Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare

2025 06 12

Nu kommer uppgifter om en ny konkurrent till Bank-ID.

Bank-ID har över 8,6 miljoner användare och har under de senaste åren vuxit fram som den ledande aktören för digital identifiering.

På sistone har frågan väckts om inte mer konkurrens behövs.

Nu kommer besked om att tjänsten Kivra håller på att skapa sitt eget Bank-ID.

Det rapporterar Dagens industri.

Ny konkurrent

Den digitala brevlådan Kivra har lite drygt 6 miljoner svenska användare.

I början av 2026 siktar Kivra på att lansera ett alternativ till Bank-ID.

– Kivra-id får samma tillitsnivå som bank-id och en rad nya funktioner ovanpå det, säger Kivras vd Henrik Lönnevi till Di.

"Nästa generations"

Kivra beskriver initiativet som "nästa generations digitala identitet".

– KivraID blir en central komponent i företagets satsning på en fullskalig identitetsplånbok, framhåller bolaget i ett pressmeddelande på torsdagsmorgonen.

– Lanseringen av KivraID är ett direkt svar på EU:s ambition att införa en digital identitetsplånbok, vilket syftar till att ge medborgare kontroll över sin egen data och möjliggöra säkra, gränsöverskridande transaktioner.

Läs mer: Google-varning utfärdas – “Se upp”

Det är Bank-ID

Under 2024 nådde Bank-ID 8,6 miljoner unika användare.

Så här ser den utvecklingen ut:

2024: 8,6 miljoner

2023: 8,5 miljoner

2022: 8,4 miljoner

2021: 8,2 miljoner

2020: 7,9 miljoner

2019: 7,6 miljoner

Det är Kivra

Kivra är en digital brevlåda som samlar räkningar och annat som ska betalas.

Tjänsten har drygt 6 miljoner användare i Sverige.

Över 47 000 företag och myndigheter skickar via Kivra

Via tjänsten får användare saker som myndighetsbrev, brev från företag, lönebesked, kreditupplysningar och vårdkallelser.

– Kivra är säkrare än vanlig papperspost. Du slipper fördröjningar och inget kommer bort. Din data är krypterad och bara du kan se ditt innehåll, förklarar Kivra.

Kritiker till Bank-ID har menat att ökad konkurrens behövs med tanke på tjänstens dominans på den svenska marknaden.

Läs mer: Snabbväxande butikskedjan gasar på – “100 butiker når vi snabbt”

Foto: S. Stefancik

Text: Redaktionen

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

2026 03 21

Sverige kommer att bidra till att säkerställa fri passage för fartyg genom Hormozsundet.

Det framgår av ett uttalande från Norges regering. Tillsammans med 19 andra länder förbinder sig Sverige till att säkerställa säker passage för fartyg genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet. Vi välkomnar engagemanget från nationer som engagerar sig i förberedande planering, lyder uttalandet.

Övriga länder som ställer sig bkom uttalandet är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland,

”Enorma risker”

Det är oklart vilka ”lämpliga insatser” som Sverige och samarbetsländerna kommer att vidta.

TV2:s Mellanösternkorrespondent Benjamin Kürstein varnar för att ett uppdrag i Hormuzsundet innebär ”enorma risker”. Den iranska militären har redan beskjutit flera kommersiella fartyg som färdats genom sundet, och enligt uppgift är farleden minerad.

– Det kommer att innebära en enorm risk för länder att ta sig an den här uppgiften, säger Kürstein till kanalen.

– Som det ser ut just nu är det en mycket farlig uppgift, eftersom det finns minor, tillägger han.

Putin föreslår överenskommelse

Samtidigt rapporteras det att Rysslands diktator Vladimir Putin vill nå en uppgörelse med USA.

Enligt uppgifter till Politico ska han ha erbjudit att sluta dela underrättelseinformation med Iran – i utbyte mot att USA upphör med sitt underrättelsestöd till Ukraina.

– Två personer med kännedom om förhandlingarna mellan USA och Ryssland uppger att ett sådant förslag lades fram av det ryske sändebudet Kirill Dmitriev till Trumpadministrationens förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner under deras möte i Miami förra veckan, rapporterar tidningen.

USA svarar

Ett stopp av amerikanskt underrättelseutbyte skulle vara förödande för Ukraina. I nuläget finns det inget europeiskt land som har samma underrättelseförmåga som USA.

Men nu kan Ukraina andas ut.

USA avvisar det ryska förslaget, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till källor med insyn.  

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

2026 03 20

Anders Borg tror att det snart kommer ett glädjebesked.

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) räds inte att sticka ut hakan.

Medan andra experter slår larm om nya risker för den svenska ekonomin, väntar sig Borg istället en mycket positiv utveckling – inom två veckor.

”Två veckor kvar”

Kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet har lett till högre oljepriser, vilket i sin tur skapar oro i hela världsekonomin.

Även i Sverige har flera bedömare, exempelvis storbanken Swedbank, varnat för scenarier där oljepriset ligger högt under en längre tid. Det kan leda till minskad tillväxt och konsumtion i Sverige.

Men Anders Borg, som numera är styrelseordförande för LKAB, tar larmrapporterna med ro, och verkar tämligen säker på sin sak.

Han tror att kriget kommer att vara över om två veckor, rapporterar EFN.

– Vi har två veckor kvar av kriget, efter det kan vi återgå till våra vanliga liv, säger Anders Borg till kanalen.

”Ligger kvar på rätt nivåer”

Borgs bedömning av läget är betydligt mer positiv jämfört med andra experters varningar.

Han tror att USA kommer att klara upp situationen i Iran, och understryker samtidigt att Sverige är väl rustat för den nuvarande krisen.

Hushållen är starka och kronan fungerar som en buffert, menar han.

Dessutom tror den tidigare finansministern att oljepriset snart kommer att stabiliseras.

– Det ju inte frågan om var oljepriset ligger de närmsta tio dagarna, utan var det ligger resten av året. De långa kontrakten ligger ju fortfarande kvar på rätt låga nivåer, säger Anders Borg till kanalen.

Storbank har varnat

Borg oroas alltså inte över de varningar som kommit från bland annat Swedbank.

Storbanken har varnat för ett negativt scenario där kriget i Iran blir mer långvarigt och där oljepriset stiger till 140 dollar per fat och ligger kvar på en hög nivå under en längre tid, samtidigt som elpriser hamnar runt 1,50 nästa vinter.

Det skulle riskera att slå mot tillväxten och konsumtionen i Sverige, enligt Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– Det vore ju väldigt, väldigt olyckligt med tanke på att vi såg ljuset i tunneln redan under andra delen av förra året då, säger han till TV4.

– Vi såg också att konsumtionen steg och att det fanns all anledning inte minst med tanke på de starka statsfinanserna att ekonomin skulle utvecklas fortsatt väl, tillägger Arques.

Swedbank varnar för att ett negativt scenario kan leda till flera höjningar av styrräntan. Även Riksbanken har varnat för ett liknande scenario som kan leda till höjningar.

Foto: Talarforum

Text: Redaktionen