Sverige går back – flera miljarder kronor

2025 05 23

Sveriges statskuld växer.

Det uppger Riksgälden i en ny prognos.

Enligt myndigheten kommer statskulden växa i år och nästa år eftersom staten fortsätter att gå med underskott.

– Det beror på att utgifterna för bland annat försvaret stiger samtidigt som skatteinkomsterna dämpas, fastslår Riksgälden.

82 miljarder kronor större

Den nya prognosen visar ett budgetunderskott på 93 miljarder kronor 2025 och 89 miljarder kronor 2026. Det sammantagna underskottet – det så kallade nettolånebehovet – är 82 miljarder kronor större jämfört med föregående prognos från november.

–  Utvecklingen av svensk ekonomi är högst osäker, men ökade statliga utgifter för bland annat försvar gör att vi kommer att ha budgetunderskott i år och nästa år. Statsskulden ökar, men förblir låg i ett historiskt och internationellt perspektiv, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Budgetunderskotten påverkar statsskulden.

Enligt prognosen kommer statsskulden öka under både 2025 och 2026. I slutet av 2026 beräknas den uppgå till 1 316 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP.

Ökat lånebehov

Statens totala behov av att låna pengar, inklusive återfinansiering av förfallna lån, ökar både jämfört med föregående år och den tidigare prognosen.

För att möta detta kommer Riksgälden höja volymen för varje auktion av nominella statsobligationer från 5 till 6 miljarder kronor.

– Dessutom blir auktionerna något fler och Riksgälden kommer att introducera nya obligationer med kortare mellanrum. I den nya planen ligger också ett ytterligare obligationslån i utländsk valuta i år, skriver myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff: Halva Rysslands Pantsir-lager utslaget

2026 02 15

Ukraina har förstört hälften av Rysslands mest betydelsefulla luftvärnssystem.

Ukrainas säkerhetstjänst SBU meddelar att landet har förstört hälften av Rysslands lager av den strategiskt viktiga Pantsir-luftvärnsutrustningen.

Förlusten ska enligt säkerhetstjänsten uppgå till cirka fyra miljarder dollar, rapporterar Kyiv Independent.

Halva lagret förstört

Alpha-enheten inom Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man har förstört hälften av Rysslands eftertraktade Pantsir-luftvärnssystem.

– Pantsir är ett av Rysslands moderna och mest betydelsefulla luftvärnssystem. Kostnaden för ett enskilt system ligger mellan 15 och 20 miljoner dollar. Dessa system är mest effektiva mot ukrainska långdistansdroner, säger SBU i ett uttalande.

SBU säger att den systematiska förstörelsen har ett strategiskt mål – att göra Ryssland sårbart för långdistansangrepp medan Moskva fortsätter kriget.

Strategiska konsekvenser

Med en reducerad arsenal kan Ukrainas väpnade styrkor effektivt slå mot ryska militärbaser, lager, flygplatser och andra ockuperade anläggningar.

– Genom att slå ut dessa system kan vi påverka Rysslands militära kapacitet och begränsa deras förmåga att försvara viktiga mål, uppger SBU.

SBU hävdar att deras långdistansattacker under 2025 antingen har “förstört eller inaktiverat” ryska luftvärnssystem till ett värde av cirka 4 miljarder dollar.

Fortsatta offensiva operationer

Utöver Pantsir-systemet har Ukraina fortsatt att slå mot rysk militärinfrastruktur i både Ryssland och de ockuperade områdena.

För några dagar sedan träffade långdistansmissilerna Flamingo ett stort arsenalförråd i Kotluban, Volgograd Oblast, där missiler, ammunition och sprängämnen lagrades.

Explosionerna beskrivs som kraftfulla med sekundära detoneringar.

Samma dag slog Ukrainas obemannade systemstyrkor även mot flygplatsen i Hvardiiske på Krim, Kirova elstation i Luhansk och ett data center i Prymorsk, Zaporizhzhia Oblast.

Dessutom attackerades Progress-fabriken i Michurinsk, Tambov Oblast, som producerar avancerad utrustning för rysk flyg- och missilteknik och direkt stöder landets militära verksamhet.

– Vi fortsätter att slå mot mål som direkt stöder Rysslands krigsinsats, hävdar SBU.

Foto: J Kingma

Text: Redaktionen

”Kommer att nå Moskva” – Natochefen varnar Ryssland

2026 02 15

Moskva och Sankt Petersburg kommer snart att nås av kriget på ett konkret sätt.

Det menar Natochefen Mark Rutte.

Det ryska folket bör veta att kriget förstör deras land, och snart kommer de två största städerna nås av hemskheter som de varit förskonade från, menar Natochefen.

”Är oundvikligt att det når Moskva”

Det ryska folket bör göra allt för att stoppa kriget, säger Natochefen Mark Rutte, rapporterar Moscow Times.

Ryssland har drabbats av extrema förluster de senaste månaderna.

– I december förlorade de 35 000 av sina egna män, och i januari — 30 000, säger Mark Rutte.

Siffror visar att det nu är fler ryssar som dödas i kriget än som rekryteras, konstaterar Natochefen.

De som dödas kommer ofta från avlägsna provinser långt ifrån de ryska storstäderna.

– De kommer inte från Moskva och Sankt Petersburg, så eliten kanske inte omedelbart upplever detta, säger Mark Rutte.

Men den saken kan snart komma att ändras, menar han.

Till slut blir det oundvikligt att även Moskva och Sankt Petersburg kommer att få uppleva hur unga medborgare dör i stor skala.

– Detta kommer snart, för i den här takten med så många som dör i strid är det oundvikligt att det också når Moskva och Sankt Petersburg, säger Mark Rutte, enligt tidningen.

”Gör allt ni kan för att stoppa detta”

Det ryska folket bör förstå att landets regim dödar Ryssland, enligt Natochefen.

Han uppmanar den ryska befolkningen att protestera mot regimen och att framför allt försöka få stopp på kriget.

– Jag skulle säga: ”Gör allt ni kan för att stoppa detta, för det dödar Ryssland”. Det är så dåligt för Ryssland, säger Mark Rutte, enligt tidningen.

Rutte säger att han tvivlar på att Ryssland är beredda att göra eftergifter i de pågående fredsförhandlingarna.

Även Marco Rubio, som liksom Rutte har deltagit vid säkerhetskonferensen i München, uttrycker öppet tvivel på att Ryssland vill avsluta kriget.

Frågan är också vad som händer efter ett eventuellt fredsavtal.

Mark Rutte konstaterar att Ryssland inte går att lita på med dess nuvarande regim.

– Låt oss först ha ett fredsavtal och sedan se vad som händer efter det. Men för Nato är det tydligt som vi ser det nu, att Ryssland är ett långsiktigt hot mot hela Natos territorium, säger Natochefen, enligt tidningen.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen