25 mars 2026

Ekonomerna överens: Glädjebesked för hushållen på onsdag

2025 06 16

Riksbanken kommer att sänka styrräntan.

Det uppger en grupp ekonomer som har frågats om saken.

Efter att Riksbanken pausat räntesänkningar i väntan på mer data om inflationstakten i Sverige samt information om hur tullarna från USA påverkar ekonomin ser det nu ut att vara dags för en sänkning igen.

Det rapporterar TV4.

Åtta av nio

Åtta av nio ekonomer från olika branscher är övertygade om att räntan sänks med 25 punkter till 2 procent på onsdag.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson är en av dem.

– Kombinationen av svag ekonomi och en inflation under kontroll gör att Riksbanken kan och bör sänka räntan, säger han till TV4.

En går emot

Bara en av de nio tillfrågade ekonomerna tror att Riksbanken väljer att inte röra räntan på onsdag.

Det är Danske Bank-chefen Susanne Spector som ställer sig skeptisk till en sänkning.

– Med tanke på att en del inflationsrisker bedömer vi att Riksbanken behöver ytterligare bekräftelse innan de sänker räntan, säger hon.

Senaste siffrorna

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i maj 2025, vilket var en nedgång från 0,3 procent i april. 

Månadsförändringen från april till maj var 0,1 procent enligt KPI.

Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 2,3 procent i maj, vilket den även var i april.

Detta enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

Minskade räntekostnader

Under maj ökade priserna inom kläder, logi och paketresor, vilket för säsongen är normalt enligt SCB. 

För logi var det främst hotellpriserna som steg, där ökningen var som störst på vardagsövernattningar.

Livsmedel och alkoholfria drycker har ökat i pris jämfört med 12 månader tillbaka, där kaffe, choklad och mejeriprodukter bidrog mest till inflationstakten. 

Under samma tidsperiod steg dessutom priserna för restaurangbesök.

– Högre elpriser motverkades av minskade räntekostnader, vilket bidrog till en lägre inflationstakt enligt KPI i maj, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

25 mars 2026

”Fullskalig kris” i Ryssland – inte hänt sedan krigets start

2026 03 25

Den ryska ekonomin haltar fortsatt.

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 slog västvärlden till med tunga sanktioner mot ryska aktörer.

Krigsutbrottet gjorde att utvecklingen inom detaljhandeln stannade upp, och under det första kvartalet 2022 etablerades inga nya företagssatsningar inom branschen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Men efteråt har en viss återhämtning skett. Fram tills nu.

Första gången sedan 2022

Under det första kvartalet 2026 har det återigen hänt.

Ryska butiker läggs ned på löpande band, men inga nya satsningar etableras inom detaljhandeln.

– Vi har en fullskalig kris som började 2025 och sannolikt fortsätter in i 2026, säger experten Fjodor Virin, vid den ryska analysbyrån Data Insight, enligt tidningen.

Rekordlåg nivå

I takt med att allt fler butiker stänger igen, både ryska och utländska, så gapar många köpcentrum tomma.

I Moskva har andelen utländska återförsäljare minskat till en historiskt låg nivå.

– Driftsättningen av butiksytor har nått den lägsta nivån på åtta år, uppger tidningen.

Cementproduktionen rasar

Den ryska ekonomins fall sker på bred front.

Under årets första månader rasade också landets cementproduktion med omkring 31 procent, i jämförelse med samma period föregående år, enligt Moscow Times.

Den väntade årsproduktionen under 2026 väntas bli den lägsta på över 15 år.

– Huvudorsaken till kollapsen är en kraftig minskning av byggprojekt i landet, uppger tidningen.

Kriget i Mellanöstern

Samtidigt finns det ljusglimtar för den ryska ekonomin. Mycket tack vare kriget i Mellanöstern, som åter öppnat möjligheten för Ryssland att sälja olja, vilket är en viktig inkomst för landet.

En möjlighet som Vladimir Putin kommer försöka utnyttja.

– Det är viktigt för ryska energibolag att utnyttja det nuvarande ögonblicket, sade Putin i samband med beskedet om de lättade sanktionerna mot den ryska oljan, rapporterar Fortune.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen  

25 mars 2026

Sverige varnas: Krisen inleds i april

2026 03 25

Tyskland varnar hela Europa för gasbrist.

Energiexperter varnar för att brist på gas och olja kan drabba Europa redan nästa månad.

Detta kommer troligtvis även påverka elpriserna i Sverige.

Energiförsörjningen hotad

Konflikten i Mellanöstern som startade i  februari har redan minskat tillgången på flygbränsle och hotar nu även diesel och bensin.

– Sydasien drabbades först av tyngden av detta. Sedan har det spridit sig till Sydostasien, Nordostasien och nu i allt högre grad till Europa när vi går in i april, uppgav Shells VD, Wael Sawan vid CERAWeek-konferensen i Texas, rapporterar CNN.

Den nästan fullständiga stängningen av Hormuzsundet, som normalt transporterar cirka en femtedel av världens olja och flytande naturgas, tillsammans med attacker mot energianläggningar i Mellanöstern, har kraftigt stört de globala bränsletillgångarna.

Tyskland flaggar för kris

Under samma konferens tillfrågades Katherina Reiche, Tysklands minister för ekonomi och energi, hur den globala energibristen påverkar Tyskland.

Hon varnar för att om konflikten inte upphör, kan energibristen nå Europa redan nästa månad.

– Vi ser inga brister i volym just nu, men om konflikten inte upphör, bedömer vi att det troligen kan ske senare, i april eller maj, säger hon.

Sverige påverkas

Även om Sverige inte är direkt beroende av gas påverkas landet ändå av en instabil europeisk gasmarknad.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger Energimyndigheten.

Anders Wallinder, chef på avdelningen för trygg energiförsörjning vid Energimyndigheten, har tidigare varnat för liknande risker.

– När vi inte har ett eget överskott av el som i princip svämmar över påverkas vi direkt av den europeiska prisbilden, framför allt i södra Sverige, sade han till DN, vid ett tidigare tillfälle.

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen