Ryssland står inför betydande ekonomiska utmaningar.

Varningar kommer från bedömare utifrån såväl som inifrån.

Nu kommer besked om att EU är på väg att införa nya sanktioner mot landet –  knappt en månad efter det senaste sanktionspaketet infördes.

Det rapporterar Reuters.

Nya sanktioner

EU-kommissionen har föreslagit ett 18:e paket av sanktioner mot Ryssland för dess invasion av Ukraina, riktat mot Moskvas energiintäkter och militärindustri.

Det säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen.

I det nya paketet föreslås bland annat ett förbud mot transaktioner med den ryska gasledningen Nord Stream samt mot banker som kringgår sanktioner. 

Kommissionen har också föreslagit att G7-ländernas pristak för rysk råolja ska sänkas från 60 till 45 dollar per fat.

Fler fartyg

I förslaget listas även fler fartyg som ingår i Rysslands skuggflotta och oljehandelsbolag. 

EU-länderna kommer att börja debattera förslaget denna vecka.

– Rysslands mål är inte fred. I dag ökar vi trycket på Ryssland med ett 18:e paket med hårda sanktioner riktade mot Rysslands energi- och banksektor, skriver von der Leyen på X.

Inte länge sedan

Det har knappt gått en månad sedan det senaste sanktionspaketet.

Den 20 maj antog EU det 17:e sanktionspaketet mot Ryssland.

Åtgärderna syftade då till att ytterligare begränsa Rysslands tillgång till krigsteknik och minska intäkterna från rysk energiimport genom att rikta in sig på ett antal fartyg från Rysslands skuggflotta.

Paketet utökade också antalet listningar av enskilda personer och enheter.

“Gör det dyrare”

Så här kommenterade EU det senaste paketet:

– Europeiska kommissionen välkomnar rådets antagande av det 17:e paketet med sanktioner mot Ryssland, menades det.

– Nya EU-sanktioner gör det dyrare för Ryssland att fortsätta sitt krig och ökar trycket på landets redan ansträngda och bräckliga ekonomi. Detta är en tydlig signal om EU:s fortsatta och orubbliga stöd till Ukraina.

Läs mer: Putin får massivt stöd – otäck produktion ökar dramatiskt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Med anledning av det dystra ekonomiska läget i landet har Putinregimen aviserat att avgifter och taxor för el, gas, vatten och andra samhällsnyttigheter kommer att höjas under de kommande tre åren.

Totalt väntas kostnaderna öka med 9,9 procent under 2026, 8,7 procent 2027 och 7,1 procent 2028, rapporterar oberoende Moscow Times.

– Det är långt över regeringens inflationsprognos, som fastslår att inflationstakten kommer att återgå till målet på 4 procent redan nästa år, skriver tidningen.

Flera prisökningar sticker ut

Flera avgifter beräknas öka med över 30 procent under de kommande åren. Det gäller bland annat priserna för el, bensin, värme och vatten.

Kreml beskriver höjningarna som naturliga och hänvisar till indexeringen. Enligt Putinregimen följer kostnadsökningarna den stigande inflationen.

Den ryske ekonomen Jevgenij Kogan avfärdar påståendet.

– Detta kan inte längre kallas för ren indexering, eftersom inflationsprognosen är mycket lägre, säger han till Moscow Times.

”Någon måste betala”

Enligt Kogan får det ryska folket betala priset för moderniseringen av landets eftersatta infrastruktur och de ökade utgifterna till militären.

– Någon måste betala – antingen genom högre skatter eller dyrare räkningar, säger han till tidningen och pekar på att utvecklingen i praktiken blir dubbelt kännbar för det ryska folket.  

– I verklighetens namn kommer båda sakerna att inträffa. Skatterna kommer att höjas, och detsamma gäller kostnaderna för allmännyttiga tjänster. De måste höjas eftersom en stor del av skatteintäkterna går till militära utgifter.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen