3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena. 

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år. 

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd. 

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut. 

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

2025 09 14

Den ryska armén har skapat speciella enheter bestående av svårt sjuka soldater.

Ryska militärer med sjukdomar som hiv, turberkolos och hepatit tvingas in i grupperna och beordras att bära röda armbindlar som markerar att de är sjuka, rapporterar Novaya Gazeta Europa med hänvisning till Kremvänliga journalisten Anastasia Kashevarova.

Enligt Kashevarova driver det bristfälliga ryska systemet på smittspridningen i armén. Många soldater förfalskar sina journaler för att inte gå miste om lukrativa värvningsbonusar som staten betalar ut.  

– Soldater döljer sina diagnoser, medan sjukdomsfallen i skyttegravarna skjuter i höjden. Dessutom saknar militärsjukhus grundläggande mediciner och till och med sterila sprutor, berättar Kashevarova enligt tidningen.

Varnar hela befolkningen

Nu varnar Anastasia Kashevarova hela den ryska befolkningen.

Journalisten flaggar för att sjukdomarna riskerar att spridas från fronten till civilsamhället när soldater återvänder hem på permission.

– Det finns en ökad risk för en epidemi som involverar farliga sjukdomar. Hiv och tuberkulos är redan vanligt förekommande bland soldaterna. Smittan sprider sig från regioner nära fronten och kan potentiellt nå mycket djupare in i Ryssland, framhåller Kashevarova.

Missbrukare och kriminella

Samtidigt larmar arméläkaren Jevgenij Rybakov om att professionella soldater utgör en allt mindre del av den ryska armén. En betydande del av den ryska arméns enheter består nu av före detta fångar, drogmissbrukare och individer från andra socialt marginaliserade grupper.

– Få tar värvning av patriotiska skäl. De ansluter snarare för att undkomma skulder, åtal eller fängelse, säger läkaren till Novaya Gazeta Europa.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

Foto: Ministry of Defence Russia 

Text: Redaktionen

EU:s vändning – ny chans för bensin- och dieselbilar

2025 09 12

EU kommer att se över det framtida förbudet av bensin-och dieselbilar.

Europeiska unionen har sedan tidigare satt upp ett mål om att minska koldioxidutsläppen från nya bilar och skåpbilar med 100 procent från 2035, vilket har tolkats som slutet för förbränningsmotorn i nya fordon.

Nu kommer dock en vändning som öppnar för en fortsatt överlevnad för bensin- och dieselbilar även i framtiden, rapporterar Reuters.

EU vänder

Europeiska kommissionen kommer att tidigarelägga sin översyn av målet om nollutsläpp av koldioxid för bilar och skåpbilar till slutet av detta år från 2026.

Detta som svar på bilföretagens påpekanden att en total övergång till elfordon inte längre är genomförbar.

Den europeiska bilindustrin har under en tid haft stora utmaningar, och flera biljättar har ändrat sina mål om att helt gå över till elbilar eller elbilar och hybridbilar.

Von der Leyen kommenterar

EU-toppen Ursula von der Leyen har tagit till sociala medier för att kommentera saken.

– Vi vill att framtidens bilar ska tillverkas i Europa. Därför arbetar vi tillsammans med industrin för att förverkliga detta, skriver hon på X.

– I dag höll vi vår tredje strategiska dialog med bilindustrin, och vår industriella handlingsplan ger redan resultat. Vi skyddar europeiska företag mot illojal konkurrens, förbättrar tillgången till kritiska råvaror och stöder arbetstagare genom omskolning.

“Vi lyssnar”

Von der Leyen fortsätter.

– Vi har också lyssnat på branschens farhågor – och beviljat flexibilitet i enlighet med detta. Vi kommer att kombinera koldioxidminskning och teknisk neutralitet, menar hon.

– Nu när tekniken förändrar mobiliteten och geopolitiken omformar den globala konkurrensen kan det inte bli fråga om business as usual. Tillsammans kommer vi att se till att Europa förblir i framkant när det gäller innovation inom bilindustrin.

Tufft läge

En svag konjunktur, högt ränteläge och svalt intresse hos köparna har ställt till det för många europeiska bilföretag.

Även bland underleverantörer råder kris, bland annat i Tyskland.

Foto: J. Heidecker

Text: Redaktionen