Det har gått trögt för svensk ekonomi under en längre tid.

Det svåra läget i Europa och i världen har lett till att den svenska ekonomin inte har återhämtat sig så snabbt som många hade hoppats på.

Men nu har det uppstått en viktig möjlighet för många svenska företag.

”Kommer behöva gå lite fort”

Tyskland har meddelat att man genomför stora skattelättnader för företaget.

Detta medför också stora möjligheter för Sverige som exportland, eftersom Tyskland är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

Tysk-Svenska Handelskammaren varnar dock för att man måste vara på tå och agera snabbt – annars riskerar man att missa möjligheten, rapporterar DI.

– Det kommer behöva gå lite fort, så att inte någon annan täcker den här efterfrågan. Det är inte bara Sverige som levererar till Tyskland, säger Christian Tillmann, chef för skatteavdelningen vid Tysk-Svenska Handelskammaren, till tidningen.

Det paket av skattelättnader som Tysklands regering har godkänt är värt cirka 46 miljoner euro, enligt tidningen.

Även Teknikföretagen framhåller att den tyska satsningen öppnar upp stora möjligheter för svenska företag, även om de tror att den direkta effekten blir begränsad.

– Däremot kan positiva indirekta effekter uppstå om ökade investeringar i Tyskland leder till större efterfrågan hos andra länders exportörer, där svenska teknikföretag också är underleverantörer, säger Teknikföretagens ekonom Mattias Almgren till tidningen.

Viktigt samarbete

Tyskland är alltjämt Sverige främsta handelspartner, trots att landet har haft det tufft de senaste åren, slog Tysk-Svenska Handelskammaren fast tidigare i år.

– Den tysk-svenska handeln har visat sig vara mycket motståndskraftig och samtidigt utvecklingsbar i turbulenta tider, där industriprodukter fortsätter att vara kärnan i vårt bilaterala samarbete, sade Tysk-Svenska Handelskammarens vd Ralph-Georg Tischer i ett uttalande.

Svensk ekonomi behöver också ett uppsving. I slutet av maj visade siffror från SCB att den svenska ekonomin går oväntat dåligt, rapporterade SR. BNP sjönk med 0,2 procent jämfört med kvartalet innan.

Den tyska satsningen kan medföra nya möjligheter för många svenska företag, men då gäller det alltså att vara snabb på bollen så att inte företag från andra länder hinner före, enligt Svensk-Tyska Handelskammaren.

Foto: C. Aranda

Text: Redaktionen

Pete Hegseth har hållit pressträff om USA:s och Israels attacker mot Iran.

Den amerikanska krigsministern riktar nu nya hot mot den iranska regimen, men säger samtidigt att man inte försökt få till ett regimskifte.

”Vi startade inte kriget”

Irans ”galna regim” strävar efter expansion och har mördat amerikaner, säger Pete Hegseth.

Det var inte USA som startade det krig vi nu ser, menar han, och betonar att Iran har utfört attacker i årtionden i ett ”ensidigt krig mot Amerika”.

– Vi startade inte kriget, men under president Donald Trump kommer vi att avsluta det, säger Hegseth, rapporterar Iltalehti.

Han lyfter fram den iranske diktatorn ayatollah Ali Khameneis död som ett bevis för att USA alltid slår tillbaka och kommer att avsluta kriget på sina egna villkor.

– Om ni dödar amerikaner var som helst i världen, så kommer vi att döda er, säger Hegseth.

Han framhåller att USA är i krig för att försvara sina egna intressen.

– USA:s presidents uppgift är att främja USA:s sak, säger den amerikanska krigsministern.

Inget ”politiskt korrekt” krig

Hegseth säger också att syftet med attackerna mot Iran inte är att uppnå ett regimskifte, även om landets ledning har förändrats till följd av angreppen.

– Detta är inte ett så kallat regimskifteskrig, men regimen förändrades verkligen och världen har det bättre av det, säger Pete Hegseth, rapporterar CNN.

Det är inget ”politiskt korrekt” krig eller ett långvarigt demokratibyggande projekt, understryker han, och avfärdar farhågor om ett nytt ”ändlöst krig” i Mellanöstern.

USA:s mål är i första hand att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Man vill också slå ut landets robotkapacitet.

Men även om regimskifte inte är det primära målet, har president Trump tidigare uppmanat det iranska folket att ta tillfället i akt att försöka störta regimen.

– Amerika stöder er med överväldigande styrka och förödande kraft. Nu är det dags att ta kontroll över ert öde och släppa lös den blomstrande och härliga framtid som är inom er räckvidd, sade Donald Trump efter att attackerna mot Iran hade inletts, enligt kanalen.

Foto: DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen