Apple och Meta förbannade på EU

2025 04 23

Amerikanska techjättar är mycket missnöjda med EU.

Ett bråk har uppstått mellan EU och två amerikanska techjättar.

Europeiska unionen har beordrat Apple och Meta att betala sammanlagt 700 miljoner euro – drygt 7,5 miljarder kronor – i de första böterna som utfärdats enligt lagstiftning som syftar till att begränsa kraften hos big tech.

Nu slår techjättarna tillbaka, rapporterar BBC.

App Store och valfrihet

EU har utfärdat böter på 500 miljoner euro till Apple för felaktigheter inom App Store, medan Meta har fått böter på 200 miljoner euro för hur stor valfrihet användarna hade att samtycka till datainsamling.

– Vi har en skyldighet att skydda medborgarnas och de innovativa företagens rättigheter i Europa, framhåller kommissionär Henna Virkkunen i ett uttalande.

Men techjättarna är inte glada.

Slår tillbaka

De två teknikföretagen har reagerat med ilska, där Meta anklagar EU för att ”försöka handikappa framgångsrika amerikanska företag” och Apple säger att de är ”orättvist utpekade” och tvingas ”ge bort vår teknik gratis”.

EU:s talesperson Arianna Podesta understryker att det hela inte är någon slags hämnd mot USA:s tullar.

– Det här handlar om verkställighet, inte om handelsförhandlingar.

Börjar synas

Vad gäller tullarna råder fortsatta oklarheter gällande hur mycket det kommer att bli till slut.

Tullarnas effekter börjar dock synas i praktiken, rapporterar CNN.

Företag i Tyskland och Storbritannien producerade mindre den här månaden på grund av oro för president Donald Trumps nästan universella tullar, vilket är ytterligare ett tecken på att den globala skadan av hans importavgifter håller på att öka.

“Osäkerhet”

Noga bevakade inköpschefsundersökningar visade på onsdagen att produktionen i den privata sektorn minskade i Tyskland, Europas största ekonomi, och Storbritannien.

– Oro för tullar och osäkerhet tyngde företagens förtroende och efterfrågan, framhåller S&P Global och Hamburg Commercial Bank.

Foto: M. Asyfaul resp Boliviainteligente

Text: Redaktionen

Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

2026 07 28

MAGA-profilen Laura Loomer har helvänt gällande Ukraina.

Loomer är en mångårig anhängare till Donald Trump.

Den konservativa MAGA-profilen har tidigare tydligt varit emot USA-stöd till Ukraina och spridit Kreml-vänliga narrativ.

Men nu har hon helvänt – Loomer uppmanar nu USA att skicka viktigt stöd till det krigshärjade landet, rapporterar Kyiv Post.

Loomer helvänder

Loomer har varit på besök i Kyjiv och intervjuat Volodymyr Zelenskyj.

Hon har tillbringat flera kvällar under flyglarm och sökt skydd på grund av ryska ballistiska robotattacker.

– Det är dags för USA att ge Ukraina tillgång till Patriot-robotar, säger hon nu.

“Trodde aldrig”

Loomer menar vidare att stöd till Ukraina också skyddar amerikanska intressen.

Hon säger själv att hon aldrig hade trott att hon skulle vända på det här sättet.

– Jag hoppas att Ukraina får Patriot-robotar. Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men jag tror verkligen att det är akut och nödvändigt.

Läs mer: Putin kommer snart mobilisera hundratusentals

“Rysk propaganda”

Under intervjun med Zelenskyj erkände Loomer att hon fallit för rysk propaganda.

Hon sade också att hon ångrar att hon spridit Kreml-vänliga narrativ på sociala medier, och hyllade Ukrainas drönarförmågor, uppger CNN.

En källa från Kyjiv säger att Zelenskyjs team är glada över vändningen.

Ville inte svara

De är nu optimistiska om att hon nu kan bli en inflytelserik röst för Ukraina, med tanke på hennes trovärdighet hos presidenten och många av hans anhängare.

Under intervjun berömde Zelenskyj Trump och var öppen för Loomers förslag på hur han kan vinna över MAGA-rörelsen.

Zelenskyj vägrade dock att svara på vem han tyckte var bäst av president Joe Biden och den nuvarande presidenten Donald Trump.

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

2026 07 28

Ryssland kan införa undantagstillstånd med långtgående konsekvenser.

Vladimir Putin uppges överväga en ny, extrem åtgärd i Ryssland.

Ett undantagstillstånd kan införas i hela landet, enligt ryska tjänstemän.

Extrem åtgärd planeras

Efter valet till statsduman i höst kan undantagstillstånd i form av särskilda krigslagar införas i Ryssland, rapporterar RBC-Ukraine.

Flera ryska tjänstemän och myndighetskällor uppger att ett sådant undantagstillstånd kan införas, enligt det ryska mediet Vyorstka.

Krigslagar kan införas genom ett presidentdekret från Putin, där datum för undantagstillståndets inledning preciseras.

Politiska strateger nära Kreml menar att scenariot stöds av ”vissa säkerhetstjänstemän som länge har trott att det är dags att sluta vara blygsamma”, enligt tidningen.

– En utlösande faktor kan vara ett misslyckande vid fronten eller vid rekrytering till armén, säger en av strategerna.

Om krigstillståndet blir verklighet så kan det leda till mycket allvarliga restriktioner.

En lång rad restriktioner

Krigslagarna skulle innebära att Kremls redan starka kontroll över det ryska samhället hårdnar ytterligare.

Det kan bland annat handla om frysning av partiers och offentliga organisationers verksamhet, förbud för massamlingar, inställda val, total censur, samt utegångsförbud och liknande restriktioner gällande medborgarnas rörelsefrihet.

Ett undantagstillstånd kan dessutom innebära att myndigheter får rätt att mobilisera civila och deras egendom i försvarssyfte, enligt tidningen.

Ett skäl till att man överväger att införa dessa krigslagar är att Rysslands situation idag anses mycket allvarlig, och inom den ryska makteliten anser många att ett undantagstillstånd är nödvändigt för att stabilisera situationen.

Militär censur redan idag

Det är i dagsläget dock inte säkert att krigslagarna införs, eftersom Putin och Kreml även ser nackdelar och därför inte har fattat ett slutgiltigt beslut ännu.

Redan idag finns dock vissa särskilda krigstillståndsåtgärder på plats i Ryssland.

– Ett exempel är militär censur, där publicering av information som motsäger försvarsministeriets officiella ståndpunkt kan leda till straffrättsliga påföljder för mediearbetare och förlust av licens för mediekanalerna själva, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen