Inte sedan 2007 har en avtalsrörelse i Sverige varit så stor som den är i år.

3,4 miljoner svenskars lön står på spel när såväl lön som arbetstid ska förhandlas under året.

Detta eftersom flera kollektivavtal löper ut efter helgen, rapporterar Dagens Nyheter.

“Vad som helst kan hända”

Totalt löper så många som 510 svenska kollektivavtal ut och ska förhandlas under året.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar den unika situationen.

– Man måste vara beredd på att vad som helst kan hända nu, och det är vi, säger hon till DN.

– Vi har 20–30 medlare som är aktiva och står redo.

Får nya avtal

Bland de som kommer att få nya avtal under våren finns anställda inom restaurangbranschen, gruvindustrin och skolan.

Wennemo fortsätter.

– Jag tror allt runtomkring oss skapar någon slags allvar hos både fack och arbetsgivare, säger hon och hänvisar till det osäkra omvärldsläget.

Inväntar industriavtal

I vanlig ordning inväntar övriga aktörer resultatet av förhandlingarna inom industrin.

IF Metall och övriga inom facken inom industrin lämnade den 21 mars ett tydligt nej i sitt svar på första hemställan till de opartiska ordförandena. 

Hemställan som kom på torsdagen från de opartiska ordförandena innehöll ett totalt avtalsvärde om 7,7 procent över en avtalsperiod på tre år. 

Det kan jämföras med kravet på 4,2 procent med utgångspunkt ett ettårigt avtal, som IF Metall och övriga inom Facken inom industrin har ställt.

“Måste vara bättre”

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson kommenterar förslaget.

– Det måste vara avsevärt högre löneökningar vid varje revisionstillfälle, säger hon.

Hon får stöd av IF Metalls biträdande avtalssekreterare Simon Petersson.

– Det saknas också en låglönesatsning och en lösning för alla områden på frågan om övertidsersättning för deltidsanställda. Dessa reservationer gäller oavsett avtalsperiodens längd. 

Nu väntar slutförhandlingar och slutlig hemställan senast den 31 mars då de första aktuella avtalen löper ut. 

Foto: E. Kalibradov

Text: Redaktionen

Det konstaterar Finansinspektionen.

Endast två av fem svenskar har tillräckligt med kontanter hemma för att klara sig om det digitala betalningssystemet skulle slås ut.

Därför påminns nu svenska folket om hur mycket kontanter man bör ha i hemmet.

Ha tillräckligt

I händelse av en samhällskris är det enligt Finansinspektionen viktigt att kunna klara sig utan digitala lösningar.

Därför påminner nu myndigheten svenskarna om vad som gäller.

– Ha kontanter hemma så att du klarar dig en vecka, ha alternativa sätt att logga in på din bank och ett extra bankkort, meddelar Finansinspektionen.

Många sårbara

Finansinspektionen har tagit reda på hur väl förberedda svenskarna är på en samhällskris.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, konstaterar att många inte är redo.

– Många svenskar är sårbara om en kris skulle göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid, säger hon.

“Du kan göra mycket”

Langemark understryker vidare vikten av att vara förberedd.

– Om viktiga it-system inte fungerar kan det påverka ditt betalkort eller möjligheten att ta ut pengar, förklarar hon.

– Om internet och mobilnät slås ut kan det på kort tid bli besvärligt att göra betalningar och andra bankärenden. Vi ställer höga krav på finansmarknaden att stå emot störningar, men även du kan göra mycket för att beredskapssäkra din ekonomi.

Sämst förberedda

Enligt FI:s mätning har de åldersgrupper som befinner sig mitt i livet, 30–50 år, sämre beredskapssäkrad ekonomi. 

Både yngre och äldre åldersgrupper har i större utsträckning fler än ett sätt att logga in på sin bank, kontanter hemma och fler än ett bankkort.

Den grupp som är sämst förberedd när det kommer till att ha kontanter hemma är 40–49 åringarna. 

I denna grupp är det enligt FI dessutom sex av tio som saknar ett extra betal- eller kreditkort i mer än en bank.

– Planera för att kunna klara dig själv i en vecka, fortsätter Finansinspektionen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen