Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

2025 06 19

Nu kommer ett viktigt besked om Nato som lär glädja Donald Trump.

Relationen mellan USA:s president Donald Trump och många av Natos övriga medlemsländer har inte varit den bästa.

Men nu kommer besked om en avgörande vändpunkt för Nato, som Trump lär se som goda nyheter.

”Fantastiska nyheter”

Donald Trump har krävt att Natos medlemsländer ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och lägga mer pengar på det egna försvaret.

Nu kommer beskedet att medlemsländerna verkar ha tagit ett viktigt steg på vägen, rapporterar Kyiv Independent.

Alla Natos 32 medlemsländer förväntas nå målet att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter under 2025, meddelar försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det här är verkligen fantastiska nyheter, säger Mark Rutte.

Beskedet kommer efter att de två sista länderna som släpade efter, Kanada och Portugal, meddelat att de kommer att leva upp till kravet.

– Att ni beslutat att få Kanada att nå 2 procent av utgifterna för Nato i år är verkligen fantastiskt, sade Rutte till Kanadas premiärminister Mark Carney i samband med G7-mötet, enligt tidningen.

Skarpa krav från Trump

Det är ett viktigt skifte för försvarsalliansen. Donald Trump har varit rasande över att många länder inte lever upp till kraven när det gäller försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Nu har alltså en viktig milstolpe nåtts för försvarsalliansen.

Det är dock osannolikt att Trump nöjer sig med det. Trump har tidigare sagt att kravet på försvarsutgifter behöver höjas rejält, och varit inne på att 5 procent av BNP vore ett eftersträvansvärt mål.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att målet bör höjas till 5 procent av BNP.

Under 2024 var det bara 23 av Natos medlemsländer som levde upp till 2-procentsmålet, enligt tidningen.

Polen var det land som lade störst andel av BNP på försvaret, 4,12 procent. Tvåa kom Estland med 3,43 procent, och trea USA som landade på 3,38 procent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen