Nästa konkursbesked kommer från sportvärlden.

Efter att ha kämpat med ekonomin under en längre tid kommer nu domen.

Den Malmöbaserade ishockeyklubben IK Pantern går i konkurs efter 66 år.

Det rapporterar Sydsvenskan.

Går i konkurs

En ansökan om konkurs har lämnats in till Malmö tingsrätt.

– Efter en lång kamp att försöka rädda klubben måste Ishockeyklubben Pantern lämna in begäran om konkurs, framgår av ansökan som har signerats av ordförande Andreas Fornestedt.

“Mer än jag visste”

Sydsvenskan har inte fått tag på Fornestedt – men däremot styrelseledamoten Christoffer Nilsson som inte fått reda på konkursen.

– Det är mer än jag visste, om jag ska vara ärlig, säger han.

Den klassiska ishockeyklubben har under en tid kämpat med betydande ekonomiska problem – och skulder till bland annat Malmö stad och Skatteverket på över en miljon kronor.

Klubben grundades år 1959.

Fortsatt tufft läge

IK Pantern är den senaste av en rad konkurser.

Sveriges ekonomi befinner sig alltjämt på en svår plats.

Konjunkturinstitutets barometerindikator för april var i princip oförändrad och signalerar fortsatt lågkonjunktur. 

Hushållens förtroendeindikator sjönk ytterligare, medan näringslivet som helhet visade samma stämningsläge som föregående månad.

Hela året

Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även det nästkommande året. 

– Detta ligger i linje med vår observation av minskat antal nystartade företag och leder till slutsatsen att många upplever att det är osäkra tider att satsa på företagande, säger Amanda Aldestam, analytiker på affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

– Det makroekonomiska läget är klart svårbedömt och osäkerheten kring Sveriges ekonomiska utveckling är påtaglig. Dock finns förutsättningar för att den inhemska efterfrågan i Sverige kan börja återhämta sig när räntesänkningarna från Riksbanken ger effekt och hushållens köpkraft förbättras.

Arkivfoto: M. Spiske

Text: Redaktionen

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med  kunna störta dess regim. 

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser. 

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen