Trump-administrationen fortsätter att arbeta för att få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina – utan några större framgångar.

Samtidigt har många europeiska länder aviserat att de ska öka anslagen till såväl Ukraina som till den inhemska försvarsindustrin.

Nu kommer besked om att Tyskland förbereder tiotals miljarder kronor som ska till Ukraina.

Det rapporterar Reuters.

Tiotals miljarder

Tyskland kommer att ge ytterligare militärt stöd till Ukraina som uppgår till cirka 5 miljarder euro, meddelar landets försvarsdepartement på onsdagen.

Det motsvarar drygt 54 miljarder svenska kronor.

I ett uttalande pekar landets försvarsdepartement på ryska luftangrepp, ”där många civila dödas och skadas, liksom den massiva förstörelsen av framför allt civil infrastruktur”.

Taurus på gång?

Paketet omfattar bland annat nya kontrakt för luftvärnssystem, ammunition och logistiskt stöd, inklusive underhållsinfrastruktur och satellitkommunikation. 

Beskedet kan potentiellt bana väg för Berlin att leverera de sedan länge efterfrågade kryssningsrobotarna Taurus, ett steg som upprepade gånger blockerats av den tidigare regeringen under ledning av den tidigare förbundskanslern Olaf Scholz.

Detta av rädsla för att det skulle leda till en upptrappning av kriget. 

Taurus-systemet, med en räckvidd på över 500 kilometer, skulle möjliggöra högprecisionsanfall djupt bakom de ryska linjerna, uppger Politico.

Läs mer: Ryska krigskassans värde störtdyker

Även från Sverige

Även Sverige har i dagarna gett besked om nytt stöd till Ukraina.

– Det svenska försvarsdepartementet meddelade den 26 maj att Sveriges regering nyligen godkänt 4,8 miljarder svenska kronor för att anskaffa materiel för att stödja Ukrainas försvarsförmåga, uppger tankesmedjan ISW.

Till den danska planen

ISW fortsätter.

– Paketet avsätter 480 miljoner svenska kronor till kontaktgruppen för det ukrainska försvaret och över en miljard svenska kronor till den danska upphandlingsmodellen som tillåter utländska stater att köpa ukrainskproducerad materiel till den ukrainska militären.

Foto: EY. Soysal

Text: Redaktionen

Enligt uppgifter som kom tidigare på fredagen har USA uppmanat flera EU-länder att blockera planen på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett stort lån till Ukraina.

Men nu har ett samtal läckts som visar att Europa vägrar lyssna på USA, rapporterar Kyiv Independent.

Vägrar lyssna

Tidningen har fått tag på en transkription av ett samtal som hölls mellan flera europeiska ledare och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen medverkade i samtalet.

Då enades de europeiska ledarna om att beslutet gällande frysta ryska tillgångar är under europeisk kontroll – inte amerikansk.

Samtal har läckt

Det är en högt uppsatt diplomatisk källa som har läckt samtalet.

Det tilltänkta lånet till Ukraina debatteras just nu inom EU – och det verkar inte som att USA kommer att ha någonting att säga till om i frågan.

– Europeiska ledare insisterade privat på att de ensamma borde kontrollera besluten om de frysta ryska tillgångarna under ett nyligen samtal med president Volodymyr Zelenskyj, uppger Kyiv Independent.

Läs mer: Putin ställer tungt krav på Nato

Uppges vara redo

Tidigare på fredagen kom uppgifter om att Storbritannien är redo att använda de frysta ryska pengar som finns i landet.

Storbritanniens regering är beredda att överföra 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien för att stödja Ukraina, rapporterar RBC Ukraine med hänvisning till The Times.

Det motsvarar omkring 100 miljarder svenska kronor.

– Publikationen rapporterar att brittiska ministrar är beredda att frisläppa 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien och kanalisera dem till att stödja Ukraina, uppger tidningen.

Sista steget

Det enda kvarvarande steget för Starmers regering är att “hitta den exakta mekanismen” som krävs för att genomföra överföringen.

Utöver politiskt stöd vill regeringen även gärna ha tillräckligt juridiskt stöd i draget.

Läs mer: Ångest i USA – tvingas betala 100 miljarder varje vecka

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp By Number 10 - Prime Minister Keir Starmer visits Ukraine, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer på fredagsmorgonen.

Ukrainska drönare har på nytt korsat gränsen till Ryssland och attackerat två måltavlor.

Det rör sig dels om ett oljeraffinaderi Syzran och dels om en hamn i Krasnodar, rapporterar ukrainska medier.

Hamn står i lågor

Det är hamnen Temryuk i Krasnodar i de sydöstra delarna av Ryssland som nu brinner.

Temryuks hamn skadades efter att en drönarattack orsakade bränder på platsen, meddelar Krasnodar Krajs operativa högkvarter. 

Tidigare uppgav lokala invånare att hamnen var under attack och att bränsletankar står i lågor, rapporterar Kyiv Independent.

Regionala myndigheter specificerar i vanlig ordning inte vad som träffades i hamnen, men uppger att "delar av hamninfrastrukturen i Temryuk skadades”.

Temryuks hamn är en viktig rysk anläggning i Azovska sjön som bland annat exporterar olja och förvarar naturgas.

Även oljeraffinaderi

Även ett ryskt oljeraffinaderi träffades av ukrainska drönare under natten, uppger Ukrainska Pravda.

Det började brinna vid raffinaderiet – beläget i Syzran i Samara oblast – efter drönarattacken.

Filmklipp och bilder sprids på sociala medier som visar bränder rasa i både Syzran och Krasnodar.

Samma mål

Vladimir Putin upprepar samtidigt samma mål som han gjort under tidigare år – någonting som kan visa sig orsaka problem för fredsprocessen.

– Rysslands president Vladimir Putin upprepade sitt engagemang för sina ursprungliga krigsmål från 2021 och 2022 och sin ovilja att kompromissa, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Putins ord

ISW fortsätter.

– Putin sade att Ryssland kommer att avsluta sitt krig i Ukraina när landet uppnår de mål som Putin fastställde vid starten av den fullskaliga invasionen, rapporterar tankesmedjan.

– Putin hävdade att Ukraina måste förstå att det "bästa sättet" att lösa kriget är att Ukraina går med på en fredsuppgörelse liknande den som Ryssland försökte påtvinga Ukraina 2022 – och hänvisade därmed till Istanbulavtalet från 2022 som i praktiken innebar Ukrainas fullständiga kapitulation.

Arkivfoto: Ronin

Text: Redaktionen