600 000 ryssar flyr landet

2026 05 07

Ryssar lämnar landet i stora skaror.

En stor ökning av ryssar lämnade landet förra året, vilket har lett till kritik i Europa.

Frågan om ryska visum splittrar nu EU samtidigt som kriget i Ukraina pågår, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordnivåer i Ryssland

Enligt nya siffror lämnade ryska medborgare in över 670 000 visumansökningar till Schengenområdet under 2025.

Av dessa beviljades mer än 620 000, vilket innebär en tydlig ökning jämfört med tidigare år, uppger Euractiv.

Majoriteten av tillstånden gäller turism, men utvecklingen har blivit politiskt explosiv.

Särskilt Frankrike, Italien och Spanien sticker ut som de största utfärdarna, och tillsammans står de för en mycket stor del av alla ryska ansökningar.

Politisk spricka i EU

Frågan har snabbt förvandlats till en konfliktlinje inom EU där många medlemsländer kräver hårdare linje för ryssar.

– Baltiska och nordiska länder insisterar på att ryssar inte bör resa till Europa för turism medan Moskva för krig mot Ukraina, uppger RBC.

Frankrike visade den största ökningen i utfärdade visum – mer än 23 procent jämfört med föregående år.

EU-tjänstemän har uppgett till Euractiv att flera huvudstäder – särskilt Paris – motsätter sig den politiskt känsliga frågan om att utfärda visum till ryssar.

– Vissa menade också att konflikten speglar ett bredare strategiskt dilemma, nämligen om det kan slå tillbaka att isolera ryssar från omvärlden genom att stänga dem ute från intryck av ett liv bortom Kremls kontroll, uppger tidningen.

Krav på restriktioner

Utöver den politiska konflikten växer även säkerhetsoron.

Estland har gått längst och vill se ett permanent stopp för ryska militärer som deltagit i kriget.

Premiärminister Kristen Michal har varnat för att dessa personer kan utgöra en framtida risk, de kan enligt honom bli ett säkerhetshot mot Europa efter krigets slut.

Foto: Random Institute

Text: Redaktionen

Ryssland tvingas ställa in

2026 05 07

Ryssland tvingas ställa in delar av festligheterna i veckan.

Den 9 maj firas en av Rysslands stora högtider. Under den så kallade Segerdagen, firas Sovjetunionens seger i det stora fosterländska kriget, mer känt som andra världskriget i Sverige och många andra delar av världen.

Högtidsdagen brukar firas med dunder och brak.

Men inte år. Kreml har bekräftat att årets militärparad, som brukar vara en central del av firandet, kommer vara nedbantat på grund av landets situation i Ukraina.

Ställer in

Segerdagsfirandet brukar äga rum i många ryska städer, runt om i landet.

Men nu tvingas Ryssland ställa in stora delar av det planerade evenemanget på Krym. Anledningen är hotet från ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

– Detta beslut från myndigheterna baseras på säkerhetsaspekter, uppger den ryske myndighetschefen på Krym, Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Firas i någon form

I någon form ska ändå dagen firas, men helt utan den traditionsenliga militärparaden och flera andra stora arrangemang.

– Samtidigt kommer vi att göra allt som är möjligt för att hedra våra kära veteraner, hedra de stupade och hålla festliga evenemang i olika format. Krym kommer att fira vår huvudsakliga helgdag med värdighet, framhåller Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Attack på Krym

Utöver det ryska beskedet att det planerade firandet ställs in på Krym, kommer också rapporterar om en ukrainsk attack mot området.

– I det tillfälligt ockuperade Krym har ukrainska underrättelseagenter slagit till till mot ryska militärtåg som användes för att transportera utrustning och bränsle, uppger Ukrainas underrättelsetjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Systematiskt arbete

Den ukrainska militären slår återkommande mot Krym.

Bland annat mot viktiga hamnar som Ryssland använder i Svarta havet.

– Systematiskt stridsarbete med syfte att minska och komplicera logistiken för de ryska angriparna fortsätter, uppger underrättelsetjänsten, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

2026 05 06

Elpriset är på väg uppåt i hela landet.

Årets vinter har till stora delar varit kall i Sverige.

Elräkningen under året mörkaste månader har inneburit ett hårt slag för många hushåll. Speciellt räkningen för januari och februari.

Under våren agerade regeringen för att stötta upp och beslutade om ett elstöd som betalas ut senare i år.

– Till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget har Sveriges hushåll den senaste tiden drabbats av ökade energikostnader, uppgav regeringen tidigare i våras, i ett uttalande.

– Regeringens ambition är att stötta hushållen i denna ansträngda situation.

På väg upp igen

Under inledningen av maj har elpriset börjat klättra uppåt igen, efter ett par månader med lägre priser.

Och imorgon väntas priset öka ytterligare, rapporterar SR.

Dagspriset på el klättrar till närmare 1,5 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool, vilket är nära de priser som gällde under vinterns dyraste dagar.

Flera anledningar

Bakom de stigande priserna ligger flera anledningar, enligt radion.

Stora delar av den svenska kärnkraften är avställd på grund av underhåll. Vindkraften producerar inte några större mängder just nu.

Dessutom gör den snöfattiga vintern och bristen på nederbörd att elproduktionen från vattenkraft är lägre än vanligt. Konflikten i Mellanöstern har också en indirekt påverkan, eftersom priset på gas ökat kraftigt till följd av kriget.

Då kommer elstödet

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda utbetalningar av årets elstöd till privata hushåll i Sverige.

Det är elförbrukningen under de dyraste månaderna januari och februari som kommer ligga till grund för beloppet.

För att få stödet behövs ingen ansökan. Det kommer betalas ut per automatik baserat på uppgifter från elnätsföretagen.

– Planen är att utbetalningarna ska ske under andra halvan av juni 2026. Pengarna betalas då ut direkt till det konto som är registrerat hos Försäkringskassan, uppger Fortum.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen