Trump-administrationen för enligt egen utsago samtal med en rad länder för att förhandla fram nya handelsavtal – och inväntar samtal från Kina.

Samtidigt kommer nu uppgifter om att en ny överenskommelse om handel är på gång mellan EU och Storbritannien – för att “trotsa Donald Trump”:

Det rapporterar Politico.

För att “trotsa Trump”

Politico uppger att “Storbritannien och EU trotsar Trump med deklaration om fri och öppen handel”.

Storbritannien och Europeiska unionen kommer att underteckna en formell deklaration där de förbinder sig till ”fri och öppen handel” i strid med Donald Trumps tullagenda.

I ett läckt utkast som Politico tagit del av utlovas ett ”nytt strategiskt partnerskap” mellan London och Bryssel baserat på ”upprätthållande av global ekonomisk stabilitet och vårt ömsesidiga engagemang för fri och öppen handel”.

Inför toppmötet

Utkastet till avtal mellan Storbritannien och EU, daterat den 25 april, är ett av flera som håller på att utarbetas inför toppmötet den 19 maj, som ses som ett viktigt ögonblick för att återställa relationerna efter brexit.

Tjänstemännen förhandlar också om avtal mellan Storbritannien och EU om försvar och säkerhet, fiske och energi, samt om en ”gemensam förståelse” för vilka ämnen som kommer att omfattas av intensiva Brexit-förhandlingar i år.

“Upp till Kina”

USA:s relation med Kina har blivit allt mer ansträngd i och med tullkriget.

Finansminister Scott Bessent lägger på måndagen ansvaret för att nå ett handelsavtal på Kina.

– Jag anser att det är upp till Kina att trappa ned, eftersom de säljer fem gånger mer till oss än vad vi säljer till dem, och därför är dessa 120- och 145-procentiga tullar ohållbara, säger han till CNBC.

Indien-avtal nära

USA har gjort framsteg i förhandlingarna, säger Bessent, och lyfter fram Indien som ett av 15 till 18 ”viktiga handelsrelationer” som är föremål för förhandlingar för ett potentiellt avtal under de kommande dagarna.

– Många länder har kommit fram och presenterat mycket bra förslag, och vi håller på att utvärdera dem.

Foto: S. Herrmann resp The White House

Text: Redaktionen

Enligt uppgifter växer stödet inom EU för att beslagta frysta ryska miljarder i syfte att skicka dessa till Ukraina.

Det väcker stor ilska i Kreml.

Ryssland dundrar nu mot EU – och menar att unionen kommer att få “räkna sina förluster” om de går vidare med förslaget.

Kreml dundrar

Varje försök att “stjäla” Rysslands suveräna tillgångar kommer att leda till en situation där allt prat om solidaritet inom EU ersätts av en förlusträkning.

Det säger Denis Gonchar, Rysslands ambassadör i Belgien.

– Varje försök att konfiskera eller använda suveräna tillgångar kommer att uppfattas som stöld, en illegal handling som strider mot gällande internationell rätt, förklarar han för den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Gensvaret kommer att vara proportionerligt. Jag kan försäkra er att om EU beslutar sig för att genomföra denna plan, kommer deras prat om solidaritet snabbt att ersättas av en räkning av förluster.

“Russofobi”

Gonchar fortsätter.

– Ju allvarligare situationen i Ukraina blir – vad gäller Kyivs nederlag på slagfältet och de växande ekonomiska och finansiella problemen – och ju svårare det blir för det kollektiva Väst att hitta egna medel för att hålla Zelenskyj-regimen flytande, desto fräckare blir försöken från EU:s ledarskap och de mest russofobiska medlemsstaterna att tvinga de tveksamma, som Belgien, att gå med på beslagtagandet av Rysslands frysta tillgångar.

Läs mer: Ukrainsk by befriad

Stödet växer

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan något slut i sikte.

Under en tid har EU diskuterat mer långtgående åtgärder för att pressa Ryssland och stötta Ukraina.

Av juridiska skäl är vissa emot att frysta ryska miljarder ska beslagtas för att överföras till Ukraina – men uppgifter pekar på att stödet för åtgärden växer inom unionen, rapporterar Euronews.

1,54 biljoner

Det politiska stödet växer inom hela Europeiska unionen för vad som beskrivs som “en banbrytande plan” att utfärda ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina baserat på de immobiliserade tillgångarna från den ryska centralbanken.

140 miljarder euro motsvarar ungefär 1,54 biljoner svenska kronor.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sjutton år har gått sedan dess att ryska soldater stegade in på georgisk mark.

Juridiska processer har fortsatt sedan det korta kriget år 2008 – och nu kommer besked om att Ryssland måste betala omkring 300 miljoner dollar till Georgien.

Det motsvarar nästan tre miljarder svenska kronor.

Tvingas betala

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beordrar på tisdagen Ryssland att betala Georgien över nästan tre miljarder kronor för brott begångna efter det korta kriget mellan de två länderna i augusti 2008, rapporterar Moscow Times.

Domstolen anklagar Ryssland för att bland annat ha hindrat människor från att fritt resa in i Abchazien och Sydossetien, utbrytarområden från Georgien som Moskva erkände som självständiga efter det rysk-georgiska kriget.

Flera saker

Domstolen uppger att Ryssland har begått en rad olika kränkningar, inklusive överdriven våldsanvändning, misshandel, olagligt frihetsberövande och olagliga restriktioner för den dagliga rörligheten över den administrativa gränsen mellan georgiskkontrollerat territorium och utbrytarregionerna. 

Den beordrar nu Ryssland att betala ersättning till nästan 30 000 offer.

– Georgiska myndigheter uppger att människor har dödats när de försökt ta sig in i eller ut ur Abchazien och Sydossetien, medan andra har frihetsberövats för "olagligt korsande" av den administrativa gränslinjen.

Läs mer: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri

Det hände

När Sydossetien och Abchazien gjorde anspråk på att bilda egna stater i början av 1990-talet ledde det till inbördeskrig.

– Därefter har läget förblivit allmänt spänt i regionen. 2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig, som slutade med att ryska trupper drev ut georgiska styrkor ur områdena, förklarar Utrikespolitiska institutet.

Kritiseras starkt

Institutet fortsätter.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst.

Läs mer: Trump pekar ut president – som kan lösa kriget i Ukraina

 Foto: J. Prokopenko

Text: Redaktionen