Trump om avtalet: “Ville inte se dum ut”

2025 05 01

USA och Ukraina har till slut skrivit under ett mineralavtal.

Det krävdes en längre tids förhandlingar innan parterna till slut kom överens.

USA och Ukraina har nu båda skrivit under det så kallade mineralavtalet.

Det rapporterar CNN.

“Ville inte se dum ut”

Donald Trump har hela våren tryckt på hur viktigt det är för Ukraina att skriva under avtalet.

Trump säger nu att han ingick avtalet för att ”skydda” Washingtons bidrag till den ukrainska krigsinsatsen.

– Vi gjorde en uppgörelse idag där vi får, du vet, mycket mer i teorin, än 350 miljarder dollar men jag ville vara skyddad. Jag ville inte vara där ute och se dum ut, menar han.

Bekräftar avtalet

USA:s finansdepartementet bekräftar avtalet via sin hemsida.

Där menas att “detta ekonomiska partnerskap gör det möjligt för våra två länder att samarbeta och investera tillsammans för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar, talanger och förmågor kan påskynda Ukrainas ekonomiska återhämtning”.

– Under ledning av president Donald J. Trump kommer finansdepartementet och USA:s internationella utvecklingsfinansieringsbolag att arbeta tillsammans med Ukrainas regering för att slutföra programstyrningen och främja detta viktiga partnerskap.

Bessent kommenterar

USA:s finansminister Scott Bessent kommenterar avtalet.

– Som presidenten har sagt är USA fast beslutet att hjälpa till att underlätta slutet på detta grymma och meningslösa krig, säger han.

– Detta avtal signalerar tydligt till Ryssland att Trump-administrationen är engagerad i en fredsprocess som är inriktad på ett fritt, suveränt och välmående Ukraina på lång sikt.

Fortsatta oklarheter

Vad gäller kriget fortsätter Trump-administrationen med sina ansträngningar för att få till ett fredsavtal.

Striderna fortsätter dock längs med frontlinjen och det finns i nuläget inga konkreta tecken på att Vladimir Putin har något intresse av att lägga ner vapnen.

Det återstår att se vad som blir av fredsförhandlingarna.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

2026 06 26

I månadsskiftet träder ett nytt regelverk i kraft.

Framöver riskerar många svenskar att drabbas av en straffavgift.

Från den 1 juli införs en sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Den drabbar alla som fyllt i fel uppgifter och därmed fått för mycket pengar utbetalt.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, framhåller Försäkringskassan.

Minst 2 368 kronor

Den lägsta straffavgiften kommer ligga på 2 368 kronor.

Den nivån gäller även den som bara fått låga belopp felaktigt utbetalda, ett beslut som Försäkringskassan inte ifrågasätter.

– Vi har ingen åsikt om det, det är regeringen som har fattat beslutet. Så vi säger ingenting om det, säger myndighetens pressekreterare Johanna Green, till tidningen Arbetet.

Hundratusentals varje år

Varje år gör Försäkringskassan ett stort antal felaktiga utbetalningar på grund av felaktigt ifyllda uppgifter.

I genomsnitt handlar det om cirka 130 000 till antalet, vilket motsvarar miljardbelopp.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, förklarar Försäkringskassan.

Återbetalning räcker inte

Tidigare krävdes endast återbetalning av felaktiga utbetalningar. Framöver tillkommer alltså även en straffavgift.

– Sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som man ska betala tillbaka. Har man till exempel fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag skulle sanktionsavgiften bli 3 000 kronor, framhåller myndigheten.

Kan stängas av

Enligt riksdagens beslut kan Försäkringskassan också stänga av en person från ersättningar. Med det ska endast ske vid medvetna fel eller grov vårdslöshet gällande inlämnade uppgifter.

Undantag kan också göras.

– I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort. Det kan till exempel vara om du haft svårt att lämna uppgifter till oss på grund av kognitiva svårigheter, eller om sanktionsavgiften riskerar att drabba en annan person, till exempel ett barn, uppger Försäkringskassan.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen