Trump fryser flera miljarder

2025 05 06

Donald Trump fryser miljarder i stöd till Harvard.

Den amerikanske presidenten har som bekant hamnat i konflikt med elitskolan.

Trump menar att Harvard och andra universitet drivs på ideologiska grunder – medan skolan slår tillbaka och understryker att de måste få behålla sin självständighet.

Nu fryser Trump miljarder i stöd till Harvard, rapporterar Bloomberg.

Fryser stöd

Trump-administrationen förklarar att Harvard University inte är berättigat till nya forskningsanslag från den federala regeringen i den senaste upptrappningen mellan Vita huset och Ivy League-skolan.

Utbildningsminister Linda McMahon har skickat universitetet ett brev där hon varnar för att tillgång till ytterligare federal finansiering inte skulle vara möjlig förrän ”de visar ansvarsfull förvaltning”.

Miljarder

Harvard skulle behöva inleda förhandlingar med administrationen för att återuppta behörigheten, enligt en administrationstjänsteman som diskuterade åtgärden på villkor av anonymitet.

Tjänstemannen säger att det hela kan påverka över 1 miljard dollar årligen – ungefär 10 miljarder kronor – även om administrationen inte omedelbart specificerat siffran.

Stort missnöje

Harvard fördömer administrationens tillkännagivande.

Kraven ”skulle innebära en aldrig tidigare skådad och otillbörlig kontroll” av universitetet och ”skulle få avskräckande konsekvenser för högre utbildning”.

Det säger en talesman för Harvard i ett uttalande.

– Harvard kommer att fortsätta att följa lagen, främja och uppmuntra respekt för åsiktsmångfald och bekämpa antisemitism i vårt samhälle, menar talesmannen enligt CNN.

– Harvard kommer också att fortsätta att försvara sig mot olagliga statliga övergrepp som syftar till att kväva forskning och innovation som gör amerikanerna säkrare och tryggare.

Inte bara Harvard

Harvard är inte det enda lärosätet som utsätts för hårda påtryckningar från Vita huset.

Universitet som Princeton, Cornell och Northwestern har alla fått sina anslag frysta eller indragna, och utbildningsdepartementet har meddelat 60 högskolor och universitet att de är under utredning för ”antisemitiska trakasserier och diskriminering”.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

MARDRÖMSBESKED: Bränslepriset kan dubbleras

2026 06 08

Svenska bränslepriser uppges ännu inte ha nått sin topp.

Experter varnar för att bränslepriserna kan stiga kraftigt framöver.

Orsaken uppges vara en så kallad dubbelsmocka på oljemarknaden.

Oljepriset pressas upp

Kriget mellan Iran och Israel har återigen trappats upp, där Iran och Israel under morgonen inlett attacker mot varandra.

Detta har redan fått oljepriset att röra sig uppåt.

Under måndagen steg priset tillfälligt, från 92 till nästan 97 dollar fatet.

– Det högre oljepriset speglar risken för att konflikten i Mellanöstern kommer att bli mer utdragen än vad marknaden tidigare hade hoppats på, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid Arctic Securities, till SvD.

Samtidigt dämpar förväntningar på att USA ska försöka hindra en fullskalig eskalering, prisuppgången något.

Bränslepriset kan fördubblas

En viktig anledning till att oljepriset inte skenat ännu är att flera länder använt sina oljelager för att stabilisera marknaden.

Kina lyfts fram som en central aktör som har tagit ett stort ansvarför att hålla tillbaka oljepriset, där landets import minskat kraftigt jämfört med normalt läge.

Men enligt experterna är detta bara en tillfällig dämpning.

När lagren sjunker kan situationen snabbt förändras och en dubbelsmocka i form av ransonering och högre ränta väntas.

Kopfer varnar för att nivån kommer nå en kritisk punkt redan till sensommaren.

– Om Hormuzsundet fortsätter att vara stängt kommer vi röra oss uppåt mot 150-200 dollar under sensommaren. Lagren är inte oändliga och när de har nått en kritisk nivå finns inget mer att göra för att hålla nere priset, säger Kopfer.

Det skulle i så fall kunna innebära att oljepriset i praktiken nästan eller helt fördubblas från dagens nivåer.

Höjda bränslepriser

Drivmedelspriserna höjdes kraftigt så sent som förra veckan.

Detta enligt Circle K:s listpriser för företag som används som indikator för vad privatkunder får betala vid pump.

Dieselpriset steg med 80 öre per liter till en ny nivå på 20,54 kronor per liter.

Bensinpriset steg också, upp med 25 öre till 17,59 kronor litern, enligt sammanställningen.

Höjningarna skedde i samband med att fredsförhandlingarna mellan USA och Iran uppgavs ha kollapsat.

USA:s president Donald Trump förnekade dock att samtalen brutit samman helt.

– Jag tror att vi har pratat för mycket om sanningen ska fram. Jag tror att det vore riktigt bra att hålla tyst, sade han till NBC News.

Foto: Circle-K

Text: Redaktionen