom politiken för att få fart på vindkraften igen.

– De miljötillstånd som ges idag är för projekt som har potential att börja leverera el i början av 2030-talet, säger han.

– Man kan ju undra var den ökade tillgången på el som industrin efterfrågar ska komma ifrån när vi samtidigt ser att investeringsbesluten för redan tillståndsgivna projekt stannar av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att vända detta.

Återstår att se

Det återstår att se om det blir någon vändning i branschen snart.

Många riktar blickarna mot politiken – som de menar behöver ta nya beslut i frågan snarast.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

Europas största oljelager i lågor

2026 10 02

Ett massivt oljelager brinner.

Kraftiga explosioner har rapporterats i den ryska staden Samara.

Där ska Europas största oljelager ha drabbats av en omfattande brand, rapporterar RBC Ukraine.

Explosioner under natten

Flera explosioner hördes i Samara-regionen under morgonen från lokalbor.

– Enligt bilder från läsare som har analyserats av OSINT-experter från ASTRA brinner den linjära produktions- och distributionsstationen med samma namn utanför Samara, uppger Astra.

Anläggningen Samara Linear Production and Dispatching Station, LPDS ingår i det ryska oljeledningssystemet Transneft och beskrivs som Europas största så kallade tankfarm – ett område där stora mängder olja lagras.

– Myndigheterna i Samara har inte officiellt kommenterat branden vid anläggningen. Tidigare rapporterades dock explosioner i staden, där en särskilt kraftig explosion uppges ha hörts omkring klockan 06.30, skriver Astra på Telegram.

Astra har kommit fram till att anläggningen kan ha varit målet genom en analys av satellitbilder. Videoklipp har samtidigt spridits på nätet och uppges visa en brand vid stationen.

En av Rysslands största

Samara LPDS sträcker sig över mer än 216 hektar. På området finns 71 oljetankar med en sammanlagd kapacitet på mer än 1,6 miljoner kubikmeter olja.

Här finns även två pumpstationer, Samara-1 och Samara-2, samt en separat anläggning för att blanda olja.

Fyra större oljeledningar möts vid anläggningen. Olja transporteras bland annat dit från västra Sibirien, Tatarstan, Orenburg och Kazakstan.

Flera attacker

Samaras borgmästare Ivan Noskov uppgav under morgonen att den allmänna marktrafiken hade stoppats, medan tunnelbanan användes som skyddsrum.

Senare meddelade borgmästaren att kollektivtrafiken hade återupptagits efter att robotattackhotet hade hävts. Samtidigt kvarstår drönarhotet mot staden.

Även i Volgograd rapporterades explosioner under natten. Invånare uppgav att drönare flög över staden samtidigt som ett kraftigt sken från en brand syntes i området kring ett oljeraffinaderi och den kemiska fabriken Kaustik.

Rysslands försvarsdepartement uppgav att landets luftförsvar mellan klockan 20.00 Moskvatid den 1 oktober och 08.00 den 2 oktober ska ha upptäckt, avlyssnat eller förstört 646 ukrainska drönare av flygplanstyp.

Enligt departementet upptäcktes drönarna över Belgorod, Brjansk, Kursk, Voronezj, Kaluga, Tula, Orjol, Rostov, Saratov, Volgograd, Uljanovsk, Samara och Astrachan, samt över Krym och Svarta havet och Azovska sjön.

LÄS MER: Omtalad skattesänkning kan bli kvar – expert tror inte på höjning

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Stormakt blandar sig i Ukrainakriget – för första gången

2026 10 02

En av världens stormakter erbjuder sig att medla i Ukrainakriget.

Indien erbjuder för första gången att ta en aktiv roll i försöken att få till fred i Ukrainakriget.

Landets erbjudande är ett av fyra internationella förslag på möjliga vapenvilor, rapporterar United24 media.

Indien vill medla

Ukrainas utrikesminister meddelar att det just nu finns fyra internationella förslag på bordet kring möjliga vapenvilor.

– Vi har fyra förslag. Det bredaste är Indiens förslag. För första gången har Indien erbjudit sig att spela en roll, säger Sybiha till journalister.

Det innebär att Indien nu signalerar en vilja att ta en mer aktiv diplomatisk roll i försöken att få slut på kriget.

Fyra förslag på vapenvila

De fyra initiativen kommer från Indien, USA, Turkiet och Egypten.

Förutom Indiens förslag har även Turkiet och Egypten lagt fram förslag om en vapenvila kopplad till spannmål och livsmedelstransporter i Svarta havet.

Frågan är särskilt viktig för Egypten, som enligt Sybiha är beroende av ukrainskt spannmål för omkring en tredjedel av sin försörjning.

USA:s förslag gäller i stället en vapenvila kring attacker mot energiinfrastruktur. Den frågan har tidigare diskuterats mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump.

Ukraina har samtidigt presenterat sitt eget förslag för de internationella partnerna.

Sybiha säger att Ukraina är berett att gå med på både en energivapenvila och en vapenvila i Svarta havet, men att de måste ingå i samma överenskommelse.

En energivapenvila skulle enligt honom innebära ett fullständigt stopp för attacker mot energianläggningar, inklusive hamninfrastruktur.

Ukraina har dessutom uttryckt beredskap för en ovillkorlig vapenvila längs frontlinjen. En sådan vapenvila skulle kunna bli ett resultat av ett framtida möte mellan Zelenskyj och Rysslands Vladimir Putin.

Indien närmar sig Ukraina

Indiens nya initiativ kommer efter att landets utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar besökte Kyiv i början av september.

Det var första gången en indisk utrikesminister genomförde ett separat bilateralt besök i Ukraina. Under mötet diskuterades bland annat fredsprocessen, säkerheten i Svarta havet och global livsmedelssäkerhet.

– Att blockera viktiga transportvägar för ukrainska livsmedel hotar att orsaka svält och kris för miljontals människor världen över. Vi är tacksamma för Indien för landets uppmärksamhet och gemensamma insatser för att lösa problemet, sade Sybiha, under mötet.

Indien har samtidigt nära relationer med Ryssland, vilket gör landets erbjudande om en aktiv roll i fredsarbetet betydelsefullt ur ett diplomatiskt perspektiv.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen