“48 procent har förstörts” – Ukrainas nya prioritering

2025 10 31

Ukraina förstör många ryska luftvärnssystem.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter utan slut i sikte.

Ukraina har under den senaste tiden intensifierat attackerna mot rysk energiinfrastruktur i syfte att begränsa Kremls intäkter från gas-och oljeförsäljning.

Nu har Ukraina hittat ytterligare en prioritering: ryska luftvärnssystem.

Ny prioritering

Ryssland har ett starkt och omfattande luftförsvar, säger Vasyl Maliuk, chef för Ukrainas säkerhetstjänst.

För att underlätta för drönaroperatörerna och andra attacker från luften har Ukraina nu gjort det till en prioritering att slå ut ryska luftvärnssystem.

Och än så länge går det bra, förklarar Maliuk.

“48 procent”

Ryssland producerar enligt Maliuk 30 så kallade Pantsir-system om året – och säger att Ukraina ämnar förstöra så många som möjligt av dem.

– Vi måste inse att fienden har ett mycket starkt luftvärn, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Och deras Pantsir-system är de som fungerar bäst mot våra långdistansdrönare. Sedan början av 2025 fram till idag har vi förstört 48 procent av deras Pantsir-system. Detta är vår prioritet nu.

Fortsatt behov

Samtidigt är Ukraina i fortsatt behov av effektiva luftvärnssystem för eget bruk.

Det skildras inte minst mot bakgrund av Rysslands massiva drönar-och missilattacker.

700 projektiler

Ryska styrkor genomförde en storskalig serie av missil- och drönarattacker, inklusive över 700 projektiler, mot Ukraina natten mellan den 29 och 30 oktober.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ryska styrkor avfyrade 653 drönare av typen Shahed, Gerbera och andra – varav cirka 400 var Shahed-drönare, uppger ISW.

– Det ukrainska flygvapnet rapporterade att ukrainska styrkor sköt ner 623 av de 705 luftmålen, inklusive 592 drönare, sju Kalibr-missiler, en Iskander-K-missil, 21 Kh-101-missiler och två Kh-59/69-missiler.

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Zelenskyj ska bort – order från Putin

2026 09 25

Namnet Zelenskyj uppges inte vara populärt hos Putin.

Vladimir Putins rapporterade barnbarn uppges ha fått sin mammas efternamn Tikhonova – trots att hennes pappa heter Igor Zelenskyj.

Enligt uppgifter kan efternamnet ha valts bort på grund av den ryske ledaren, rapporterar Kyiv Post.

Barnbarnets namn byts

Putins påstådda dotter har en åttaåriga flicka som heter Elsa Igorevna Tikhonova, enligt nya uppgifter.

Hon ska vara dotter till Katerina Tikhonova och den ryske balettdansören och regissören Igor Zelenskyj.

Trots pappans efternamn har flickan alltså inte fått namnet Zelenskyj.

I stället bär hon samma efternamn som sin mamma. Detta kan, enligt uppgifterna ha att göra med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyjs efternamn.

Detta spär på ryktena att Katerina Tikhonova verkligen är Putins dotter.

Uppgifterna kommer från en läckt databas från den ryska federala gränsmyndigheten som har granskats av journalister från den undersökande sajten Proekt.

Koppling till Putin

Katerina Tikhonova har länge pekats ut som Vladimir Putins dotter.

Putin har själv aldrig offentligt bekräftat uppgiften, men hon har identifierats som hans dotter i flera internationella granskningar och av västländer i samband med sanktioner.

Att dotterns barn uppges använda Tikhonova-namnet i stället för Zelenskyj har därför fått ny uppmärksamhet.

Enligt uppgifterna används andra efternamn inom Putins familj för att hålla familjemedlemmarna borta från offentligheten.

Zelenskyj-namnet saknas

Frågor har väckts kring varför dottern inte alls tagit efter sin fars namn Zelenskyj.

Det finns uppgifter om att detta kan ha skett med hänsyn till Putins familj och dess försök att hålla släktskapen hemliga, samt att den ryske ledaren inte tillåtit att hans familj ska ha någon koppling till namnet Zelenskyj.

De läckta uppgifterna ska även visa att flickan rest utanför Ryssland tillsammans med sina föräldrar.

I november 2019 ska hon ha rest till München, där Igor Zelenskyj vid den tiden arbetade som konstnärlig chef för den bayerska statsbaletten.

Varken Kreml eller familjen har offentligt kommenterat uppgifterna.

LÄS MER: Trumps minister vill stoppa presidenten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

2026 09 25

Icas inköpsdirektör bekräftar en sällan skådad rusning.

Ica och de andra stora matkedjorna observerar konstant vilka trender som kan synas i dagligvaruhandeln.

En trend som inte tycks ge vika är proteintrenden. Många svenskar vill ha proteinrikt innehåll, inte sällan kopplat till träning.

Nu berättar Icas inköpsdirektör Jenny Eriksson att den allra tydligaste konsumenttrenden i Sverige just nu är hälsotrenden, rapporterar Dagligvarunytt.

Rusning till hyllorna

Allt fler svenskar vill ta hand om sin hälsa och konsumera mycket protein.

Jenny Eriksson konstaterar att svenskarna rusar till butikshyllorna för att få tag på olika typer av hälsoprodukter.

– Hälsotrenden är kanske den tydligaste. Efterfrågan på proteinbaserade produkter är stor, särskilt inom mejeri, säger hon.

Hinner inte med

Mejerijätten Arla har bland annat satsar stort på en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Men Eriksson säger trots de olika satsningarna att det ändå är svårt att se till att hyllorna är välfyllda.

– Ingen av Sveriges producenter av kvarg hinner med att möta efterfrågan, de jobbar just nu för fullt med att bygga ut sin kapacitet.

Hon säger även att vad gäller smaktrender så har pistage fått ett kraftigt genomslag efter den populära Dubaichokladen.

Läs mer: Coop tackar för sig – Lidl ersätter

380 miljoner kronor

Det var förra året som Arla gav besked om en storsatsning på 380 miljoner kronor på att bygga en ny produktionslinje för kvarg vid mejeriet i Linköping.

Detta med anledning av den kraftigt ökande efterfrågan som råder i Sverige.

Först 2028

Den nya kvarglinjen väntas tas i drift under första kvartalet 2028.

– Med investeringen ökar Arla sin kapacitet att möta den växande efterfrågan på kvarg med svenskproducerat innehåll – som ett komplement till den befintliga produktionen i Danmark, Finland och Tyskland, framhöll Arla efter investeringsbeskedet.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen