Sverige och Europa har haft det tungt ekonomiskt de senaste åren, och det märks på flera sätt.

En ny kartläggning visar att antalet dollarmiljonärer har minskat i Sverige.

I Norge går det desto bättre för de rika, och grannlandet i väst drar nu ifrån Sverige på den prestigefyllda listan.

Färre rika i Sverige

Globalt sett har antalet dollarmiljonärer ökat under 2024, enligt den årliga upplagan av World Wealth Report från Capgemini Research Institute. Nedgången under pandemiåren har visat sig vara tillfällig.

Men Europa halkar efter, och Sverige är ett av de länder där antalet dollarmiljonärer har minskat.

Antalet svenska dollarmiljonärer har minskat med 2,9 procent under 2024 jämfört med 2023. Det finns nu sammanlagt 149 500 dollarmiljonärer i Sverige, enligt sammanställningen. Dessa har en samlad förmögenhet på cirka 372,6 miljarder dollar, vilket är en minskning med 0,6 procent.

– Vi har sett hur flera av de stora europeiska marknaderna stagnerat under året och det har haft en tydlig inverkan på utvecklingen i Sverige också. Samtidigt har den låga BNP-tillväxten och osäkerhet på räntemarknaden med höjda bostadskostnader som följd urholkat köpkraften och förmögenhetsutvecklingen, säger Johan Bergström, ansvarig för finanssektorn på Capgemini Invent, i ett uttalande.

– Förra årets rapport visade på vissa frågetecken för utvecklingen i Sverige och till stor del kvarstår dessa även när vi nu har datan från 2024, tillägger han.

Stor ökning i Norge

För de andra nordiska länderna går det bättre, i synnerhet för Norge.

Där har antalet dollarmiljonärer istället ökat med 2,5 procent, och ligger nu på 215 900. Landet har nu drygt 5 000 fler dollarmiljonärer jämfört med 2023, och deras sammanlagda förmögenhet har ökat med 5 procent.

Norge har alltså betydligt fler dollarmiljonärer än Sverige, trots att landets befolkning är ungefär hälften så stor som Sveriges.

USA har flest dollarmiljonärer, och är också det land som har sett den största ökningen under 2024.

Text: Redaktionen

I dag låter det dock annorlunda från den ryska regimen.

Landets minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov, framhåller att Ryssland är på väg in i en recession – det vill säga en längre period där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

Sammanfattningsvis är Ryssland på väg mot betydligt svårare ekonomiska tider, enligt Reshetnikov.

– Baserat på nuvarande uppfattningar och indikatorer inom näringslivet är vi redan, som jag ser det, på väg att gå in i en recession. Vi står på gränsen, säger ministern under en pressträff vid Sankt Petersburgs årliga ekonomiska forum, SPIEF.

Väst nobbar

Rysslands årliga ekonomiska forum i Sankt Petersburg anordnas varje år. Affärsevenemanget lockar företag från olika delar av världen.

De senaste åren har dock evenemangets status bleknat på grund av den minskade närvaron av västerländska företagsledare, investerare och tjänstemän, rapporterar Moscow Times.

Talibanerna på plats 

Omkring 20 000 gäster från 140 länder väntas delta i årets upplaga av SPIEF.

Bland de 50 länder som skickar regeringsrepresentanter finns Kina, Vietnam, Irak, Saudiarabien, Centralafrikanska republiken och Burkina Faso.

Noterbart är också att en delegation från Talibanregimen i Afghanistan kommer att närvara.

Del av Putins vision om ny världsordning

Huvudfokuset under årets ekonomiska forum är att ”lägga grunden för ekonomisk tillväxt i en multipolär värld", rapporterar Moscow Times.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han flera gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” – en värld där makten är fördelad mellan flera stormakter och västvärlden (USA) inte längre är den dominerande aktören.

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council Atlantic Council bedömer att Putins drömvision skulle definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto:  N. Karimov

Text: Redaktionen

Det politiska och ekonomiska läget i världen är redan nu allvarligt.

Men ekonomer varnar för en stor chock som riskerar att drabba bland annat USA och dess ekonomi.

Risk för ”flera chocker”

Om konflikten mellan Israel och Iran utvecklas till ett fullskaligt krig, riskerar bland annat USA:s befolkning en rejäl ekonomisk smäll, rapporterar CNN.

Fed-chefen Jerome Powell har varnat för det men samtidigt tonat ned risken.

Men andra ekonomer tror att USA kan drabbas stenhårt om oron i Mellanöstern fortsätter, bland annat på grund av en stark påverkan på oljepriset.

Storbanken JPMorgans ekonomer tillhör dem som nyligen varnat för att situationen kan bli väldigt allvarlig.

– Den amerikanska och globala ekonomin kommer att absorbera flera chocker i år, menar storbanken, enligt kanalen.

JPMorgan pekar specifikt ut krig i Mellanöstern som en allvarlig riskfaktor för amerikansk – och global – ekonomi.

Iran hotar

Risken för en chock i den amerikanska ekonomin anses vara särskilt stor om Hormuzsundet vid Iran skulle stängas, enligt kanalen.

Iran har hotat med att sundet kan komma att stängas.

Det skulle leda till kraftigt höjda energikostnader, eftersom det skulle störa transporterna av olja och gas.

Den amerikanska energimyndigheten ING har beskrivit sundet som ”en av världens viktigaste oljeknutpunkter”, enligt kanalen.

– Det finns mycket få alternativ för att flytta olja ut ur sundet om det stängs, uppger myndigheten EIA.

Oroligt på 70-talet

Under 70-talet ledde oroligheter i Mellanöstern till svåra utmaningar för bland annat amerikansk ekonomi.

Fed-chefen Jerome Powell tror inte att det kommer att ske denna gång.

– Dessa saker tenderar i allmänhet inte att ha bestående effekter på inflationen, även om de naturligtvis hade det på 1970-talet, som känt är, eftersom man hade en serie mycket, mycket stora chocker, säger Powell, enligt kanalen.

Men andra ekonomer är alltså mer oroliga. Inte minst med tanke på att det även finns andra orosmoln på himlen, som det pågående handelskriget mellan USA och omvärlden.

Foto: D. Starkey

Text: Redaktionen