83 000 döda – chockbesked för Putin

2026 05 20

Rysslands diktator Vladimir Putin har stora problem just nu.

Nu kommer nya siffror som sägs avslöja den ryska arméns enorma förluster i Ukraina.

Enorma förluster sedan årsskiftet

Bara sedan årsskiftet har Ryssland förlorat drygt 141 500 soldater, uppger Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyi.

Av dessa har mer än 83 000 dödats, rapporterar överbefälhavaren, enligt Kyiv Independent.

Dessa siffror har presenterats i en rapport som Syrskyi lade fram i samband med Ukraina-Nato-rådet vid Natos högkvarter i Bryssel.

Överbefälhavaren ska där ha redogjort för situationen vid frontlinjen.

– Jag betonade att aktiv försvarstaktik gör det möjligt för oss att trötta ut fienden, återta mark och tillfoga fienden maximala förluster, säger Syrskyi.

Och enligt de ukrainska uppgifterna lider Putins Ryssland alltså stora förluster.

– Varje dag förlorar den ryska armén minst tusen soldater dödade och sårade, säger den ukrainske överbefälhavaren.

Ukrainakriget bryter trenden

Volodymyr Zelenskyj har uppgett att 62 procent av de ryska förlusterna är dödade soldater medan 38 procent är skadade.

De nya siffrorna visar förvisso snarare på 58 procent döda och 42 procent skadade.

Men det handlar ändå om mycket höga dödstal, särskilt eftersom moderna krig brukar ha en betydligt lägre andel döda av de totala förlusterna.

Storskaliga krig brukar ge ungefär en död soldater per tre till fem sårade, uppger den pensionerade australiska armégeneralen Mick Ryan, enligt tidningen.

Men i Ukrainakriget kan trenden med färre döda och fler sårade vara på väg att brytas, sett till siffrorna under 2026.

Drönare avgörande för Ukraina

I samband med rapporten till Ukraina-Nato-rådet underströk Syrskyi också att användningen av drönare har varit helt avgörande för Ukraina, och har lett till att Ryssland har förlorat fler soldater än de kunnat mobilisera.

Ukraina har också kraftigt ökat sina attacker bakom fiendens linjer.

Detta bland annat tack vare medeldistansdrönare och en stärkt förmåga att försvaga det ryska luftförsvaret på kortare avstånd, vilket har möjliggjort attacker, enligt den ukrainske överbefälhavaren.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen