3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena. 

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år. 

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd. 

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut. 

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

8 september 2026

Norge håller andan – väntar på besked från USA

2026 09 08

Imorgon är en särskild dag för Sveriges granne i väst.

Norge begraver den avlidne kung Harald.

Tidigare har det spekulerats om USA kommer representeras av självaste Donald Trump, vilket skulle kunnat skapa kaos i den norska huvudstaden.

– Den amerikanska presidenten har ett resefölje på minst 200-300 personer, varav många också reser i förtruppen. När den amerikanske presidenten anländer kommer det att finnas en enorm säkerhetsnärvaro som kommer att vända upp och ned på Oslo, sade Kåre Reidar Aas, tidigare ambassadör i USA och toppdiplomat under många år, till norska Dagbladet.

Inget besked

Samtidigt som Norge stannar upp för att begrava sin populära konung, har USA fortfarande inte gett något besked om vem som kommer representera landet, rapporterar Dagbladet.

Detta trots kung Haralds mycket speciella relation till landet, dit han bland annat flydde som treåring under andra världskriget.

– Han fick hela USA under huden i barndomen, säger Kåre Reidar Aas.

– Kung Harald har varit en viktig person i utvecklingen av relationen mellan Norge och USA.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Osannolikt

Det är nu mycket osannolikt att Donald Trump eller vicepresidenten J.D. Vance dyker upp till begravningen, menar Kåre Reidar Aas.

–  Då skulle vi ha sett många amerikaner. Det skulle ha varit en förtrupp som gått uppför stigen och haft möten med norska myndigheter, säkerhetspersonal och polisen, säger han.

Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio är på en resa till Sydamerika och verkar därför inte heller aktuell för att närvara i Oslo. Försvarsministern Pete Hegseth skulle kunna vara ett alternativ.

–  Det har också spekulerats kring Melania Trump. Jag tror inte att det kommer att hända heller, då skulle vi ha sett samma förtrupper, säger Kåre Reidar Aas.

”En skandal”

Mycket lutar nu åt att det kommer bli USA:s ambassadör i Norge som kommer representera landet, även om Vita Huset ännu inte har gett något besked i frågan.

Ett helt okej scenario, menar Kåre Reidar Aas.

– Men om USA:s ambassadör i Norge inte kommer, är det en skandal, säger han till tidningen.

Läs mer: Su-24-stridsflygplan attackerat

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ryska stridshelikoptrar utplånade

2026 09 08

Ukraina har slagit till mot en viktig rysk militärbas.

Ukrainska drönare har attackerat en rysk flygbas nära den ukrainska gränsen.

Två ryska stridshelikoptrar uppges ha träffats, rapporterar RBC-Ukraine.

Slog mot flygbasen

Ukraina har utfört en attack mot flygbasen Taganrog-Central i Rostovregionen, enligt uppgifter som RBC-Ukraine återger från Militarnyi.

Flygbasen ligger omkring 40 kilometer från Ukrainas statsgräns och används aktivt av den ryska militären.

– Enligt analytiker från Telegramkanalen Absolutely Reliable, som har analyserat satellitbilder från området, ska en Mi-8-helikopter ha förstörts medan en Mi-35 skadades, skriver tidningen.

Viktig rysk flygbas

På flygbasens område ligger även den 325 flygreparationsfabriken, som bland annat arbetar med reparationer av transportflygplan och komponenter till ryska Il-76-flygplan.

Attacken innebär därmed inte bara ett slag mot ryska helikopterresurser, utan riktades mot ett område med ytterligare militär infrastruktur.

Angreppet mot Taganrog kommer efter flera ukrainska attacker mot ryska mål i regionen.

För två dagar sedan attackerade Ukrainas väpnade styrkor även flygfältet i Rostov-na-Donu.

Samma dag uppges Ukrainas styrkor dessutom ha träffat Ryazans oljeraffinaderi.

Enligt uppgifterna ska de största primära raffinaderienheterna ha träffats – anläggningar som står för mer än 77 procent av raffinaderiets totala kapacitet.

Hundratals drönare mot Ryssland

Under samma kväll uppges Ukraina ha attackerat 14 ryska regioner med hundratals drönare.

– Den här gången riktades de ukrainska attackerna mot Belgorod-, Brjansk-, Volgograd-, Voronezj-, Kaluga-, Kursk-, Lipetsk-, Orjol-, Rostov-, Rjazan-, Saratov-, Tambov- och Tula-regionerna, samt Krasnodar kraj, uppgav tidningen, vid tillfället.

Moskva ska däremot inte ha varit ett mål den kvällen.

Jätteattacken är därmed en del av en serie ukrainska angrepp mot rysk militär infrastruktur och andra strategiska mål under de senaste dagarna.

Foto: Anna Zvereva RF-13489, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen