Nationalekonom kräver – bensinpriset måste förändras kraftigt

2025 06 18

En nationalekonom menar att svenska bensinpriser måste förändras.

Bensinpriset har varit en väldigt omdebatterad fråga i Sverige i många år.

Under 2025 har priset på bensin varit det lägsta på flera år, vilket har glatt många som är beroende av bilen.

Men många är också kritiska, och nu hävdar en framstående nationalekonom att bensinpriset måste förändras.

”Kommer inte kunna gälla i framtiden”

Professorn i nationalekonomi John Hassler, som tidigare har varit klimatutredare för regeringen, menar att bensinpriset helt enkelt måste höjas, rapporterar SR.

– Det kommer ju att krävas högre bränslepriser, det är det ingen tvekan om. Och de låga bränslepriser som vi har sett nu på senaste tid, de kommer inte kunna gälla i framtiden, säger John Hassler till radiokanalen.

Siffror från Naturvårdsverket visar att Sveriges klimatutsläpp ökade rejält under 2024, rapporterar SVT.

Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade med 7 procent jämfört med året innan, enligt preliminär statistik.

Det innebär att Sverige kan få det mycket svårt att nå klimatmålen, och nationalekonomen menar därför att bensinpriset måste bli högre.

Priset kan stiga – på grund av EU-regler

Samtidigt framhåller han att EU:s nya system för utsläppshandel, ETS2, som innebär att alla som säljer bensin och diesel inom EU måste betala för utsläppsrätter, kommer att leda till en prishöjning på runt 2,50 kronor, rapporterar radiokanalen.

– EU:s utsläppshandelssystem kommer att leda till att priserna blir lite högre från och med 2027. Och det är inte omöjligt att det räcker till, säger John Hassler.

De nya siffrorna från Naturvårdsverket har lett till kritik mot regeringens klimatpolitik, bland annat från Miljöpartiet.

– Presenterar inte regeringen åtgärder nu så bör de kalla till en pressträff där de förklarar att de inte tänker klara klimatmålen, säger MP:s språkrör Daniel Helldén, enligt SVT.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

2026 09 11

Brittisk underrättelsetjänst bekräftar nu hur många ryssar som har dött i kriget.

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har Ryssland förlorat över en och en halv miljon soldater.

Den siffran motsvarar soldater som har dött, skadats, tagits tillfånga och försvunnit.

Nu bekräftar Storbritanniens underrättelsetjänst hur många av dem som har dött.

Brittiskt besked

500 000 ryska soldater har dött i samband med kriget i Ukraina, rapporterar Sky News.

Detta enligt den brittiska underrättelsetjänsten.

– Jag anser att dessa siffror tydligt illustrerar det meningslösa och fruktlösa slöseriet med människoliv för så små framsteg, och mot ett så illegitimt mål av president Putin, säger flygvapenchef Sir Rich Knighton.

1 660 dagar

1 660 dagar har nu gått sedan Ryssland inledde invasionen.

Det innebär att kriget har pågått längre än Rysslands deltagande i första och andra världskriget.

Det har blivit kostsamt för den ryska ekonomin, säger Knighton.

– Det resulterade i en inbromsad tillväxt i Ryssland, en försvagad konsumentefterfrågan och en envist hög inflation, och kostnaden för Rysslands ekonomi samt dess folks välstånd och framtidsutsikter är enorma.

Läs mer: Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

Soldat kommenterar

Trots de enorma ryska förlusterna är den tillgängliga rekryteringspoolen så pass stor att ukrainska soldater inte kommer få slut på motståndare att möta ute på slagfältet.

Det säger den ukrainska soldaten Artem.

– Den nivå av ryska förluster vi ser nu är fortfarande inte tillräckligt hög för att orsaka allvarlig skada på den ryska armén, säger han till Kyiv Independent.

– Det blir svårare för dem att övertyga folk att skriva på militära kontrakt – det är ett faktum – men deras pool av tillgänglig arbetskraft förblir enorm.

Kan mobilisera

Samtidigt pekar uppgifter på att Ryssland kan vara på väg att mobilisera ytterligare nyrekryter.

Ukrainska källor menar att det ska röra sig om totalt 600 000 – varav 300 000 ska mobiliseras i höst och ytterligare 300 000 nästa år.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

2026 09 11

Måndag är sista chansen att betala kvarskatt för alla som fick besked i juni.

I juni fick 2,6 miljoner personer besked om att de fick dela på över 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring.

Samtidigt fick 700 000 personer besked om kvarskatt.

Tillsammans ska dessa personer ha betalat Skatteverket 16,3 miljarder kronor senast på måndag.

Om du inte betalar

Den som inte betalar kvarskatten i tid har ränta att vänta.

– Det är viktigt att du betalar din kvarskatt i tid, bland annat för att slippa betala hög kostnadsränta, förklarar Skatteverket.

Den som efter förfallodagen har ett underskott på sitt skattekonto på 100 kronor eller mer får en betalningsuppmaning från Skatteverket.

Då blir det Kronofogden

Den som har ett underskott på mer än 2 000 kronor får ett betalningskrav från Skatteverket.

– Om du har fått ett betalningskrav från Skatteverket och fortfarande har ett underskott på ditt skattekonto på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnar vi skulden till Kronofogden, fortsätter myndigheten.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

Detta gäller

Så här ser det ut för de som har fått slutskattebesked, och som ska betala kvarskatt:

- Besked i april: Betala senast den 13 juli

- Besked i juni: Betala senast den 14 september – nu på måndag

- Besked i augusti: Betala senast den 12 november

- Besked i december: Betala senast den 12 mars 2027

Så undviker du kvarskatt

Den som regelbundet får kvarskatt och inte vill ha det kan be sin arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt.

– Är du osäker på om det finns risk för kvarskatt kan du använda vår beräkningstjänst Räkna ut din skatt, fortsätter myndigheten.

– I tjänsten kan du få hjälp med att räkna ut om du får skatt att betala eller att få tillbaka. Tänk på att fylla i alla uppgifter som är aktuella för dig så att du får rätt beräkning av din skatt.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen