600 000 ryssar flyr landet

2026 05 07

Ryssar lämnar landet i stora skaror.

En stor ökning av ryssar lämnade landet förra året, vilket har lett till kritik i Europa.

Frågan om ryska visum splittrar nu EU samtidigt som kriget i Ukraina pågår, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordnivåer i Ryssland

Enligt nya siffror lämnade ryska medborgare in över 670 000 visumansökningar till Schengenområdet under 2025.

Av dessa beviljades mer än 620 000, vilket innebär en tydlig ökning jämfört med tidigare år, uppger Euractiv.

Majoriteten av tillstånden gäller turism, men utvecklingen har blivit politiskt explosiv.

Särskilt Frankrike, Italien och Spanien sticker ut som de största utfärdarna, och tillsammans står de för en mycket stor del av alla ryska ansökningar.

Politisk spricka i EU

Frågan har snabbt förvandlats till en konfliktlinje inom EU där många medlemsländer kräver hårdare linje för ryssar.

– Baltiska och nordiska länder insisterar på att ryssar inte bör resa till Europa för turism medan Moskva för krig mot Ukraina, uppger RBC.

Frankrike visade den största ökningen i utfärdade visum – mer än 23 procent jämfört med föregående år.

EU-tjänstemän har uppgett till Euractiv att flera huvudstäder – särskilt Paris – motsätter sig den politiskt känsliga frågan om att utfärda visum till ryssar.

– Vissa menade också att konflikten speglar ett bredare strategiskt dilemma, nämligen om det kan slå tillbaka att isolera ryssar från omvärlden genom att stänga dem ute från intryck av ett liv bortom Kremls kontroll, uppger tidningen.

Krav på restriktioner

Utöver den politiska konflikten växer även säkerhetsoron.

Estland har gått längst och vill se ett permanent stopp för ryska militärer som deltagit i kriget.

Premiärminister Kristen Michal har varnat för att dessa personer kan utgöra en framtida risk, de kan enligt honom bli ett säkerhetshot mot Europa efter krigets slut.

Foto: Random Institute

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas

2026 08 07

Friedrich Merz kan avsättas efter ett drygt år vid makten.

Tysklands förbundskansler, kristdemokraten Friedrich Merz, riskerar att avsättas.

Den tyska regeringen skakas av internt missnöje och ett opinionstapp till förmån för högerpopulistiska AfD.

Bara 13 procent nöjda

I september hålls flera viktiga förbundsstatsval i östra Tyskland, och högerpopulistiska Alternative für Deutschland, AfD har chansen att ta makten i ett förbundsland för första gången.

Bara 13 procent av tyskarna är nöjda med Merz prestation som förbundskansler, och nu diskuteras möjligheten att byta ut honom, rapporterar Politico.

Efter en regeringsombildning har Merz fått offentlig kritik, och även internt inom Merz parti CDU finns ett missnöje med förbundskanslern, enligt tidningen.

Den 6 september är det val i förbundslandet Sachsen-Anhalt, där mätningar visar att AfD kan vinna en klar majoritet.

Samtidigt ser AfD även ut att gå starkt framåt i Mecklenburg-Vorpommern och Berlin, som också håller val i september.

Inom CDU växer desperationen, vilket gör att Merz uppges sitta löst. Förbundskanslern verkar dock inte själv vara orolig.

– Jag antar att saker och ting kommer att ha lugnat ner sig lite till september, sade Merz förra veckan, efter jättebråket om en regeringsombildning.

Från stabilitet till kaos

Tyskland har tidigare setts som en symbol för stabilitet, men på senare tid har den tyska politiken blivit mer kaotisk. Mittenpartier som CDU och socialdemokratiska SPD har bildat koalition för att hålla AfD borta från makten.

– Jämfört med 1970- och 1980-talen har Tyskland upplevt relativt liten politisk stabilitet under ganska lång tid nu. Men enligt de normer som gäller i många andra europeiska länder, kan man också säga att Tyskland helt enkelt har kommit dit andra har varit länge, säger Kai Arzheimer, professor i statsvetenskap vid universitetet i Mainz, till tidningen.

Om Merz tvingas bort så anses Hendrik Wüst, ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, vara en het kandidat till posten som förbundskansler.

Det är dock långt ifrån säkert att Merz avsätts, eftersom det anses vara ett riskabelt drag.

Många inom CDU/CSU har också uttal stöd för Merz. Bland dessa finns Markus Söder, ledare för CDU:s systerparti CSU i Bayern.

– Jag är fast övertygad om att Friedrich Merz kommer att förbli förbundskansler, säger Söder, enligt tidningen.

Foto: Number 10

Text: Redaktionen

Tyskt jättefartyg attackerat

2026 08 07

Ett tyskt fartyg har evakuerats.

Samtliga besättningsmedlemmar har lämnat det stora lastfartyget med tyska ägare, efter att ryska drönare slagit ner.

Attacken inträffade i Svarta havet utanför ukrainska Odesa.

– Flera tekniska system slogs ut, en brand utbröt ombord på fartyget och fartyget kunde inte manövrera, rapporterar Kyiv Post.

– När besättningen evakuerades blev fartyget träffat av ytterligare en rysk drönare.

Ett till har träffats

Det 292 meter långa fartyget seglar under liberisk flagg och går under namnet Emil. Det ägs av det tyska rederiet Johann M. K. Blumenthal GmbH & Co.

– Ett andra handelsfartyg, Mera Queen som seglar under Guinea-Bissau-flagg, skadades också. Fartyget transporterade spannmål, uppger tidningen.

Hävdar militärtransport

Från ryskt håll bekräftar man attackerna mot de båda fraktfartygen utanför Ukrainas kust. Däremot hävdar Moskva samtidigt att de transporterade militär utrustning till Ukraina.

– Den har inte gett några offentligt verifierbara bevis som stöder detta påstående, framhåller tidningen.

Läs också: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Flera länder drabbade

Flera andra länder har också drabbats av de ryska attackerna i och i närheten av Ukraina.

I förra veckan attackerades en anläggning med amerikanska ägare på ukrainskt territorium, enligt The Guardian.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Bryr sig inte

Anläggningen, som totalförstördes av en rysk missil, tillhörde företaget Terminal Autonomy som är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot tillgångar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

Läs mer: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: P. Steiner

Text: Redaktionen