Svensk nätbank måste avvecklas

2025 06 18

FI återkallar tillståndet för den svenska nätbanken Intergiro.

Intergiro har tidigare varit föremål för granskningar, bland annat från UG.

Tidigare i år kom uppgifter om att Intergiro använts av bedragare för att tvätta brottspengar.

– Precis som vilken finansiell institution som helst är vi ständigt måltavlor för illasinnade aktörer, svarade bolagets vd SVT då.

– Att bekämpa dessa bedrägeriförsök är utan tvekan vår största utmaning och investering.

Måste avvecklas

På onsdagsmorgonen kommer besked från Finansinspektionen om att Intergiro måste avvecklas.

Finansinspektionen återkallar tillståndet för Intergiro Intl AB för “omfattande och allvarliga brister i företagets arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism”.

– Intergiros verksamhet ska vara avvecklad senast den 19 september 2025, framhåller FI i ett pressmeddelande.

FI har granskat

Intergiro har tillstånd att ge ut elektroniska pengar och får också erbjuda vissa betaltjänster, som till exempel genomförande av betalningstransaktioner. 

FI har granskat hur Intergiro har arbetat med att hantera dessa risker och har kommit fram till att det råder stora brister.

“Allvarliga brister”

Malin Alpen, områdeschef för Betalningar på FI, kommenterar saken.

– Intergiro har haft allvarliga brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, säger hon.

– Det har inneburit en uppenbar risk för att kriminella har kunnat utnyttja Intergiro för att tvätta brottsvinster. Det är mycket allvarligt och därför återkallar vi Intergiros tillstånd

Inte rapporterat

Intergiro har enligt FI även haft omfattande och allvarliga brister i sitt arbete med att rapportera misstänkta transaktioner till Polisen. 

Vid rapporteringen har Intergiro utelämnat viktig information om misstänkta transaktioner och har i många fall rapporterat dessa med betydande dröjsmål. 

Intergiro har inte heller rapporterat ett stort antal misstänkta transaktioner, trots att företaget var skyldigt att göra det.

Foto: John

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen