Coca Cola-bojkott får effekt – i Sveriges grannland

2025 04 29

Coca Cola-bojkotten märks av i Danmark.

Danmark är ett av de länder som har tagit USA-bojkotten på allra största ansvar.

Nu kommer besked om att Coca Cola-bojkotten i landet får effekt – om än liten sådan.

Det bekräftar Carlsbergs Jacob Aarup-Andersen, rapporterar Financial Times.

Får viss effekt

Danska konsumenter bojkottar Coca-Cola, enligt Carlsberg, som buteljerar det amerikanska varumärket i landet, som en protest mot Donald Trumps utrikespolitik.

– Våra Coca-Cola-volymer är något lägre i Danmark, säger Carlsbergs vd Jacob Aarup-Andersen.

– Det finns en viss konsumentbojkott kring de amerikanska varumärkena och det är den enda marknaden där vi ser det i större utsträckning.

Danskarna arga

Den amerikanske presidentens upprepade hot om att ta över det danska territoriet Grönland, eventuellt med våld, har gjort många danskar arga, liksom hans administrations kritik av Köpenhamn.

Vicepresident JD Vance har anklagat Danmark för att "inte vara en god allierad” trots att danska styrkor stridit tillsammans med amerikanska trupper i Afghanistan och på andra platser och lidit förluster som är jämförbara med USA:s i förhållande till befolkningens storlek.

– Danskarna är förbannade, har en dansk tjänsteman sagt till Financial Times.

– De minns de danska soldaternas kroppar när de kom hem, och nu känner de sig respektlöst behandlade. Man kan förstå varför uppmaningar till bojkott av amerikanska varor skulle vara populära.

Rörelse under våren

Under våren har invånare i flera europeiska länder anslutit sig till en bredare bojkott av amerikanska produkter.

Rörelsens intensitet har tappat något i fart – men många känner alltjämt stor frustration mot USA:s ledarskap.

Termen ”Bojkotta USA” visade en ökning i sökningar när Trump tillkännagav nya tullar, enligt Google Trends.

Danmark, Kanada och Frankrike var länderna med flest sådana sökningar, uppger The Independent.

Tullarna kvarstår

Tullarna kvarstår alltjämt och kan komma tillbaka till högre siffror när tullpausen är över om inga avtal har nåtts vid det laget.

Foto: E. Yuwen Teoh

Text: Redaktionen

Ilsken folksamling utanför Putins kontor

2025 09 30

Ett tusental upprörda ryssar har samlats utanför Vladimir Putins officiella mottagningskontor i Moskva.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

2025 09 29

En rysk fabrik, som tillverkar viktiga komponenter till vapen och militär utrustning, har attackerats under natten till måndagen.

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen