3,4 miljoner svenskars lön står på spel – ”Vad som helst kan hända”

2025 03 26

En omfattande avtalsrörelse drar igång.

Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena. 

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år. 

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd. 

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut. 

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Levererar till ryska armén – står nu i brand

2025 12 24

Ukrainska drönare har på nytt slagit ner mot rysk mark.

De omfattande ukrainska drönarattackerna fortsätter.

Den här gången är det en fabrik för syntetiskt gummi i Tula-regionen i Ryssland som attackerades och fattade eld, rapporterar ukrainska medier.

Levererar till armén

Fabriken är en central del av Rysslands försvarsindustri och tillverkar syntetiskt gummi och polymerer med dubbla användningsområden. 

Dessa används i däck till militärfordon och pansarterrängbilar, vilket gör anläggningen till ett strategiskt viktigt mål, uppger Kyiv Independent.

Invånare i staden Jefremov uppger att den lokala fabriken för syntetgummi har träffats, och har publicerat bilder av en brand vid anläggningen. 

Fabriken ligger i Tula oblast, söder om Moskva. 

Anläggningens produktion används även till tätningsmedel, isolering för militär elektronik och rostskyddsbeläggning för vapensystem.

Bekräftar attacken

Tulas oblasts guvernör bekräftar attacken och branden.

Däremot preciserar han inte hur omfattande den var eller vilka skador den lett till.

Läs mer: Ryssland tecknar gasavtal i Europa

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om en ny rysk offensiv i Ukraina.

– Ryska styrkor genomförde ett mekaniserat anfall av en reducerad bataljons storlek i riktning mot Dobropillja, samt ett mekaniserat anfall av en reducerad plutons storlek i riktning mot Kostjantynivka den 22 december, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Inga framsteg

Fredsförhandlingarna fortsätter men inga konkreta framsteg har gjorts.

Det råder fortsatt osäkerhet kring hur Ryssland ställer sig till många av förslagen som USA och Ukraina har arbetat fram.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ , CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

2025 12 24

Ukraina riskerar att gå i en rysk fälla, varnar experter.

Ukraina har börjat förbereda sig för att eventuellt kunna hålla val under kriget.

Landets centrala valkommission har återupptagit arbetet med statens röstregister för första gången sedan kriget startade.

Men att hålla val i det krigsdrabbade landet skulle innebära en stor risk.

Förbereder val

I Ukraina förbereds nu en lagstiftning som ska göra det möjligt att hålla val under undantagstillstånd, rapporterar Kyiv Independent.

Uppdraget att ändra lagen kommer direkt från president Zelenskyj, som har pressats hårt av USA. Trump-administrationen vill att Ukraina ska hålla val, och nu har alltså även praktiska förberedelser inletts i form av arbete med röstlängden.

– Att uppdatera röstlängden är en av de grundläggande förutsättningarna för att hålla val, säger David Arakhamia från partiet Folkets Tjänare, enligt tidningen.

Zelenskyj kräver emellertid att västerländska partners ska hjälpa till med säkerheten om Ukraina ska hålla val, och det skulle också krävas att Ryssland går med på eldupphör, rapporterar tidningen.

”En trojansk häst”

Både Moskva och Washington har framfört krav om att Ukraina ska hålla val.

Ryssland, och ibland även USA, har ifrågasatt Zelenskyjs legitimitet eftersom landet inte har hållit val under kriget. Ukrainsk lag förbjuder val i krigstid – en lag som nu alltså ses över.

Experter varnar dock för att kravet om att Ukraina ska hålla val är en fälla.

– Krav på krigsval i Ukraina har alltid varit en trojansk häst, skriver Roman Sheremeta, professor i ekonomi samt styrelseledamot i Save Ukraine och Ukrainian American House, i en opinionstext i Kyiv Post.

Sheremeta påpekar att Ryssland hela tiden har varit angeläget om att Ukraina ska hålla val.

– Från allra första början har Ryssland ramat in val i Ukraina som en förutsättning för fred. Det borde i sig ha väckt varningsklockor. Varför skulle Kreml driva på så hårt för ukrainska val? skriver Sheremeta.

Rysslands två skäl att kräva val

Det beror inte på att Ryssland förväntar sig att en pro-rysk kandidat ska kunna vinna valet – den sannolikheten är närmast obefintlig, menar experten.

Istället finns det två andra syften med det ryska kravet på att Ukraina ska hålla val, anser han.

– För det första, för att vinna tid. Val under krigstid är juridiskt, logistiskt och politiskt komplexa. Att bara initiera processen skulle sakta ner allt, skriver Roman Sheremeta.

Det andra skälet är att Ryssland vill ha ett svepskäl till att kunna dra sig ur förhandlingar.

Eftersom det är så komplicerat att hålla val i krigstid så blir det i efterhand lätt att hävda att valet är illegitimt.

– Oavsett hur val genomförs kan Ryssland senare förklara dem illegitima och dra sig ur förhandlingarna när det passar dem, skriver han.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen