Jättesmäll för svensk vindkraft

2025 07 03

Det finns mycket stora utmaningar inom vindkraften.

Tidigt på torsdagsmorgonen kommer en jättesmäll för svensk vindkraft.

Satsningarna på ny vindkraft har stannat av.

Green Power Swedens senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden visar inga nya turbinbeställningar i Sverige under andra kvartalet 2025.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

“Minskar kraftigt”

Totalt finns cirka 2 gigawatt under byggnation fram till 2027, men efter det minskar utbyggnaden kraftigt.

– Vi ser en kraftigt reducerad vindkraftsutbyggnad efter 2027. Det oroar eftersom det är vindkraft och solkraft, i kombination med energilagring, som kan möta ett ökande elbehov i Sverige till 2035, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.

– Den mest akuta anledningen till avstanningen i investeringsbeslut är osäkerheten i elpriset. Andra faktorer är den höga politiska osäkerheten, avsaknad av investeringar i elintensiva verksamheter, högre kostnader och långa anslutningsförfaranden.

Negativ trend

Majoriteten av den vindkraftsutbyggnad som sker idag kommer från investeringsbeslut som fattades under 2021–2022.

Sedan dess har investeringsbesluten minskat kraftigt enligt Green Power Sweden.

Samtidigt beviljades bara två nya tillstånd för vindkraft under 2024: ett på land och ett till havs.

De främsta orsakerna till detta är enligt bolaget det kommunala vetot och att Försvarsmakten har sagt nej.

“Kraftfulla åtgärder

Anton Johansson menar att någonting behöver hända inom politiken för att få fart på vindkraften igen.

– De miljötillstånd som ges idag är för projekt som har potential att börja leverera el i början av 2030-talet, säger han.

– Man kan ju undra var den ökade tillgången på el som industrin efterfrågar ska komma ifrån när vi samtidigt ser att investeringsbesluten för redan tillståndsgivna projekt stannar av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att vända detta.

Återstår att se

Det återstår att se om det blir någon vändning i branschen snart.

Många riktar blickarna mot politiken – som de menar behöver ta nya beslut i frågan snarast.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen