Tungt besked för alla som behöver kontanter

2025 06 25

Svenskar som behöver kontanter kan få en jobbig sommar.

I Sverige har en mycket stor andel av befolkningen slutat använda kontanter.

Men det finns fortfarande många som av olika skäl vill eller behöva kunna betala med kontanter.

De riskerar nu att få en jobbig sommar, då problem med många bankomater ser ut att dra ut på tiden.

Problem – hela sommaren

Just nu är det problem med många svenska bankomater. Det går inte att ta ut pengar ur dem, rapporterar SR.

Hela en av fem bankomater går inte att använda eftersom de inte har fyllts på med pengar, eller för att de är trasiga.

Och företaget Bankomat AB, som ansvarar för bankomaterna, ger ett dystert besked: Problemen kan fortsätta hela sommaren.

Bankomat AB har tidigare tagit hjälp av ett annat företag, men har nu själva tagit över ansvaret för att fylla på pengar i bankomaterna, vilket de dock saknar tillräckligt med personal till.

Därför ser problemen ut att fortsätta hela sommaren.

– Det är ju det som är frågan, alla vill ju ha ett datum; när är min automat i Torsby eller Hagfors tillgänglig. Det kan vi inte exakt svara på, vi vet att vi kommer att jobba hela sommaren med en eftersläpning i det här, säger Bankomats vd Nina Wenning till radiokanalen.

Banker ifrågasätts

Frågan om tillgången till kontanter, och möjligheten att betala med kontanter, har länge varit föremål för diskussion i Sverige.

Många butiker vill inte längre ta emot kontanter, och därtill kommer problemet med bankomaterna, som dessutom har blivit betydligt färre på senare år.

Kritiker menar att det är viktigt att bevara möjligheten att betala med kontanter i samhället, och vissa frågar sig om bankerna medvetet försöker fasa ut kontanter helt och hållet.

– Storbankerna mäktar inte längre med att fylla alla bankomater i landet med kontanter. Frågan som måste ställas är om detta är ett led i bankvärldens strävan att helt fasa ut kontanter, skrev Kristdemokraternas rättspolitiske talesperson Torsten Elofsson i en debattartikel i SvD nyligen.

Många drabbas hårt av problemen med bankomaterna.

– Har man inte, som jag, någon dator heller, eller någon smarttelefon, då är det svårt att veta vart man ska vända sig, säger Peter Gropman, som behöver kontanter för att kunna handla på sin dagliga verksamhet, till radiokanalen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ghana rasar mot Ryssland

2026 08 18

Ghana ilsknar till mot Kreml och ställer ett krav.

Ghana riktar tunga anklagelser mot Ryssland, och får medhåll från flera andra afrikanska länder.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov slår ifrån sig kritiken mot Kreml.

Lavrovs hån – ”bekämpat rasism”

Ghana kräver nu att Ryssland stoppar rekryteringen av landets medborgare till kriget i Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Ryssland bedriver ”olaglig rekrytering” av ghananer, enligt landets utrikesminister Samuel Okudzeto Ablakwa.

62 ghananer uppges ha dödats i Ukraina, medan 15 saknas.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förnekar inte att medborgare i afrikanska länder, däribland Ghana, rekryteras till kriget.

Men enligt Lavrov väljer ghananer själva att frivilligt ansluta sig till kriget av ”solidaritet med ett land som också hjälpte dem att bekämpa rasism” samt av ”materiella och ekonomiska skäl”.

Lavrov hymlar inte med att en rad olika länder har klagat på Rysslands rekryteringar, som av flera länder beskrivs som olagliga och vilseledande.

– På försvarsdepartementet finns en särskild struktur som hanterar sådana ärenden, och jag är övertygad om att den också kommer att behandla de ytterligare önskemål som våra ghananska vänner framförde i dag, säger Sergej Lavrov, enligt tidningen.

Lockas genom vilseledande metoder

Ryssland rekryterar soldater i en rad olika afrikanska länder.

Vissa av dem, exempelvis Sydafrika och Kenya, har likt Ghana riktat kritik mot Kreml och krävt att rekryteringen upphör.

I Kenya har underrättelsetjänsten rapporterat att över 1 000 kenyaner har lockats att delta i Rysslands krig.

Rekryteringen sker genom vilseledande metoder. De som rekryteras kan exempelvis tro att de ska få jobb som lastbilschaufför eller säkerhetsvakt, när de i själva verket ska skickas till kriget.

I Sydafrika har en rad personer gripits för att ha rekryterat soldater åt Ryssland. Det har också rapporterats att rekryteringen har kopplingar till Duduzile Zuma-Sambudla, som är dotter till Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma, och som ska ha lovat de rekryterade att de kommer att få jobb som livvakter.

Även i Botswana har man slagit larm om vilseledande rekryteringar som ”ökar i skrämmande takt”, enligt tidningen.

Vid årsskiftet uppskattades det att Ryssland har rekryterat 18 000 personer från 128 länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Foto: President of Russia Office resp aboodi vesakaran

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

Belgien kan gå med på att överföra ryska tillgångar till Ukraina, men kräver hjälp.

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen