Ekonomisk kalldusch för Putin – Kreml “bevakar situationen noga”

2025 04 08

Oljepriset faller.

Och det skapar oro i Ryssland.

Landet tjänar som bekant mycket pengar på sina naturliga tillgångar som gas och olja – och i och med det rådande prisfallet på olja uppstår huvudbry i Kreml.

Uralolja faller nu till de lägsta nivåerna sedan 2023 samtidigt som det internationella Brent-priset kollapsar i spåren av de eskalerande handelsspänningarna mellan USA och Kina till följd av de tullar som aviserades förra veckan.

Det rapporterar Reuters.

Priserna faller

Svagare oljepriser väntas få en allvarlig inverkan på Moskvas intäkter, som är starkt beroende av olje- och gasexporten. 

Dessa intäkter spelar en central roll för finansieringen av landets budget, och den senaste tidens prisnedgång kan öka den finansiella pressen i en tid då Ryssland kämpar för att få ekonomin att gå ihop samtidigt som man brottas med den pågående konflikten i Ukraina.

“Bevakar noga”

Kremls talesman Dmitrij Peskov har kommenterat situationen.

– Denna indikator är mycket viktig för påfyllningen av vår budget, säger han till den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi följer situationen noga, som för närvarande är extremt turbulent, spänd och känslomässigt laddad. Detta hänger samman med USA:s beslut att införa tullar mot de flesta av världens länder.

Och ukrainska attacker

Prisfallet på olja kommer under en tid då Ukraina har riktat återkommande attacker mot ryska oljeverk – någonting som har satt ytterligare press på den ryska oljeindustrin.

Ryssland är beroende av oljeförsäljningen som bidrar kraftigt till landets intäkter och därmed även budgeten.

Därför faller oljepriset

Allt från aktier och kryptovalutor till olja och andra råvaror har fallit ordentligt under den senaste tiden till följd av Donald Trumps tullar.

Många ekonomiska bedömare – däribland den amerikanska storbanken JP Morgan – har höjt sannolikheten för att en global recession ska inträffa.

Detta på grund av tullarna och den stora osäkerheten som råder inom internationell handel.

Följ börsen, oljepriser, elpriser, kronkurs, sparränta och mycket mer här på Ekonomibladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sängkedja lämnar Sverige – stänger samtliga butiker

2025 05 20

En sängkedja lämnar den svenska marknaden.

På tisdagseftermiddagen kommer besked om att sängkedjan Seng, som är en del av Lars Larsen Group, lämnar Sverige och stänger samtliga butiker i landet.

Bakgrunden till beslutet är den hårda konkurrensen i branschen och betydande ekonomiska utmaningar.

Det framhåller Lars Larsen Group i ett pressmeddelande.

Lämnar Sverige

Den planerade stängningen av de 19 svenska butikerna i Seng-kedjan kommer att pågå till slutet av augusti 2025. 

Dotterbolaget Sengetid.dk, som är en renodlad online-återförsäljare, kommer också att stängas ner.

Beslutet om nedläggning baseras på vad bolaget beskriver som “flera års försök att generera vinst trots en utmanande marknadssituation”.

Vd kommenterar

Sengs vd Hanne Bang Vorre kommenterar.

– Detaljhandelsmarknaden i Sverige har påverkats starkt av hög inflation, lågt konsumentförtroende och den utmanade svenska valutan, menas det.

– Detta har resulterat i hård konkurrens – särskilt efter covid, då många nya renodlade aktörer kom in på sängmarknaden. Även om vi har lyckats växa vår svenska verksamhet efter vår omprofilering, har det inte varit tillräckligt för att lägga grunden för en lönsam verksamhet framöver.

90 anställda drabbas

Den planerade stängningen kommer direkt att påverka cirka 90 anställda, varav de flesta är butikspersonal i de svenska butikerna. 

Seng understryker att de står i nära kontakt och förhandlingar med de svenska fackföreningarna och “arbetar generellt för att hjälpa alla de uppsagda så mycket som möjligt”.

Inga problem i Danmark

Det tycks dock bara vara i Sverige som sängkedjan har stött på problem.

Vd Hanne Bang Vorre betonar att de danska Seng-butikerna kommer att fortsätta som tidigare.

– Vi tar med oss mycket erfarenhet och kunskap från både Seng i Sverige och Sengetid.dk, som kan bidra och ge mervärde till vårt arbete med SENG i Danmark, där vi har en stark marknadsposition och driver en sund verksamhet.

Foto: Z. Firmansyah

Text: Redaktionen

Vindkraftspark går i konkurs

2025 05 19

En vindkraftspark i Sverige går i graven.

Så sent som förra veckan meddelade branschorganisationen Svensk vindenergi att det blivit tvärnit för vindkraftstillstånd.

Kommunala veton och invändningar från Försvarsmakten beskrevs som anledningar.

Nu kommer besked om att en vindkraftspark i Sverige går i konkurs, rapporterar Dagens industri.

Går i konkurs

Det är den krisdrabbade vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå som tvingas tacka för sig.

Stockholms tingsrätt har tagit beslutet efter att såväl gruvkoncernen Boliden som det tyska bolaget som äger parken ansökt om att försätta vindkraftsparken i konkurs.

Tillgängliga siffror

Aldermyrberget har tidigare ingått i rekonstruktion med anledning av negativa resultat och problem med lönsamheten.

Nu har det ekonomiska trycket blivit för stort, och konkursen är ett faktum.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 87 812 000 kronor, och bokförda tillgångar på 675 554 000 kronor, uppger Konkurslistan.

Larm från branschorganisationen

Det var förra veckan som branschorganisationen Svensk vindenergi slog larm om tillståndet i svensk vindkraft.

– Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret, framhåller de i ett pressmeddelande.

– Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige. Svensk Vindenergis rapporter om avgjorda tillståndsärenden för vindkraft i Sverige under 2024 målar en dyster bild av utbyggnaden av den storskaliga energiproduktionen i landet.

“Allvarligt”

Av de 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt som slutligt avgjordes under 2024 var det endast ett projekt som delvis beviljades tillstånd.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger branschjurist Ina Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen