Så sent som förra veckan meddelade branschorganisationen Svensk vindenergi att det blivit tvärnit för vindkraftstillstånd.

Kommunala veton och invändningar från Försvarsmakten beskrevs som anledningar.

Nu kommer besked om att en vindkraftspark i Sverige går i konkurs, rapporterar Dagens industri.

Går i konkurs

Det är den krisdrabbade vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå som tvingas tacka för sig.

Stockholms tingsrätt har tagit beslutet efter att såväl gruvkoncernen Boliden som det tyska bolaget som äger parken ansökt om att försätta vindkraftsparken i konkurs.

Tillgängliga siffror

Aldermyrberget har tidigare ingått i rekonstruktion med anledning av negativa resultat och problem med lönsamheten.

Nu har det ekonomiska trycket blivit för stort, och konkursen är ett faktum.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 87 812 000 kronor, och bokförda tillgångar på 675 554 000 kronor, uppger Konkurslistan.

Larm från branschorganisationen

Det var förra veckan som branschorganisationen Svensk vindenergi slog larm om tillståndet i svensk vindkraft.

– Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret, framhåller de i ett pressmeddelande.

– Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige. Svensk Vindenergis rapporter om avgjorda tillståndsärenden för vindkraft i Sverige under 2024 målar en dyster bild av utbyggnaden av den storskaliga energiproduktionen i landet.

“Allvarligt”

Av de 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt som slutligt avgjordes under 2024 var det endast ett projekt som delvis beviljades tillstånd.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger branschjurist Ina Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen