Stort ras i Ryssland – Donald Trump bär skulden

2025 05 28

Moskvabörsen rasar efter att Donald Trump gått till angrepp mot Vladimir Putin.

Efter en storskalig rysk luftattack mot Kyiv kallade Trump den ryske ledaren för ”fullständigt galen”. Samtidigt hotade han att införa nya sanktioner mot Ryssland.

Stort ras i Ryssland

Nu reagerar den ryska marknaden.

Flera bolag rasar odentligt på Moskvabörsen, rapporterar Moscow Times.

– Sovcomflot, Rysslands största rederi, leder förlustraset med ett fall på mer än 5 procent. Aktierna i energi- och metalljätten En+ Group, statliga Gazprom och teknikföretaget VK Group faller vardera med mer än 4 procent, skriver tidningen.

Enorm osäkerhet

Det ryska investeringsföretaget Finam framhåller att osäkerheten som Trumps utspel skapat är den bidragande orsaken till raset.

– Trumps uttalanden är den främsta orsaken till dagens nedgång, fastslår Finam i en rapport som Moscow Times tagit del av.

Samtidigt pekar Finam på att den ryska marknaden lider av en ”bred oro”, vilket skapar stor osäkerhet. Minst tjugo börsnoterade bolag har avråtts från att göra utdelning på sina resultat.

Stigande inflation och skyhög ränta

Rysslands ekonomi är i gungning.

Det framhåller Jesper Roine, biträdande chef på Östekonomiska Institutet, i en intervju med SvD.

Experten pekar på att tillväxten väntas bromsa in ordentligt under 2025 och 2026. Dessutom har den ryska centralbanken höjt räntan till 21 procent och konsumentpriserna har stigit med över 10 procent.

Samtidigt ökar de militära utgifterna på grund av kriget i Ukraina.

Roine menar att ryska banker kan tvingas låna ut stora belopp till företag inom försvarsindustrin – lån som de under vanliga omständigheter inte skulle ha beviljat.

Enligt experten kan utvecklingen leda till en rysk finanskris.

– Det finns ett antal indikatorer som historiskt varit kopplade till en ökad risk för en finanskris och som syns i Ryssland, säger han till tidningen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S och SD stoppar löneregel för anställda

2026 03 26

För bara några dagar sedan meddelade regeringen att förberedelser vidtas för att införa det så kallade lönetransparensdirektivet.

Åtgärden syftar till att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare ska bli tvungna att lämna information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling innan eller i ett tidigt stadie av rekryteringen. Dessutom ska arbetsgivare inte få fråga arbetssökande om deras tidigare lön, och inte heller hindra arbetstagare att berätta för andra om sin lön.

– Lönediskrimineringen måste bort. Lika lön ska gälla oavsett kön. Regeringen föreslår nu tydliga och uppföljningsbara regler som bland annat ger rätt till insyn i hur löner sätts, och i faktiska löneskillnader hos arbetsgivare. Det ger nya konkreta verktyg för att åstadkomma förändring, sade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) när förslaget presenterades.

Uppgifter: S och SD sätter stopp

Nu stoppas regeringens förslag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen är både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna emot det nya lönetransparensdirektivet.

Motståndet från S och SD innebär att förslaget saknar majoritet i riksdagen.

– Det är ett dåligt förslag och det finns en bred kritik mot det. Det har jag lyft i möten med arbetsmarknadsdepartementet och i riksdagen, säger Magnus Persson (SD), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, till Aftonbladet.

– Vi måste värna vår svenska arbetsmarknadsmodell betydligt bättre, fortsätter han.

”Komplicerade och svårtolkade krav”

Kritik kommer även från näringslivet.

– Den nya lagen ställer många nya komplicerade och svårtolkade krav på arbetsgivare. Kravens omfattning kräver att arbetsgivarna får en rimlig förberedelsetid, säger Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, i ett uttalande.

FAKTA: Lönetransparensdirektivet

- Våren 2023 beslutade EU om ett nytt direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet.

- Syftet med direktivet är att stärka tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom att öka arbetssökandes och arbetstagares insyn i lönesättningen bland annat genom information om ingångslön, lönekriterier, lönenivåer och löneutveckling, samt genom stärkta efterlevandemekanismer.

- I maj 2023 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle ta ställning till hur lönetansparensdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: Henrik Nyström resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger stopp – mardrömsbesked för Europa

2026 03 26

USA kan fatta ett beslut som får stora konsekvenser för Ukraina och Europa.

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen