Stefan Löfven var partiledare för Socialdemokraterna 2012-2021 och Sveriges statsminister 2014-2021.

Idag är Löfven ordförande för Europeiska socialdemokratiska partiet.

Nu går den tidigare statsministern ut och varnar för att världen snart får sin första dollarbiljonär – och kräver att världens ledare agerar mot ojämlikheten.

Kräver förändring

Löfven har skrivit ett brev tillsammans med 39 andra tidigare regeringschefer, rapporterar The Guardian.

I brevet varnar Löfven och de andra för att världen står inför ett stort problem i form av global ojämlikhet. Snart ser vi de första dollarbiljonärerna, samtidigt som nästan halva mänskligheten lever i fattigdom, enligt de 40 brevskrivarna.

Förutom Stefan Löfven har bland annat Norges tidigare statsminister Kjell Magne Bondevik, Finlands expresident Tarja Hallonen och Storbritanniens förre premiärminister Gordon Brown skrivit under brevet.

– Volatilitet styr vår värld idag. Ojämlikheten ökar i spiral över nationer. Biljonärer kan dyka upp under detta årtionde, medan nästan hälften av mänskligheten lever i fattigdom. 3,3 miljarder människor bor i länder som spenderar mer på räntor för att betala av statsskulder än på utbildning eller hälsa, står det i brevet, enligt tidningen.

Nu kräver Löfven och de andra brevskrivarna att dagens världsledare agerar.

”Ett kraftfullt skifte är möjligt”

De tidigare regeringscheferna vill se mer samarbete mellan nationer, och ger vad som skulle kunna uppfattas som en pik till Trumps USA.

– Ensamt lämnas ett land – och dess folk – sårbart när ett annat väljer snäv unilateralism framför allt annat. Vi behöver internationellt samarbete, omarbetat för vår tid, står det i brevet.

Stefan Löfven och de andra tidigare regeringscheferna vill nu se ett stort systemskifte.

– Ett kraftfullt skifte är möjligt, menar de.

De kräver nu att länder som vill verka för jämlikhet och bekämpa fattigdom och miljöförstöring, ska gå samman i en ”koalition av villiga”.

– En ny ekonomisk koalition av länder som är villiga att samarbeta – för att bekämpa extrem ojämlikhet, avskaffa fattigdom och uppfylla mänskliga rättigheter. En koalition som bygger på värderingar om solidaritet och suveränitet, skriver de tidigare regeringscheferna, enligt tidningen.

Resurserna finns men hamnar alltför ofta i privata fickor, menar Löfven och de andra brevförfattarna.

– Det finns biljoner dollar för att finansiera utveckling – men för mycket offentliga pengar tas till vara av privat makt, skriver de i brevet, som har skrivits på initiativ av forumet Club de Madrid.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter att utföra attacker inne i Ryssland för att sätta käppar i hjulen för den ryska krigsmaskinen.

Nu stiger lågor och rök från en viktig måltavla – för nionde gången.

Förnedrande attack

Ukrainas militär har slagit till mot det ryska oljeraffinaderiet i Rjazan, rapporterar Kyiv Independent, som hänvisar till uppgifter från den ryska Telegram-kanalen ASTRA.

Det är den nionde drönarattacken mot raffinaderiet i år – ett förnedrande facit för Ryssland, vars oljeindustri är av avgörande betydelse för finansieringen av kriget.

Det är lokala invånare i Rjazan som har rapporterat om attacken.

En video som har publicerats i sociala medier visar hur lågor och rök stiger ur raffinaderiet, enligt tidningen.

Attacken uppges ha varit del av en större ukrainsk drönarattack mot regionen.

Vill inte bekräfta

Från ryskt håll har man inte bekräftat attacken mot raffinaderiet.

Guvernören i Rjazan Oblast, Pavel Malkov, bekräftar att det skett drönarattacker i regionen, men nämner ingenting om det viktiga oljeraffinaderiet.

Enligt guvernören har ingen dött i attacken.

Ryssland uppger också att man har skjutit ner 29 drönare över regionen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat attacken.

17,1 miljoner ton olja

Raffinaderiet, som Ukraina alltså ska ha attackerat nio gånger i år, bearbetar stora mängder olja och är därför en viktig måltavla.

– Rjazans oljeraffinaderi, som producerar över 17,1 miljoner ton olja per år, har varit ett regelbundet mål för attacker med tanke på dess roll i att driva Rysslands krigsmaskin, rapporterar tidningen.

Attacker långt inne i Ryssland är en viktig del av Ukrainas försvarsstrategi, och man utför regelbundna angrepp mot både militära och industriella anläggningar.

– Rysslands olje- och gasproduktion har fortsatt att utsättas för attacker när Kiev försöker förlama Moskvas huvudsakliga finansieringskälla för kriget i Ukraina, enligt tidningen.

Rjazan ligger 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns, och 180 kilometer sydost om Moskva.

Foto: President of Russia Office resp j. Kingma

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen