3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena.

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år.

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd.

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

2026 04 08

Putins ”sista färja” har slagits ut.

Ukrainska specialstyrkor har slagit ut Rysslands sista järnvägsfärja i Kertjsundet.

Ett hårt slag mot försörjningen av de ryska styrkorna på Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Har totalförstörts

Den ryska färjan Slavyanin ferry har förstörts i en riktad drönarattack från Ukrainas militära underrättelsetjänst, HUR.

Färjan var den sista i sitt slag som fortfarande användes av Ryssland i Kertjsundet och spelade en nyckelroll i logistiken till det ockuperade Krym.

Enligt ukrainska uppgifter användes den för att transportera allt från bränsle till ammunition.

– Experter från DIU:s avdelning för aktiva operationer slog till mot Slavyanin med hjälp av UAV:er. Den sista järnvägsfärjan tillhörande ockupationsarmén som fortfarande var i drift i Kertjsundet, meddelar Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, enligt rapporter till ukrainska Pravda.

Slogs helt ut

Attacken genomfördes med drönare av specialister från HUR:s avdelning för aktiva operationer.

Färjan träffades och sattes ur spel efter att tidigare ha skadats i en attack i mars.

– Den här gången har färjan slagits ut helt, uppger ukrainska källor.

Samtidigt riktades attacker mot infrastruktur i hamnen Kavkaz i ryska Krasnodarregionen – en viktig knutpunkt för rysk militär logistik.

Även mål i den ryska republiken Adygeien attackerades, där drönare slog mot flygfältsinfrastruktur.

En central del

Slavyanin ferry var en central del av den så kallade Kertj-överfarten, som länge fungerat som en livlina för ryska styrkor på Krym.

– Färjan har spelat en viktig roll i att förse den ryska militära kontingenten i det tillfälligt ockuperade Krym med bränsle och smörjmedel, vapen, militär utrustning och ammunition, uppger försvarsunderrättelsetjänsten, rapporterar ukrainska Pravda.

Att slå ut färjan kan därför få direkta konsekvenser för Rysslands förmåga att försörja sina trupper i området.

Attacken är en del av en större utveckling där drönarkrigföringen intensifieras.

I mars genomförde Ukraina för första gången fler drönarattacker än Ryssland under en månad – samtidigt som även de ryska attackerna ökar.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen