Över 80 senatorer är överens om ett omfattande sanktionspaket mot Ryssland, som skulle omforma globala handelsrelationer och energimarknaden fundamentalt.

Enligt den republikanske senatorn Lindsey Graham innehåller det nya lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

Senatorn har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Säger nej

Nu svarar Vita huset.

Utrikesminister Marco Rubio utesluter nya amerikanska sanktioner mot Ryssland.

– Om vi krossar dem med fler sanktioner förlorar vi sannolikt möjligheten att kunna föra dialog om en vapenvila.  Vem ska då prata med dem? säger han till Politico.

– Presidenten är medveten om när tiden är inne för nya ekonomiska åtgärder och administrationen samarbetar med kongressen för att ge Trump lämplig flexibilitet, fortsätter utrikesministern. 

Vill inte stänga fönstret för samtal 

Enligt Rubio skulle nya sanktioner från USA markera ett slut på ”fredsförhandlingarna”.

– Om det händer betyder det sannolikt att fönstret för att prata med Ryssland är stängt.

USA kommer att fortsätta att arbeta för ett eldupphör, enligt Rubio. 

– Vi kommer fortsätta att engagera oss. Om det finns en möjlighet för oss att göra skillnad och få dem (Ryssland, reds.anm.) att delta i förhandlingar, så tar vi den.

Inga tecken på fredsavtal

Ukraina och EU har vädjat om att USA ska införa nya sanktioner mot Ryssland. Särskilt efter att den ryske ledaren Vladimir Putin avvisat flera amerikanska försök att förhandla fram en vapenvila.

Terrorbombningarna fortsätter

Samtidigt fortsätter ryska styrkor att terrorbomba ukrainska städer och byar.

Under det senaste dygnet har minst 23 personer dödats och över 300 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen