23 juni 2026

Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

2025 06 18

Ett nytt EU-förslag som ska slå mot rysk ekonomi har presenterats.

Som bekant är olje-och gasintäkter mycket viktigt för Ryssland.

Kreml grundar statsbudgeten och i längden även krigskassan på pengarna som dras in genom försäljning av naturgas och olja.

Nu presenterar EU ett nytt förslag som ska slå till stenhårt mot rysk ekonomi, rapporterar Wall Street Journal.

Nytt förslag

EU:s verkställande organ föreslår ett omfattande förbud mot import av rysk olja och gas från och med slutet av 2027, ett stort steg i EU:s ansträngningar att bryta sina energiband med Moskva.

– Ryssland har upprepade gånger försökt utpressa oss genom att beväpna sin energiförsörjning, säger EU-toppen Ursula von der Leyen.

– Vi har vidtagit tydliga åtgärder för att stänga av kranen och för gott avsluta eran med ryska fossila bränslen i Europa.

19 procent

Den föreslagna förordningen skulle förbjuda import av rysk naturgas – oavsett om den har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryssland – samt tillhandahållande av tjänster i EU-terminaler för flytande naturgas till ryska kunder.

Förbudet skulle träda i kraft stegvis. 

Rysk gas stod för cirka 19 procent av EU:s import förra året, en minskning från cirka 45 procent före Moskvas invasion av Ukraina 2022. 

Oljeimporten har också minskat, till 3 procent 2024 från 27 procent i början av 2022.

Ungern och Slovakien i vägen

Två länder som alltjämt har kvar kopplingar till Ryssland är Slovakien och Ungern.

Ländernas respektive regeringar har uttryckt ilska över planerna på att stänga av gastillförseln och hotat med att lägga in veto mot viktiga åtgärder om Bryssel ändå går vidare med förslaget.

Det rapporterar Politico.

Kriget fortsätter

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter – inga större framsteg har gjorts på den diplomatiska fronten.

Trump-administrationen fortsätter att arbeta fram ett fredsavtal – men det är mycket lite i dagsläget som pekar på att något sådant avtal skulle vara nära förestående.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

3 juli

Ryska armén verkställer krisplan

2026 07 03

Striderna vid fronten fortsätter.

Under de senaste månaderna har situationen för de ryska trupperna blivit alltmer utmanande, enligt återkommande rapporter.

Samtidigt har Ukraina intensifierat anfallen, både vid fronten och bakom fiendens linjer.

Attackerna mot Krym har slagit extra hårt och nu agerar den ryska armén av fruktan inför nästa drag från de ukrainska styrkorna, rapporterar RBC-Ukraine.

Krisplan

Den ryska armén har tagit fram en krisplan för hur de ska agera om Ukraina sveper in och landstiger halvön med militär, uppger tidningen.

Sedan har de iscensatt och övat på scenariot.

– De förbereder sig för att kunna slå tillbaka ett ukrainskt anfall vid en amfibielandstigning, uppger tidningen, med hänvisning till rapporter från The Insider.

Flera scenarion

Enligt uppgifterna, som kommer från den ryske militärexperten och reservöverste Viktor Murakhovsky som deltagit i planeringen, har flera olika scenarion skissats upp.

– Kartan visar många blå pilar och vägar som sträcker sig från Odessasidan och den nordvästra delen av Svarta havet mot Krym, samt röda försvarspositioner runt Sevastopol, norra och östra Krym, inklusive området kring Kerch och Kerchsundet, avslöjar tidningen.

Ryska stad attackerad

Under natten har Ukraina slagit till mot den ryska staden Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Missiler har slagit ner i en stor energianläggning som står i brand.

En person ska ha omkommit i attacken, enligt ryska myndigheter.

– Efter attacken står flera kommuner utan elektricitet och vatten. Fem fordon skadades också, uppger tidningen.

Massiv attack

Igår slog Ryssland till med massiva attacker mot den ukrainska huvudstaden.

Minst 30 personer har rapporterats döda efter de nattliga attackerna mot Kyiv, rapporterar AFP.

Omkring 500 drönare och 70 robotar skickats mot huvudstaden. Bostadshus, infrastruktur och nodhjälplager förstördes i anfallet, som av stadens borgmästare beskrivs som ett av de värsta sedan invasionen inleddes för över fyra år sedan.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen