På bara några månader har den ekonomiska världen förändrats.

Donald Trump försöker kapa kostnader på andra sidan Atlanten och vill enligt egen utsago sätta USA först genom bland annat handelstullar.

Nu presenterar EU en ny jättesatsning inom forskning för att få folk att välja bort USA.

Det rapporterar NBC News.

EU storsatsar

EU inleder på måndagen en kampanj för att locka vetenskapsmän och forskare till Europa med erbjudanden om bidrag och nya politiska planer.

Detta efter att Trump-administrationen fryst den amerikanska statliga finansieringen kopplad till initiativ för mångfald, rättvisa och inkludering.

– För några år sedan hade ingen kunnat föreställa sig att en av världens största demokratier skulle avbryta forskningsprogram under förevändning att ordet mångfald fanns med i programmet, säger Frankrikes president Emmanuel Macron vid ett event i Paris.

Stora summor

Stora summor har förberetts för satsningen.

Enligt Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen handlar det om att tillföra pengar till ett program som finns sedan tidigare.

Hon förklarar att 500 miljoner euro – ungefär 5,5 miljarder svenska kronor – kommer att läggas fram under 2025-2027 ”för att göra Europa till en magnet för forskare”.

Pengarna ska gå till Europeiska forskningsrådet, som redan har en budget på över 16 miljarder euro – alltså ungefär 170 miljarder kronor – för 2021-2027.

Nya tullar

På måndagen har besked även kommit om att Donald Trump tillkännager nya tullar – den här gången inom filmindustrin.

Donald Trump säger att han kommer att belägga filmer som görs i andra länder med 100-procentiga tullar.

Det rapporterar BBC.

“Samlad ansträngning”

Trump säger att han bemyndigade handelsdepartementet att inleda processen för att införa avgiften eftersom USA:s filmindustri håller på att dö ”en mycket snabb död”.

Han pekar på en ”samlad ansträngning” från andra länder som erbjuder incitament för att locka till sig filmskapare och studior, vilket han beskrev som ett ”nationellt säkerhetshot”.

Foto: Natilyn Hicks Photography resp G. Perigois

Text: Redaktionen

Estland stängde för tre dagar sedan av en del av gränsen mot Ryssland efter att en mindre grupp ryska militärer befann sig i närheten.

Nu går den amerikanska kongressledamoten Don Bacon ut med en varning till Natolandet – och beskriver Vladimir Putin som en “inträngd råtta”, rapporterar Kyiv Post.

“Inträngd råtta”

Kongressledamoten reagerar på stängningen av gränsen – och riktar ett tydligt medskick till det baltiska landet.

– Putin är en trängd och desperat råtta. Estland har all anledning att vara vaksamma och vidta försiktighetsåtgärder, och Nato borde agera som stöd, säger Don Bacon.

Det har hänt

Det var för tre dagar sedan som Estland stängde en del av gränsen till Ryssland på grund av männen med militäruniform som befann sig i närheten.

Det rörde sig då om en nästan kilometerlång del av vägen mellan Värska och Saatse, varav en del löper genom ryskt territorium, som stängdes av av säkerhetsskäl efter att man observerat sju beväpnade ryska militärer nära den ryska sektionen.

Läs mer: Succé för Ukraina – ökning med 48 procent

“Inte gränsvakter”

Meelis Saarepuu, chefen för den södra prefekturen vid Estlands polis- och gränsbevakningsstyrelse, uppger att militärernas uniformer tydde på att de inte var ryska gränsvakter.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Rutinmässigt”

ISW förklarar.

– Saarepuu rapporterade att ryska gränsvakter, som svar på de estniska gränsvakternas förfrågningar, hävdade att den ryska aktiviteten i området var rutinmässig, menas det.

– Estlands utrikesminister Margus Tsahkna uppgav den 12 oktober att ryska styrkor agerar "något mer självsäkert och synligt än tidigare" men att rapporter om att gränssituationen blir mer spänd är överdrivna.

Läs mer: Massiv brand i ryskockuperat område

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Branschen befinner sig i fritt fall.

Enligt siffror från Rysslands statliga statistikmyndighet tappade sektorn motsvarande 2,8 miljarder dollar under årets första sju månader, rapporterar Financial Times och Pravda.

Det är dubbelt så mycket som den totala förlusten som noterades 2024.

– Krig är dåligt för de flesta ryska företag, om inte allihop. Men kolsektorn är i en djup knipa, säger en framstående rysk affärsman till FT.

Värsta sedan 90-talet

Kol är inte lika betydelsefullt för den ryska ekonom som exempelvis olja eller gas. 

Över 140 000 ryssar arbetar dock inom nämnda industri, som beskrivs som en källa  både för arbetstillfällen och lokala intäkter.

Nu uppges kolsektorn istället ha blivit “ett av de största ekonomiska offren för Kremls fullskaliga krig mot Ukraina”, skriver Pravda.

Bland annat är branschen särskilt drabbad av sanktioner.

– Kolindustrin går igenom sin skarpaste kris sedan 1990-talet. Tusentals jobb i ett dussin ryska regioner står på spel, säger Vladimir Koroton, vd för Russian Coal, enligt den ukrainska tidningen som hänvisar till en intervju i ryska statliga nyhetsbyrån Interfax.

13 procent har kollapsat

Enligt Rysslands energidepartement har 23 ryska kolbolag upphört med verksamheten i september.

Det motsvarar 13 procent av allihop i landet. Ytterligare 53 stycken står på gränsen till att behöva lägga ned.

Förutom sanktionerna nämns de globala priserna på termiskt kol som skäl, då de sjönk till de lägsta nivåerna på flera år tidigare under 2025. Produktionen nådde samtidigt rekordnivåer i Kina.

För närvarande ligger kolpriset på ungefär 93 dollar per ton, vilket är 78 procent under toppnoteringen 2022, enligt Pravda.

– Samtidigt började ryska producenter erbjuda kraftiga rabatter på grund av sanktioner, skriver tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen