3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena.

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år.

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd.

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut.

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

2026 09 17

Ukraina har slagit ut ett sällsynt ryskt radarsystem.

Ukrainska drönare når allt längre in på rysk mark.

Ett ryskt långdistansradarsystem värt omkring 100 miljoner dollar uppges ha slagits ut i en ukrainsk drönarattack, rapporterar United24 media.

Träffades 175 kilometer bort

– 429 brigaden ”Achilles” slog tillsammans med 43 separata artilleribrigaden ut en Nebo-M-radar nära flygfältet Millerovo i Rostovregionen, varifrån fienden regelbundet skickar ut Shahed-drönare, uppger ukrainska styrkor i ett inlägg på X.

Attacken genomfördes gemensamt av brigaderna med en RAM-2X-drönare.

– Radarn träffades med en RAM-2X på ett avstånd av omkring 175 kilometer från linjen för stridskontakt, fortsätter militären.

Det innebär att målet befann sig långt bakom den direkta frontlinjen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Värt en miljard kronor

Nebo-M är ett ryskt långdistansradarsystem som används för att upptäcka och följa luftmål på stora avstånd.

Systemet kan ge ryska styrkor information om luftrummet och tidig varning om inkommande långdistansattacker.

Den ukrainska militären uppskattar värdet på det radarsystem som attackerades till omkring 100 miljoner dollar, motsvarande nära en miljard svenska kronor.

Fler liknande attacker

Radarn var placerad nära Millerovo-flygfältet, som enligt den ukrainska brigaden regelbundet används av ryska styrkor för att skicka Shahed-liknande attackdrönare mot Ukraina.

Enligt brigaden används även andra attack- och skendräneringsdrönare från flygfältet. De drönare som opererar från området uppges regelbundet användas i attacker mot Ukrainas östra, centrala och norra delar.

Så sent som i augusti lyckades Ukraina förstöra en rysk radarstation av typen Nebo-U.

I en separat operation för tre dagar sen uppges en ukrainsk drönargrupp ha förstört två ryska BM-21 Grad-raketramper och skadat ytterligare två. En av attackerna genomfördes efter att drönaren hade flugit omkring 45 kilometer.

Gruppens befälhavare, som går under anropsnamnet ”Zhulyk”, uppgav att de fyra Grad-systemen var de första av den typen som bataljonen hade slagit ut.

Den senaste attacken är en del av en fortsatt ukrainsk kampanj mot rysk militär utrustning och infrastruktur långt från fronten.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen