Intresset för svenskt godis är enormt.

På sociala medier har det unika svenska lösgodiset trendat – och det har lett till enorma framgångar för svenska företag.

Suget är stort såväl i Sverige som internationellt, rapporterar Breakit.

“Hur mycket som helst”

Eivind Granås, vd på godistillverkaren Godisfabriken Aroma, förklarar att det är ett enormt intresse.

– Det är som ett stort svart hål som man kan sälja hur mycket godis som helst till, säger han.

Internationellt sug

Granås berättar att hans företag ibland måste tacka nej till amerikanska kunder för att se till att efterfrågan hemma i Sverige möts först.

Han förklarar även att det är fler länder än USA som har fått upp intresset för det svenska godiset.

– Fler länder än USA visar intresse nu, Sydkorea exempelvis. Så det kanske blir nästa stora marknad, säger han.

Flera andra godisföretag som Breakit har pratat med vittnar om ett till synes omättligt intresse – som inte är på väg att försvinna inom en nära framtid.

Uppmärksammas

Det stora intresset för svenskt godis har uppmärksammats internationellt.

Amerikanska New York Post skriver så här:

– Det som lockar med den svenska sötsaken är att den innehåller riktigt socker, inte majssirap med hög fruktoshalt, ett vanligt sötningsmedel i amerikanska godisar, och att den dessutom finns i ovanliga smaker och former.

“Långvarig tradition”

Även det kanadensiska public service-bolaget har tagit upp trenden.

De skriver också att det som gör att svenskt godis sticker ut är att det lutar sig mot ovanliga former och smaker, och bort från tillsatser som vanligtvis finns i nordamerikanskt godis.

– Landet har en långvarig tradition som kallas lördagsgodis, där familjer är kända för att ladda upp med godis, skriver kanadensarna om det svenska fenomenet.

– Seden föddes ur en studie från 1950-talet av medicinska forskare som fann att nationens tandhälsa skulle förbättras om de begränsade sitt godisätande till en dag i veckan.

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Uppförsbacken har blivit brant för Coop.

Livsmedelskedjan står inför mycket stora ekonomiska utmaningar.

Coop förlorar marknadsandelar till konkurrenterna – och förlorar stora summor pengar.

Stora förluster

Rörelseförlusterna för Coops butiker uppgick till hela 1,65 miljarder kronor förra året.

Det framgår av en kartläggning från Dagligvarunytt.

– Coop-familjen har haft ett ansträngande år och många omvärldsfaktorer har också påverkat vår försäljning negativt, sade Meta Persdotter, vd på Coop Östra.

“En flopp”

Thomas Ohlén, senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt, kommenterar den krisartade utvecklingen.

– Satsningen på lågpriskedjan Xtra har blivit en flopp, säger han enligt DN.

– Målet på 150 butiker blev efter tre och ett halvt år bara 62.

Läs mer: Oroväckande uppgifter för Ica

Det är Coop

För 125 år sedan, den 5 september 1899 bildades Kooperativa Förbundet, KF, grunden för dagens Coop. 

Coop är idag en av Sveriges största livsmedelskedjor och de har cirka 800 butiker från Kiruna i norr till Smygehamn i söder.

– Genom landets 26 konsumentföreningar har Coop fyra miljoner medlemmar och ägare, förklarar kedjan.

Är dyrast

Som om de stora förlusterna inte vore nog visar även en ny undersökning från undersökningsföretaget Matpriskollen att Stora Coop har den dyraste matkassen.

Stora Coop är dyrast i 33 av de 36 undersökta kategorierna, uppger DN.

– Coop kanske inte riktigt har hängt med i sista årens prisfokus där vi ser att flera kedjor och butiker inte vill ha för stort avstånd till de ordinarie priserna hos Willys, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur.

Under de senaste åren har matpriserna varit kraftigt omdebatterade med anledning av de höga priserna som har varit.

Livsmedelsjättarna har beskyllts för omotiverat höga priser och missnöjet hos svenskarna har varit stort.

Nu har inflationstakten kommit ned till lägre nivåer igen och ligger kring Riksbankens mål på två procent.

Foto: Coop

Text: Redaktionen