I tider av tullar och skakiga handelsrelationer väljer vissa länder att närma sig varandra.

Ett tydligt exempel på det kommer på tisdagen – då Indien och Storbritannien har nått en ny överenskommelse gällande handel.

Det rapporterar BBC.

Är överens

Efter tre års förhandlingar har Storbritannien och Indien enats om ett handelsavtal som kommer att göra det lättare för brittiska företag att exportera whisky, bilar och andra produkter till Indien, och sänka skatterna på Indiens export av kläder och skor. 

Näringsminister Jonathan Reynolds säger att fördelarna för brittiska företag och konsumenter är ”enorma”.

Sprit och mat

Överenskommelsen innefattar bland annat sänkta tullar på whisky.

Tullarna på gin och whisky kommer att halveras till 75 procent, med ytterligare sänkningar som träder i kraft framöver.

Avgifter på bilar, flyg- och rymdindustrin, elektriska produkter och vissa brittiska livsmedelsprodukter kommer också att sänkas, inklusive lamm, lax, choklad och kex.

Den brittiska regeringen uppger att avtalet är det ”största och ekonomiskt mest betydelsefulla” bilaterala handelsavtal som Storbritannien har undertecknat sedan landet lämnade Europeiska unionen 2020.

Möte på väg

Samtidigt som andra länder når nya avtal fortsätter Donald Trumps intensiva tullpolitik.

På tisdagen ska den amerikanska presidenten träffa Kanadas nya premiärminister Mark Carney.

Fram till det att Trump tillträdde var Kanada del av ett avtal som omfattade handel mellan USA, Kanada och Mexiko, men det förändrades som bekant.

Färre turister

Kanada har svarat på USA:s nya förhållningssätt med burop och kritik.

Federal Reserves senaste Beige Book-rapport, en periodisk sammanställning av enkätsvar från företag över hela landet, innehåller olika redogörelser för amerikanska företag som märker av färre kanadensiska turister.

– Vissa detaljhandlare och hotellföretag i norra Washington och södra Kalifornien rapporterade en väsentlig minskning av den gränsöverskridande turismen med Kanada och Mexiko, framgår av rapporten enligt CNN.

Foto: Simon Dawson No 10 Downing Street

Text: Redaktionen

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen