Relationen mellan USA:s president Donald Trump och många av Natos övriga medlemsländer har inte varit den bästa.

Men nu kommer besked om en avgörande vändpunkt för Nato, som Trump lär se som goda nyheter.

”Fantastiska nyheter”

Donald Trump har krävt att Natos medlemsländer ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och lägga mer pengar på det egna försvaret.

Nu kommer beskedet att medlemsländerna verkar ha tagit ett viktigt steg på vägen, rapporterar Kyiv Independent.

Alla Natos 32 medlemsländer förväntas nå målet att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter under 2025, meddelar försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det här är verkligen fantastiska nyheter, säger Mark Rutte.

Beskedet kommer efter att de två sista länderna som släpade efter, Kanada och Portugal, meddelat att de kommer att leva upp till kravet.

– Att ni beslutat att få Kanada att nå 2 procent av utgifterna för Nato i år är verkligen fantastiskt, sade Rutte till Kanadas premiärminister Mark Carney i samband med G7-mötet, enligt tidningen.

Skarpa krav från Trump

Det är ett viktigt skifte för försvarsalliansen. Donald Trump har varit rasande över att många länder inte lever upp till kraven när det gäller försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Nu har alltså en viktig milstolpe nåtts för försvarsalliansen.

Det är dock osannolikt att Trump nöjer sig med det. Trump har tidigare sagt att kravet på försvarsutgifter behöver höjas rejält, och varit inne på att 5 procent av BNP vore ett eftersträvansvärt mål.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att målet bör höjas till 5 procent av BNP.

Under 2024 var det bara 23 av Natos medlemsländer som levde upp till 2-procentsmålet, enligt tidningen.

Polen var det land som lade störst andel av BNP på försvaret, 4,12 procent. Tvåa kom Estland med 3,43 procent, och trea USA som landade på 3,38 procent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen

Trumpadministrationen arbetar för fullt med att försöka få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

De senaste veckorna och månaderna har det noterats att USA har skärpt tonen mot Ryssland.

Samtidigt kommer vicepresident JD Vance med ett besked till Ukraina – som kan upplevas som en riktig kalldusch.

”Amerikanerna är trötta”

USA:s högsta prioritet är att förhandla fram fred i Ukraina, understryker JD Vance i ett uttalande på söndagen, rapporterar Kyiv Post.

Samtidigt är Vance tydlig med en sak: USA tänker inte lägga mer pengar på att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Istället är det ”America First” som gäller.

– Vi är klara med den här finansieringen av krigsaffärerna i Ukraina. Vi vill få till stånd en fredlig lösning på den här saken, säger Vance till Fox News, enligt tidningen.

– Jag tror att amerikanerna är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till just den här konflikten, understryker JD Vance.

USA tänker alltså inte ge något mer bistånd till Ukrainas försvar, enligt vicepresidenten.

Däremot har man ingenting emot att europeiska länder fortsätter att köpa vapen av USA och leverera till Ukraina – något som USA förstås tjänar pengar på.

– Om européerna vill träda fram och faktiskt köpa vapnen från amerikanska producenter är vi okej med det. Men vi kommer inte att finansiera det själva längre, säger JD Vance, enligt tidningen.

Sverige stödjer

Genom Nato har det tagits initiativ till att vapen och materiel kan upphandlas från USA och levereras till Ukraina.

Sverige är ett av de länder som har bidragit till det.

Tidigare i augusti meddelades det att Sverige kommer att bidra med 2,7 miljarder kronor till ett stödpaket som bland annat innehåller robotar till Patriot-systemet och andra luftvärnssystem, vilket SVT har rapporterat.

Även Norge och Danmark har bidragit till finansieringen av det stödpaketet.

– Det ökade antalet ryska luftangrepp understryker det stora behov som Ukraina har av ytterligare militärt stöd, sade försvarsminister Pål Jonson, enligt kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Det har varit några skakiga år för den ryska börsen med anledning av det pågående kriget i Ukraina.

På fredagen ska dock Donald Trump och Vladimir Putin mötas i Alaska.

Nu tokrusar den ryska börsen på förhoppningar om att möjligheten finns till minskade sanktioner, rapporterar Moscow Times.

Ryska börsen rusar

Det rör sig om den starkaste uppgången sedan februari efter tillkännagivandet att Vladimir Putin och Donald Trump kommer att hålla ett toppmöte i Alaska. 

Moskva-börsens index, som följer 40 av Rysslands största företag, har stigit med 8,3 procent sedan torsdagen. 

Aktier i företag som drabbats hårdast av sanktionerna har lett uppgången. 

På måndagen stiger exempelvis aktierna i titangiganten VSMPO-AVISMA med 10 procent.

“Finns förhoppningar”

Vladimir Chernov, analytiker på Freedom Finance Global, kommenterar.

– Alla väntar på ett genombrott i relationerna mellan Ryssland och USA och en början på en lösning av konflikten i Ukraina, säger han.

– Den främsta optimismen bland aktiehandlare drivs av det kommande mötet mellan Rysslands och USA:s presidenter den 15 augusti, där investerare hoppas på framsteg mot en avspänning av den militära konflikten och en möjlig lättnad av vissa sanktioner.

“Använder mötet”

Kreml försöker dock utnyttja det kommande toppmötet i Alaska för att splittra USA och Europa, snarare än att engagera sig i meningsfulla fredsansträngningar.

Det konstaterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Huvudsakliga målet

Den ryska statsvetaren Sergej Markov sade till Washington Post den 10 augusti att Rysslands huvudsakliga intresse i toppmötet i Alaska är att framställa Ukraina och Europa, snarare än Ryssland, som hindren för fred i Ukraina.

– Markov uppgav att Ryssland vägrar att ta några steg tillbaka och att den enda kompromiss som Ryssland är villigt att överväga är att avbryta de militära insatserna för att erövra Odessa- och Kharkiv-regionerna samt städerna Cherson och Zaporizjzja, uppger ISW.

Foto: S. Sakharovskyj

Text: Redaktionen