Skatteverket får helt nytt uppdrag – det här gäller

2025 06 17

Regeringen planerar att ge Skatteverket utökade befogenheter i det brottsbekämpande arbetet.

Det bekräftar finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Under tisdagen har hon tagit emot en utredning som innehåller flera förslag som syftar till att stärka folkbokföringen, identitetskontroller och Skatteverkets roll i det brottsbekämpande arbetet:

- Stärkt brottsbekämpning: Skatteverket bör få verkställa vissa tvångsmedel för att avlasta polis och åklagare.

- Ett nytt brott i folkbokföringslagen: Främjande av oriktig folkbokföring såsom adresshandel föreslås kriminaliseras.

- Biometrisk lagring: Ansiktsbilder och fingeravtryck som tas vid identitetskontroller ska få lagras i upp till tio år. För EES-medborgare får lagring endast ske om det finns misstanke om oriktiga uppgifter. Jämförelse får ske mellan Skatteverket och Migrationsverket i syfte att identifiera en person och Polismyndigheten får göra jämförelser i brottsutredande syfte.

”Viktiga steg för att stärka kontrollen”

Enligt finansminister Svantesson syftar åtgärderna bland annat till att bekämpa felaktig folkbokföring och identitetsstölder.

I dag kan kriminella aktörer anmäla felaktiga uppgifter om flyttning för att bli folkbokförda på fel adress eller använda sig av falska identiteter. På så sätt kan de kringgå myndighetskontroller, begå välfärdsbrott och undvika rättsväsendets insatser.

– För att möta dessa utmaningar behöver Skatteverket bättre verktyg och tydligare befogenheter, säger Elisabeth Svantesson och tillägger:

– De här förslagen är viktiga steg för att stärka kontrollen, förebygga fusk och öka tryggheten i samhället.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

USA och Ryssland överens – kräver samma sak

2026 02 21

USA och Ryssland kräver samma sak.

Både Washington och Moskva vill att Ukraina drar sig ur Donbas för att få ett slut på kriget.

Detta meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Pressar Ukraina

President Volodymyr Zelenskyj säger att både USA och Ryssland har ett gemensamt krav på Ukraina i samband med fredsförhandlingarna om slutet på kriget – att Kyiv ska dra tillbaka sina styrkor från Donbasområdet.

Enligt Zelenskyj är det här ett krav som framförs lika tydligt från båda sidor – något som kommit som en överraskning för många som följt fredssamtalen, rapporterar France24.

– Både amerikanerna och ryssarna säger att om ni vill att kriget ska ta slut imorgon, dra er ur Donbas, säger Zelenskyj.

Detta skapar ett politiskt dilemma för Ukraina, eftersom landet inte är berett att ge upp kontrollen över sitt eget territorium utan motprestationer som garanterar landets säkerhet och suveränitet.

Stora meningsskiljaktigheter

Förhandlingar mellan de tre parterna – Ukraina, USA och Ryssland – pågår i olika format, bland annat i Genève där den senaste rundan nyligen avslutades.

Där stod det klart att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter om territoriella frågor, särskilt om kontrollen över Donetsk‑ och Luhanskregionerna.

Moskva har lovat att man kommer att ta hela Donbas med våld om Kyiv inte drar sig tillbaka, och Putin visar inga tecken på kompromiss gällande sina hårdföra krav för att avsluta sin fyraåriga invasion.

– Man kan inte säga att vi förlorar kriget. Ärligt talat, vi förlorar det definitivt inte, absolut inte. Frågan är om vi kommer att vinna, säger Zelenskyj till AFP‑journalister vid presidentpalatset i Ukrainas huvudstad.

Kontroll över Donetskregionen

Ukraina kontrollerar dock fortfarande omkring en femtedel av den tungt industrialiserade och befästa Donetskregionen, medan Ryssland har tagit kontroll över nästan hela Luhanskregionen.

Ukraina har upprepade gånger avvisat att dra tillbaka sina trupper från regionen och säger att ett sådant steg bara skulle ge Ryssland mer mod.

Kravet på att ge upp territorium till Ryssland kommer samtidigt som Kyivs styrkor, enligt Zelenskyj, gör framsteg i motoffensiver längs den södra frontlinjen.

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

2026 02 20

USA:s högsta domstol har satt stopp för Donald Trumps tullar.

Den amerikanska presidenten tillåts inte använda lagen för nationella nödlägen för att införa tullar.

Det är ett rejält bakslag för Trump – som dock tidigare signalerat att han har andra alternativ för att försöka hålla kvar tullarna.

Men om han inte lyckas med det kan USA bli tvungna att betala tillbaka en rejäl summa pengar.

Enorma summan

USA:s regering kan bli skyldig importörer över 175 miljarder dollar i återbetalningar, rapporterar CNBC.

Det motsvarar omkring 1,5 biljoner svenska kronor – eller 1 500 miljarder kronor.

De potentiella återbetalningarna till ett brett spektrum av företag skulle avse de tullar som staten redan drivit in sedan Trump införde avgifterna utan godkännande från kongressen.

Stor osäkerhet

Det råder nu stor osäkerhet kring vad som kommer att hända efter högsta domstolens beslut.

USA har under det gångna året förhandlat en rad olika handelsavtal med tullhotet som bas.

Donald Trump har dock signalerat att han har andra alternativ för att ha kvar tullarna – men exakt hur dessa alternativ ser ut råder oklarhet kring.

Läs mer: Trump stoppas av högsta domstolen

Förlitat sig på nöd-lag

Trump-administrationen har förlitat sig på International Emergency Economic Powers Act – IEEPA – från 1970-talet.

Enligt IEEPA får en president “reglera import” under nödlägen.

Men dagens besked innebär en tung förlust för Trump, säger Steve Vladeck, CNN:s expertanalytiker för högsta domstolen och professor vid Georgetown University Law Center.

“Förkrossande nederlag”

Så här låter det från Vladeck:

– Även om högsta domstolen redan har avgjort ett dussintal mål rörande den andra Trump-administrationen, så handlade dessa uteslutande om brådskande nödförfrågningar, säger han till CNN.

– Detta var det första Trump-relaterade fallet som domstolen gav en fullständig prövning – och det är ett förkrossande nederlag för Trump, både gällande den specifika juridiska frågan och den mer generella möjligheten att använda lagar som IEEPA på ett så omfattande sätt.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen