Pangrapport från Ericsson

2025 04 15

Telekombolaget Ericsson presenterar en stark kvartalsrapport.

På tisdagsmorgonen har telekomjätten Ericsson släppt sin kvartalsrapport.

Det blev ett bättre resultat än väntat – och bolaget ger besked om internationell utveckling som gynnar expansionen.

Det framhåller Ericsson i ett pressmeddelande.

Släpper rapport

Organisk försäljning var oförändrad, med stark tillväxt inom marknadsområdet Nord- och Sydamerika, som motverkades av minskningar i övriga marknadsområden. 

Rapporterad försäljning var SEK 55,0 (53,3) miljarder. 

– Justeratbruttoresultat ökade till SEK 26,7 (22,8) miljarder, drivet av försäljningstillväxt och starkt ökad brutto-marginal. Rapporterat bruttoresultat var SEK 26,5 (22,7) miljarder, meddelar Ericsson.

“Starkt momentum”

Börje Ekholm, koncernchef och vd, kommenterar rapporten.

– Vi bibehöll starkt momentum under första kvartalet, trots en utmanande och snabbt föränderlig makroekonomisk bakgrund, och våra resultat visar vår konkurrenskraft, säger han.

– Vår starka implementering av strategin bidrog till att koncernen hade en stark justerad bruttomarginal på 48,5% och en justerad EBITA-marginal på 12,6 procent.

“Inte immuna”

Vidare uttalar sig Ekholm om de stökiga ekonomiska förutsättningarna.

– I den föränderliga globala handelsmiljön och med en volatil makroekonomisk situation, fortsätter vi att fokusera på att styra det vi kan kontrollera och på att leverera till våra kunder, menar han.

– Vi är inte immuna, men vi är motståndskraftiga, med väl diversifierad produktion nära kunden.

Föränderlig minst sagt

USA:s tullar skapar stor osäkerhet världen över.

Beskedet har lett till att aktörer som EU och Kina intensifierat diskussioner med andra handelspartners.

Exempelvis åkte Kinas ledare Xi Jinping till Vietnam förra veckan i syfte att stärka de handelsmässiga relationerna mellan länderna.

Donald Trump fortsätter att vända gällande tullbeskeden och investerare kämpar för att försöka förutspå den amerikanska presidentens nästa drag.

Foto: Ericsson

Text: Redaktionen

Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

2025 07 09

Det råder nu stor oro hos Rysslands centralbank.

Nu kommer besked om att stora pengar flödar ut från Ryssland.

En ny rapport från landets centralbank visar att de ryska hushållen skickade rekordhöga 52,3 miljarder rubel -- nästan 650 miljoner dollar -- till utländska mäklare i maj, rapporterar Moscow Times.

Det motsvarar över sex miljarder svenska kronor.

Stora utflöden

Siffran överträffar den tidigare toppnoteringen på 45,2 miljarder rubel (580 miljoner dollar) som noterades i december 2023 och till och med de 42,1 miljarder rubel (540 miljoner dollar) som flyttades utomlands i oktober 2022, den första månaden efter Kremls ”partiella” militära mobilisering.

Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 ägde privatpersoner vanligtvis internationella aktier via inhemska plattformar som S:t Petersburgbörsen, som har handlat med utländska värdepapper sedan 2014, och Moskvabörsen, som lanserade sådana erbjudanden 2020.

Oro hos centralbanken

Omfattande sanktioner, ökande kapitalkontroller och statlig inblandning i den privata sektorn har fått investerare att söka säkerhet utanför Ryssland. 

Enligt uppgifter från centralbanken skickade ryssarna 226 miljarder rubel (2,9 miljarder dollar) till utländska mäklare under 2024, en ökning med 58 procent från föregående år. 

Ytterligare 141 miljarder rubel (1,8 miljarder dollar) har redan överförts under de första fem månaderna 2025. 

Centralbanken har under lång tid uttryckt oro över ryska investerares intresse för utländska mäklare och varnat för risken för ett ”betydande utflöde av inhemska pengar till globala finansinstitut”.

Budgetunderskottet stiger

Samtidigt kommer besked om att det ryska budgetunderskottet stiger.

Rysslands budgetunderskott uppgick till 3,69 biljoner rubel (46,89 miljarder dollar), eller 1,7 procent av bruttonationalprodukten, under första halvåret, vilket är samma nivå som väntas för helåret, uppger Reuters.

Med en fjärdedel

De statliga försvarsutgifterna höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget, samtidigt som landet fortsatte kriget i Ukraina, som nu är inne på sitt fjärde år.

– Regeringen planerar att utnyttja sina finanspolitiska reserver för 447 miljarder rubel, eller cirka en tiondel av sina likvida tillgångar, för att balansera budgeten 2025, uppger Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

2025 07 09

Kreml har gjort stora beslag till ett värde av 50 miljarder dollar.

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen