Handelsbanken: Kraftig förändring väntar svenska kronan

2025 03 27

Kronan har stärkts rejält gentemot de stora valutorna.

Under de senaste åren har den svenska kronans svaghet mot valutor som dollarn och euron varit föremål för debatt.

Många har förespråkat ett införande av euron i Sverige – och Liberalerna har stått långt fram i kampen om ett skifte.

Nu är dock situationen en annan – kronan har stärkts rejält och en Handelsbanken menar nu att den kommer att stärkas ytterligare de kommande åren.

Har stärkts

För bara några månader sedan kostade en dollar 11,16 kronor och en euro 11,51 kronor.

Sedan dess har kronan stärkts rejält.

I dagsläget kostar en dollar 10,04 kronor och en euro kostar 10,81 kronor.

Detta enligt data från Riksbanken.

Tror på mer

Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att Sverige har blivit en säkrare plats för investeringar.

– Man ser orostecknen i USA, och då har många sålt av tillgångar där. När man sen tittar runt och kollar vilka andra valutor man ska satsa på istället för dollarn – då sticker kronan ut på rätt många punkter, säger han till Expressen.

Handelsbanken tror på längre sikt att en euro kommer att kosta 9 kronor och dollarn 8,5 kronor.

– Men det är alltså om flera år vi kommer komma dit, fortsätter Von Brömsen.

Förutspådde stärkning

Riksbankschef Erik Thedéen uttalade sig om kronans kurs mot slutet av 2023 då valutan var svag.

Då sade han att han trodde på en stärkning – någonting som även har skett.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt, sade Thedéen då.

– Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

I september 2023

Så här lästes Thedéens ord i september 2023:

– Tittar man lite längre bakåt i tiden och ser hur värdet på kronan har förändrats jämfört med valutorna hos Sveriges viktigaste handelspartners blir det också tydligt att växelkursen under perioder har försvagats, och ibland försvagats kraftigt som under den globala finanskrisen.

– Men den har också tenderat att förstärkas igen så småningom.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

Ryska elitenheter dras bort från fronten

2026 09 21

Ryssland drar nu bort elitenheter från frontlinjen i Donetsk.

Under den senaste tiden har de ukrainska styrkorna i Liman i de norra delarna av Donetsk oblast skördat betydande framgångar.

De ryska förlusterna är stora, och nu kommer besked om att Ryssland drar bort elitenheter från frontlinjen i norra Donetsk på grund av att de förlorar så pass mycket personal, rapporterar Kyiv Independent.

Enheter dras ut

Det handlar om elitenheter från drönargruppen Rubicon – som i Ryssland har hyllats som en av de mest effektiva grupperna vid fronten.

Ukrainas pågående offensiv, som går under namnet “Operation Vivaldi”, har lett till massiva ryska förluster. Och nu dras elitförbanden bort från fronten.

– Krigare från 3:e kåren slog ut Rubicons ledningssystem: de förstörde dess logistik, ammunitionsdepåer, drönarstartplatser, nybildade förband och erfarna drönaroperatörer, framhåller den ukrainska armén.

“Förlorat sin förmåga”

Rubicon specialiserar sig på att kapa logistik, jaga ukrainska drönarteam på marken samt avlyssna spanings- och anfallsdrönare, och består av avdelningar som var och en omfattar flera hundra personer.

– Ryssarna förlorade förmågan att snabbt fylla på enheten med resurser och utbildad personal, fortsätter Ukrainas armé.

Nu dras elitenheter bort för att skyddas från för stora förluster.

Ukraina avancerar

Under de senaste månaderna har Ukrainas militära styrkor gått starkt i Liman-riktningen.

Den ansedda tankesmedjan Institute for the Study of War konstaterar att “Operation Vivaldi” visar Ukrainas senaste framsteg när det gäller att återställa delar av taktisk manöver på slagfältet.

Därför lyckas Vivaldi

Enligt biträdande befälhavare i den 3:e kåren major Maksym Zhorin har tystnad varit ett framgångsrecept.

Så här låter det från ISW:

– Han förklarar att Ukrainas operation Vivaldi i riktning mot Liman var framgångsrik på grund av strikt efterlevnad av informationssekretess och avsaknad av rapportering om den pågående motoffensiven, vilket vilseledde den ryska militärledningen och underlättade ukrainska framryckningar.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

”Andra vågen har börjat” – Ryssland i oväntat krisläge

2026 09 17

Rysslands bränslekris har tagit fart igen.

Detta efter att tillgången på diesel förbättrats och bensinpriserna börjat sjunka under sommaren.

Nu når priserna nya rekordnivåer, rapporterar RBC Ukraine.

Krisen kommer tillbaka

En andra våg av bränslekrisen har börjat i Ryssland efter en lättnad i början av augusti, enligt analyser som återges av Agentstvo.Novosti.

Det är oväntat enligt analytikerna eftersom situationen under sommaren såg ut att vara på väg att stabiliseras. Tillgången på diesel förbättrades samtidigt som bränslepriserna föll efter den första krisvågen.

Nu har utvecklingen vänt.

Den 14 september kostade AI-92 i genomsnitt 74,60 rubel per liter, vilket är högre än den tidigare toppen på 73,85 rubel. AI-95 nådde samtidigt 80,78 rubel per liter, som är nya rekordnivåer för landet.

LÄS MER: 300 000 kameror sätts upp i Moskva – Putin i panik

Sankt Petersburg värst

Ett av de tydligaste tecknen på den nya krisen syns i Sankt Petersburg.

För två dagar sedan fanns AI-92 bara på omkring en av fyra bensinstationer i staden. AI-95 fanns på något fler än en av fem stationer.

Det innebär att tillgången är ännu sämre än under toppen av den första krisvågen i början av juli. Då gick AI-95 att hitta på omkring 20 procent av stationerna, medan AI-92 fanns på ungefär en tredjedel.

– I Leningradregionen i Ryssland har en gemensam begränsning av bränsleförsäljningen införts vid bensinstationer. Bilister får köpa högst 30 liter per tankning, uppger tidningen.

Samtidigt har priserna skjutit i höjden på flera håll. I Dagestan har AI-92 ökat med 33,6 procent på fyra veckor, medan AI-95 har blivit 35,6 procent dyrare.

Ukraina har sagt ja

Den nya krisen kommer samtidigt som Ukraina har sagt att landet är berett att stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur – om Ryssland gör detsamma.

USA president Donald Trump har sagt att Ryssland och Ukraina ska stoppa angreppen mot varandras energianläggningar.

– Herr Zelenskyj måste göra en sak. Han måste sluta slå ut dieselförsörjningen i Ryssland, sade USA:s president nyligen, rapporterar Politico.

Ukraina har dock krävt tydliga garantier för att Ryssland faktiskt följer en sådan överenskommelse.

Nya attacker har dock fortsatt att rapporteras, bland annat mot ryska raffinaderier.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen