Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

2025 05 27

Sportvaruhuskedjan XXL får ett nödlån.

Den nordiska varuhuskedjan XXL befinner sig i en svår sits.

Kedjan är i stort behov av nytt kapital – och uppges nu få nödlån för att klara av situationen.

De har varit tvungna att prata med bolagets största ägare och banker om finansiell hjälp för att undvika att bryta mot lånevillkoren, rapporterar norska Dagens Naeringsliv.

200 miljoner

Storägaren Frasers Group erbjuder nu XXL ett brygglån på 200 miljoner norska kronor för att XXL ska kunna undvika betalningsinställelse på andra skulder. 

Som ett alternativ till brygglånet kan Frasers erbjuda sig att ställa säkerhet och garanti för ett liknande kortfristigt brygglån från XXL:s banker.

Dessutom överväger XXL en riktad emission för att återbetala lån. 

Emissionen kommer att uppgå till mellan 160 och upp till 200 miljoner norska kronor.

Bränner pengar

För drygt en månad sedan presenterade XXL sin tionde kvartalsrapport i rad med förlust. 

Resultatet före skatt blev minus 281 miljoner.

En förväntad skatteåterbäring på 5,2 miljoner schweizerfranc har dessutom uteblivit. Skatteåterbäringen från de schweiziska myndigheterna förväntades i maj, enligt XXL:s ledning. 

Det motsvarar knappt 64 miljoner norska kronor med dagens växelkurs, uppger DN.No.

Det är XXL

Sedan öppnandet av kedjans första varuhus 2001 har det blivit så många som 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland. 

XXL är också Nordens största sportbutik på nätet.

Kedjan har ungefär 4 500 medarbetare.

Grundades 2000

XXL grundades år 2000 av Øivind Tidemandsen och det första varuhuset öppnade 2001, i NAF-huset i centrala Oslo.

Idag har XXL 39 varuhus i Norge, 30 varuhus i Sverige och 16 varuhus i Finland. Totalt 85 varuhus.

– XXL har två centrallager. Ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige. Dessa stödjer både varuhusen och nätbutiken, förklarar kedjan.

– Samtidigt har XXL också byggt upp en position som den största sportkedjan på nätet i Norden.

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen

13 okt 26

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto:  J. Taubitz

Text: Redaktionen

14 oktober 2026

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern. 

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent. 

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst. 

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.  

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån. 

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen