Dyrare bensin att vänta för svenska folket

2025 05 19

Inom några år kommer bensin-och dieselpriser bli dyrare.

Under den senaste tiden har drivmedelspriserna sjunkit – bland annat i samband med fallande oljepriser.

Samtidigt står det redan nu klart att priserna på bensin och diesel kommer att öka i samband med att ett nytt utsläppshandelssystem från EU träder i kraft.

Det rapporterar SVT.

Nytt system

År 2027 träder det nya systemet i kraft – och det innebär bland annat krav på att drivmedelsföretag köper utsläppsrätter.

Förtida handel av utsläppsrätter pekar på att det kan bli ungefär 2,5 kronor dyrare per liter.

I början av maj kostade en framtida utsläppsrätt för ett ton koldioxid 74 euro.

– Det här får man nog säga är den bästa gissningen av vad de här utsläppsrätterna kommer att kosta i framtiden, säger John Hassler, professor i nationalekonomi, till SVT.

Intäkter för staten

EU kommer att dela ut pengarna från utsläppsrätterna till medlemsländerna.

Det innebär intäkter för svenska staten från det nya systemet.

– Det finns ett bra signalvärde i att använda de här pengarna till exempelvis en klimatbonus till de svenska hushållen, fortsätter Hassler.

– Man kan även tänka sig att de här pengarna går till människor på landsbygden.

“Världens bästa styrmedel”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har kommenterat det nya systemet.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, säger hon.

– Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start. 

“Avgörande”

Pourmokhtari menar vidare att “det kommer att bli avgörande för Sveriges väg mot nettonollutsläpp senast år 2045, samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet”.

Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer enligt regeringen minska årligen i en takt som ska resultera i att de berörda sektorerna i EU minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.

Foto: Cirkle K

Text: Redaktionen

21 april 2026

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen