3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena. 

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år. 

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd. 

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut. 

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Ryssland förnedrat – står i brand för nionde gången

2025 12 06

En viktig anläggning för den ryska krigsmaskinen har attackerats.

Ukraina fortsätter att utföra attacker inne i Ryssland för att sätta käppar i hjulen för den ryska krigsmaskinen.

Nu stiger lågor och rök från en viktig måltavla – för nionde gången.

Förnedrande attack

Ukrainas militär har slagit till mot det ryska oljeraffinaderiet i Rjazan, rapporterar Kyiv Independent, som hänvisar till uppgifter från den ryska Telegram-kanalen ASTRA.

Det är den nionde drönarattacken mot raffinaderiet i år – ett förnedrande facit för Ryssland, vars oljeindustri är av avgörande betydelse för finansieringen av kriget.

Det är lokala invånare i Rjazan som har rapporterat om attacken.

En video som har publicerats i sociala medier visar hur lågor och rök stiger ur raffinaderiet, enligt tidningen.

Attacken uppges ha varit del av en större ukrainsk drönarattack mot regionen.

Vill inte bekräfta

Från ryskt håll har man inte bekräftat attacken mot raffinaderiet.

Guvernören i Rjazan Oblast, Pavel Malkov, bekräftar att det skett drönarattacker i regionen, men nämner ingenting om det viktiga oljeraffinaderiet.

Enligt guvernören har ingen dött i attacken.

Ryssland uppger också att man har skjutit ner 29 drönare över regionen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat attacken.

17,1 miljoner ton olja

Raffinaderiet, som Ukraina alltså ska ha attackerat nio gånger i år, bearbetar stora mängder olja och är därför en viktig måltavla.

– Rjazans oljeraffinaderi, som producerar över 17,1 miljoner ton olja per år, har varit ett regelbundet mål för attacker med tanke på dess roll i att driva Rysslands krigsmaskin, rapporterar tidningen.

Attacker långt inne i Ryssland är en viktig del av Ukrainas försvarsstrategi, och man utför regelbundna angrepp mot både militära och industriella anläggningar.

– Rysslands olje- och gasproduktion har fortsatt att utsättas för attacker när Kiev försöker förlama Moskvas huvudsakliga finansieringskälla för kriget i Ukraina, enligt tidningen.

Rjazan ligger 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns, och 180 kilometer sydost om Moskva.

Foto: President of Russia Office resp j. Kingma

Text: Redaktionen

Ryssland avbryter samarbete – med tre Natoländer

2025 12 06

Ryssland river upp tre avtal.

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen