Dubbla bakslag för Sveriges hushåll

2025 06 10

De svenska hushållens förmögenhet faller och skulderna växer.

Det framgår av en ny rapport som släpptes på tisdagsmorgonen.

Under årets första kvartal har de svenska hushållens förmögenhet fallit och de har blivit mer skuldsatta – dels på grund av slagiga börser.

Det framhåller SEB i ett pressmeddelande.

Förmögenheten krymper

Hushållens förmögenhet krymper med cirka 501 miljarder kronor årets första kvartal till 29 463 miljarder kronor.

Hushållens olika tillgångar minskar brett i värde – från fastigheter till börsinnehav. 

Störst tillgångsminskning sker bland aktietillgångar, närmare bestämt utländska aktieinnehav. 

“Växande osäkerhet”

 SEB:s privatekonom Américo Fernández kommenterar saken.

– Årets inledning dominerades av en växande osäkerhet kring Trumps aviserade handelspolitik, vilket fick börsturbulensen att tillta, säger han.

– Hushållen tenderar att ha en hög global aktieexponering i sitt sparande och under kvartalet sjönk den breda amerikanska börsen med nästan 5 procent. Om man dessutom adderar att kronkursen stärktes mot dollarn, föll börsen med drygt 13 procent.

Skulderna växer

Hushållens skulder växer med 34 miljarder kronor, drivet av både bostadslån och studielån.

CSN-skulderna utgör en stor ökning.

Studielånen växer med 7,7 procent i årstakt, den snabbaste ökningstakten på 24 år och långt över det senaste decenniets genomsnitt på 2,7 procent.

“Utdragen lågkonjunktur”

Américo Fernández bedömer att de nya siffrorna är tecken på en lågkonjunktur som tycks vara svår att vända.

– Hushållens skuldbeteende stärker bilden av en utdragen lågkonjunktur. En låg skuldökningstakt på bolån i kombination med krympande konsumtionslån talar för att riskaptiten fortfarande är låg hos hushållen, menar han.

– Dessutom uppvisar studieskulderna den snabbaste årliga ökningstakten på 24 år, vilket är ett tecken på en fortsatt stram och avvaktande arbetsmarknad.

Om åtta dagar kommer Riksbanken med nästa räntebesked – där flera storbanker gör bedömningen att en sänkning kan vara aktuell.

Foto: A. Delliou

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen