Ryssland står inför betydande ekonomiska utmaningar.

Varningar kommer från bedömare utifrån såväl som inifrån.

Nu kommer besked om att EU är på väg att införa nya sanktioner mot landet –  knappt en månad efter det senaste sanktionspaketet infördes.

Det rapporterar Reuters.

Nya sanktioner

EU-kommissionen har föreslagit ett 18:e paket av sanktioner mot Ryssland för dess invasion av Ukraina, riktat mot Moskvas energiintäkter och militärindustri.

Det säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen.

I det nya paketet föreslås bland annat ett förbud mot transaktioner med den ryska gasledningen Nord Stream samt mot banker som kringgår sanktioner. 

Kommissionen har också föreslagit att G7-ländernas pristak för rysk råolja ska sänkas från 60 till 45 dollar per fat.

Fler fartyg

I förslaget listas även fler fartyg som ingår i Rysslands skuggflotta och oljehandelsbolag. 

EU-länderna kommer att börja debattera förslaget denna vecka.

– Rysslands mål är inte fred. I dag ökar vi trycket på Ryssland med ett 18:e paket med hårda sanktioner riktade mot Rysslands energi- och banksektor, skriver von der Leyen på X.

Inte länge sedan

Det har knappt gått en månad sedan det senaste sanktionspaketet.

Den 20 maj antog EU det 17:e sanktionspaketet mot Ryssland.

Åtgärderna syftade då till att ytterligare begränsa Rysslands tillgång till krigsteknik och minska intäkterna från rysk energiimport genom att rikta in sig på ett antal fartyg från Rysslands skuggflotta.

Paketet utökade också antalet listningar av enskilda personer och enheter.

“Gör det dyrare”

Så här kommenterade EU det senaste paketet:

– Europeiska kommissionen välkomnar rådets antagande av det 17:e paketet med sanktioner mot Ryssland, menades det.

– Nya EU-sanktioner gör det dyrare för Ryssland att fortsätta sitt krig och ökar trycket på landets redan ansträngda och bräckliga ekonomi. Detta är en tydlig signal om EU:s fortsatta och orubbliga stöd till Ukraina.

Läs mer: Putin får massivt stöd – otäck produktion ökar dramatiskt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Donald Trumps inställning till Nato är som bekant skakig.

Det råder viss oro över hur pålitliga amerikanerna skulle vara vid ett anfall mot ett europeiskt Natoland.

En ny undersökning visar att britterna nobbar USA – och vill se en ny försvarsallians med europeiska allierade, rapporterar The Independent.

Vill se ny allians

En majoritet av britterna vill ha en ny försvarspakt där USA inte är med.

Detta eftersom de känner att de inte kan lita på att USA skulle komma till undsättning vid behov.

Hela 55 procent av de brittiska väljarna vill ha en ny försvarsallians mellan Storbritannien och Europa – utan USA – för att skydda sig mot hotet från Putin, enligt en opinionsundersökning från JL Partners.

Bara elva procent motsätter sig en sådan plan.

“Radikal förändring”

JL Partners James Johnson kommenterar.

– Att döma av vår undersökning har väljarna tappat tron på uppfattningen att USA automatiskt skulle komma till undsättning om Storbritannien eller något av dess europeiska grannländer skulle ställas inför ett reellt militärt hot, säger han.

– De anser att Europa bör ta kontroll över sitt eget militära försvar för att garantera sin säkerhet.

USA i särklass störst

Vissa har förespråkat större europeisk självständighet när det kommer till försvaret.

USA har alltjämt Natos i särklass största militärmakt – och bidrar även mest ekonomiskt till försvarsorganisationen.

Det råder osäkerheter kring hur starkt ett europeiskt försvar utan amerikanskt stöd skulle vara – men i luftrummet skulle det i alla fall se bra ut.

“Står på egna ben”

Greg Bagwell, tidigare högre befälhavare inom det brittiska flygvapnet, säger att ett europeiskt flygvapen även utan USA är mer avancerat och mer kapabelt än det ryska.

– Det handlar alltså inte bara om siffror. Västvärldens flygvapen skulle, utan USA, i stora drag kunna stå på egna ben, säger han enligt Newsweek.

Läs mer: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen